Forbidden love PRS Lupple och Emma07

Sienna såg på honom och lyssnade tyst, kunde ju själv inte förutsäga det minsta i och med att hon inte heller visste det minsta om det. Mer än vad han sagt nu då, förstås.
"Vi får hålla tummarna för att det löser sig då." svarade hon och log lite, njöt av varje liten beröring ifrån honom - vilket på sitt sätt var rätt otroligt med, trots att de varit gifta ett tag vid det här laget var hon ännu som alldeles nykär.
"Det måste vi göra! Och gläntan." instämde hon med ett brett leende, besvarade genast kyssen och lade även andra armen omkring hans nacke.
"Det borde vi verkligen. Ta en dag ledigt - jag kan ringa till mina föräldrar senare, det är knappast något problem att passa dem." svarade hon tyst med ett leende lekande på läpparna.

Edvard log stort och smekte hennes kind. "Bra. Jag vill ha lite egentid med min fru." Viskade han och kysste henne igen och hade tänkt kyssa henne en längre stund men någon drog i hans jacka. Han vände om och såg Rafael som hade ett stort leende på läpparna.
Edvard suckade lågt och fångade in honom i sina armar och pussade hans panna.
"Vad har du gjort för bus?" Log han och studerade hans leriga kläder, händer och ansikte.
"MaryLou?" Sa han och vände om och såg henne i närheten också och han drog henne till sig och studerade henne. Också lerig men inte lika lerig.
"Du kommer bli en väldigt duktig dam." Flinade han och smekte hennes kind.

Sienna älskade allt det här med honom - hur han alltid försökte, hur han ville ta en dag bara för att vara med henne. Det om något värmde hjärtat. Och att han ansträngde sig så med barnen - hon kunde verkligen inte ha önskat sig en bättre man.
"Och jag ser fram emot att få stjäla dig ifrån ditt arbete för en dag." sade hon med ett brett leende, vände blicken till sonen efter att ha upptäckt honom nästan genast efter att kyssen avslutats och kunde inte låta bli att le åt hur de båda såg ut.
"Vad har ni rackarungar nu hittat på?" frågade hon roat, skrattade lätt till åt hans kommentar om Marigold.
"Hon brås kanske på sin mor." sade hon med ett flin, hon hade väl inte helt och hållet varit den typiska, fina damen alltid. Men sen hade hennes första år heller inte varit som det.
"Vad skulle sötnosarna säga om att vara med mormor och morfar snart?" frågade hon varpå MaryLou sken upp lite.
"Mojmoj rolig." instämde hon med ett glatt nickande - hon brukade oftast leka med de små barnen vilket var väldigt populärt.

Edvard skrattade lågt och såg på Sienna och höjde på ena ögonbrynet.
"Älskling du vet att jag älskar dig med hela mitt hjärta men MaryLou som är en av mina andra ögonstenar ska inte bli gravid fören hon är typ 30. Och han där, en annan ögonsten ska då inte gå runt och göra folk gravida." Sa han allvarligt. Det om något hade han helt och hållet klart för sig. De skulle lyckas bättre än vad han och deras mor hade gjort.
Nu var de lyckliga och allting hade blivit mer än perfekt och han visste att han skulle vara mer förstående men han ville inte sätta sina barn i den sitsen de själva varit i.
"Ja visst är mormor rolig." Log Edvard och deras son skrek glatt till av glädje.
"Välit. " Sa han lyckligt och Edvard log.

Sienna kunde inte låta bli att skratta till lätt - även om hon höll med honom, deras väg i livet var ju inte direkt idealisk i dagens samhälle. De hade haft en otrolig tur att det ens slutat så fantastiskt bra som det gjort.
"Nej, vi kan väl inte påstå oss ha föregott med gott exempel där." höll hon med med ett litet leende på läpparna, vilket snart breddades till ett större leende efter att ha hört sonens gulliga utrop.
"Då ska vi se till att ringa henne när vi kommer tillbaka. Och vi borde ge oss tillbaka snart - ni små troll behöver snart äta och komma i säng så ni orkar leka med mormor senare." sade hon med ett leende, det återstod att se ifall de skulle lyckas redan imorgon med det - men hon kunde ju alltid hoppas, då hon såg fram emot en dag ifred med Edvard.

Edvard log och skrattade mjukt även han.
" Verkligen inte." Flinade han och nickade sakta.
"Och bada. Ni behöver bada så som ni ser ut." Log han.
Såg på Sienna och log bredare.
"Ska vi gå in?" Sa han lugnt och såg sedan på deras barn.
De var allt helt fantastiska.

"Vi får väl försöka bättre oss i framtiden." svarade Sienna med ett lätt flin, även om de egentligen inte behövde bättra sig - de var ju gifta numera och fria att göra vad de ville. Hon log igen och nickade instämmande.
"Ett bad krävs definitivt." instämde hon glatt, lyfte upp dottern i famnen för att resa sig upp med henne kvar i famnen och sedan vänta på de andra två med ett leende på läpparna.

Edvard lyfte upp sonen med ett brett leende och började sedan gå mot dörren igen. Väl där fick han av Rafael ytterkläderna och även sina egna och började gå mot badet men Rafael tappade väldigt snabbt humöret och började gråta, skrika- allt var fel.
"Men älskade du, trött och hungrig?" Sa han och försökte vagga honom lite för att lugna ned honom.

Sienna var inte sen efter honom in och få börja göra iordning dottern, som också hon började bli lite mer trött - men hon tog det bättre än Rafael åtminstone, blev istället snarare bara hängig och putt istället för grinig. Sienna följde efter dem och suckade lätt.
"Hög tid för dem att komma i säng snart iallafall," sade hon, det hade åtminstone blivit tydligt nu. Det dröjde inte heller särskilt länge förräns de fått iordning de båda småttingarna, fått i dem lite mat och fått bäddat ner dem. Nu var det bara att dem skulle somna som var kruxet. Hon smet fram till Edvard efter att ha bäddat ner dottern, lade en hand mot hans bröstkorg och placerade en lätt kyss på hans läppar.
"Kan du stanna här och se så dem somnar, så kan jag smita iväg och ringa innan klockan blir alltför mycket?" frågade hon, viskandes för att inte störa barnen.

Edvard nickade sakta åt Sienna, besvarade kyssen och smekte hennes midja lätt.
"Ring du, jag stannar." Log han och satte sig sedan på gungstolen de hade i barnrummet och började lågt att sjunga på en vaggvisa som båda barnen älskade.
De lyssnade och ganska snart började de slockna.
Rafael var först men kort därefter somnade även hans syster. Edvard satt kvar och sjöng en stund innan han sakta men säkert tystnade men satt kvar en stund till så att de verkligen sov innan han gick därifrån.