Sjunde året på Hogwarts

Jag gsprang fram till mina vänner och frågade: Varför undrade du?

(Vem sa du till?)

Jag gick sakta ut ur mitt rum, gick längs en av herrgårdens korridorer och knackade på min brors dörr.
-"VAD?!" fräste han som svar inifrån. Jag svalde tårögt.
-"Draco! Öppna NU!" Sa jag medans jag spännde min vänstra hand för att inte snudda armen.
Min bror öppnade dörren och kollade argt på mig.
-"Vad vill du?" frågade han surt. Jag skyndade mig in i hans stora rum och satte mig på hans säng.
-"Draco.." viskade jag ledset.
Han nickade och gick mot mig.
-"Gör inte ditt märke ont?!" frågade jag med skör röst. Han drog upp sin ena tröjärm och nickade. Jag gjorde detsamma och höll fram det. Konturerna var kolsvarta och jag lät en liten tår falla utan att min bror såg det.
-"Hur länge har du haft ont Viole?" Frågade han med tyst röst.
Jag svalde och kollade på honom.
-"Sedan herren lämnade vår herrgård.." mumlade jag.
-"Samma här.." svarade han och tog försiktigt tag i min arm och jämförde våra märken.
-"Jag ville inte ens ha märket!" snyftade jag till.
Draco kollade allvarligt på mig och svalde.
-"Det ville inte jag heller, men ...världen är inte rättvis.." sa han och rösten skar sig.
-"Draco, Han använder dig som ett...ett..verktyg!" sa jag förtvivlat och min bror kollade skamset ner i golvet.

Jag måste prata med Viole, tänkte jag. "Jag ska ringa henne för hon fick ju en telefon efter förra skolstarten, sa jag till mig själv. Jag ringde 0767336190.

(Haha Sally, Lucius skulle aldrig låta mig få en telefon xD... Skriv ett brev och Skicka med flampulver " )

(okej sorry!) Hej Viole! Mår du bra? Vi måste prata öga mot öga! Vi ses vid Hogsmeade om 20 minuter! Sally!


Jag gick till spisen och sa: Malfoys hus! Det försvann!

Violet!" Ekade min mors röst från nedervåningen.
Jag suckade och drog sakta ner min tröjärm, klappade min bror på axeln och gick sedan ut ur rummet.
Min mor mötte mig i trappan och räckte över ett brev.
-"från vem?" frågade jag, men fick inget svar. Jag ryckte på axlarna torkade tårarna och gick in på mitt eget rum igen där jag öppnade brevet.

"Hej Viole! Mår du bra? Vi måste prata öga mot öga! Vi ses vid Hogsmeade om 20 minuter! Sally!

Jag vände snabbt på brevet och svarade:

"Hej Sally, ehm.. det är inte så bra för tillfället. Jag kan tyvärr inte fara iväg någonstans, men du kan komma hit. transferera dig till utsidan av våran grind så möter jag dig där om tio minuter istället! / Viole"

Sedan sprang jag ned till nedervåningen och in i vardagsrummet där min far satt med the daily prophet i handen och en kaffekopp i andra.
Jag gick fram till brasan och postade det med flampulver.

Bra jag kommer nu! Ses. Sally Jag skickade brevet till Malfoys. Hejdå Mione, sa jag och transfererade mig bort! Jag var vid Malfoys hus och såg Viole!

Bröllopet var fantastiskt mitt i allt så berättade de att ministeriet fallit jaha då lyckades pappa tänkte jag. Kort där efter kom dödsätarna o allt blev kaos mina vänner försvann och besverjelser flög överallt, innan jag han blinka hade Yaxley tagit tag i mig och transfererat mig därifrån. Snart stod jag i ett rum med dödsätare och pappa
-vad trevligt att du kunde titta in Cara. Sa min pappa
- jag hade ju mycket val. Sa jag trött
- vad vänlig och sätt dig. Sa Voldemort
- jag har ingen lust. Du får störta världen själv. Och var du tvungen att förstöra allt som vanligt?
-sätt dig. Sa Voldemort argt och igronerade mig
- nej jag går till mitt rum. Sa jag och slängde igen dörren och gick till mitt rum. Efter en stund knackade det och Severus och Draco kom in (ni får säga till i fall jag går för fort fram)

min bror stod redan i hallen när jag kom ned och jag stannade till.
-"Vart ska du?" frågade jag och kollade förvånat på honom.
-"Till Cara." svarade han.
Jag kollade storögt på honom.
-"Tänk om herren är där då? snälla jag vill inte att något ska hända, ta med henne hit istället! jag lovar att ni ska få vara ifred!" gaspade jag och kollade med mina stora hundliknande ögon på honom.
Han lade huvudet på sne.
-"kanske, vi får se.." sa han och öppnade porten varefter han gick ut.
Jag skyndade att dra på mig kängor och min kappa, mina öronmuffar hängde fortfarande kvar på en av krokarna sedan i vintras... minnen.
Jag skyndade mig ut och sprang mot grinden där jag såg Sally stå utanför, jag höjde min stav och vandrade rakt genom den som om den skulle vara gjord av damm.
-"Heej!" sa jag och kastade mig på Sally för att kramas.
Hon gav mig en hastig kram och greppade sedan min arm, jag höjde staven igen och vi vandrade tillsammans genom grinden som sedan stelnade till bakom oss.