dragons life

Caramille såg på honom och sa.
- Jag heter Caramilla, men du kan kalla mig Cara om du vill.
Och som du nog redan märkt så är jag ledaren här.

Hon gick sedan fram till sjön och började själv dricka.

Det var ett fint namn på en så fin hona det måste han medge han sa " jo jag märkte det " sa han och hade nu ätit upp men stod kvar på samma plats han var ingen som är på en utan ger honan plats och utrymme som hon behöver.

Hon drack sig otörstig och vände sig sedan tillbaka och märkte att de andra honorna kommit ner.
Därefter även den halvblinda.

När en annan drake en hona som han hade inte sett någon annan drake i närheten men han stod kvar och ser mot den och ser att de andra hade kommit ner han tar ett steg bakåt för att ge dem lite plats och utrymme. Han vill ju alltid lära känna de andra med men just så är han en vänlig själ just nu.

Caramilla kollade runt och lysssnade och gick sefdan till et träd ocj la sig ner under det för att vila en stund.

Red ser mot de andra vem skulle han hälsa på? Han vill gärna få ett bra välkomnande från de andra han sneglar mot cara men låter blicken vila på de andra han är van att honor ja är lite rädda för honom.

De andra honorna såg nyfiken men skeptiskt på honom.
De hade bara varit med om elaka hanar tidigare och ville inte att denne skulle vara likadan.
Men de visste också att Cara skulle skydda dem.

Med en vänlig blick mot de honor som är där så ser han bort från deras håll han kollade sig omkring lite denna plats är lagom stort nog för honom. Han finns inte så mycket om sin barndom och uppväxt lite bara.

Den älsta honan som va blind på ena ögat såg mot honom och gick försiktigt mot honom.
Hon flög inte längre eftersom hon var för svag för att orka flyga en längre sträcka och hon visste att hennes dagar var räknade.

Red rycker till och ser mot den drake som kommer mot honom han sänker huvudet lite för att visa att han inte skulle göra något dumt mot henne han sa" hej mitt namn är red Dragon men kallas för red vem är min vän?" Sa han vänligt.