~Forever~

Super!

Kapitel 4, träningen

Jag kokade av ilska när jag mötte Phil och gänget efter paraden. Den dumma tjejen från tolvan och hennes löjliga distriktspartner stal hela showen från oss!
Även om jag hatade henne av hela mitt hjärta önskade jag innerst inne att jag hade haft hennes utstyrsel.
Jag såg att Cato var minst lika ilsken som jag, vilket gjorde mig lite glad, eftersom med enade krafter kunde vi se till att huvudstaden fick en rejäl show av hennes död.
Jag var tvungen att klicka minst 10 gånger innan den tröga hissen äntligen gick igång, och vi åkte upp till andra våningen.
Alla tittade på oss när jag och Cato stod i hissen och bankade hårt mot väggen.
Jag var så arg att jag inte brydde mig om att handen gjorde riktigt ont, och att den började blöda.
Jag suckade och torkade bort blodet med en näsduk som Brutus räckte mig, innan jag kastade den i en papperskorg som fanns utanför lägenheten.
Trots att jag hade jättemycket adrenalin bestämde jag mig för att lägga mig tidigt så att jag kunde visa de där dumma tolvorna hur bra jag var på träningen dagen efter.

Det kändes som tusen år gått innan Cato äntligen knackade på dörren till mitt rum, och la sig bredvid mig på sängen.
Jag granskade hans ansikte, dom blåa ögonen, tjocka ögonbrynen och de långa ögonfransarna.
Han var så perfekt, och han var min, tänkte jag och log för mig själv.
-Vad tänker du på Clover? Han tittade på mig innan han strök bort hår från min panna och kysste mig.
-Dig svarade jag och log.
Han kysste mig på pannan innan han gäspade stort och blundade.
-Imorgon visar vi den töntiga koltjejen och hennes pojkvän farliga vi är, viskade Cato i mitt öra.
-Absolut, viskade jag tillbaks och fnissade till.

När klockan var prick 10 började en tjej som hette Atala föreläsa om alla stationer som fanns och vilka som var dom vanligaste dödsorsakerna.
Jag himlade med ögonen och tittade på Cato som lekte med flickan från distrikt 1:s hår. Jag kände ett styng av avundsjuka, men motade bort känslan och fångade istället killen från distrikt 1.s uppmärksamhet.
Direkt när Atala var klar samlades vi karriärister vid vapenstationerna i ena delen av träningscentret.
Karriäristgänget bestod av:
Glimmer och Marvel från ettan, jag och Cato, och tjejen från fyran som hette Sandra.
Vi visade upp våra kunskaper för de rädda loserna från distrikt 6,7,8,9 0ch 10.
Cato började med att visa upp vad han kunde göra med ett svärd, Marvel och Sandra kastade spjut, och Glimmer sköt med pilbåge, hon missade varenda gång, och jag kunde inte låta bli att hånle åt henne.
Då var det bara jag som återstod, och jag drog till knivkastarstationen.
Jag tog ett bälte med ett dussin knivar i, och valde svårighetsgraden "nästan omöjligt" och kastade iväg den första kniven. Precis när kniven träffat hjärtat på dockan började en annan dock att lysa.
Jag skyndade mig med att kasta iväg kniven, och precis efter det började två dockor lysa.
När jag kastade knivar behövde jag inte fokusera på några andra än mig själv och mina knivar, vilket jag verkligen behövde just då.
När jag kastat färdigt såg jag mig omkring i rummet innan jag hittade henne.
Där stod hon, helt paralyserad vi knyta -knopstationen och tittade på mig. Jag tittade så argt jag bara kunde på henne, men oturligt nog vände hon bort blicken.
Istället för att fånga hennes uppmärksamhet vände jag blicken mot Cato. Han log uppskattande mot mig, däremot inte Glimmer, som såg som hon svalt en citron.
Jag tittade kaxigt på henne en sista gång innan jag gick för att hämta knivarna som fortfarande satt fast i dockorna.

Tillsammans åt vi lunch, vi karriärister.
Det serverades en underbar köttgryta med hasselnötter i, och ris till.
När jag ätit upp ville jag nästan slicka rent tallriken, men det var något som stoppade mig.
Jag tittade upp från tallriken och såg Glimmer sitta och stirra på Cato innan hon frågade:
-Du, Cato, har du någon flickvän eller så hemma i distrikt 2?
Frågade hon och jag ville kräkas.
Men det var Catos svar som chockade mig mest.
-Nej, har du? Frågade han och slängde inte ens en blick på mig.
Jag kände tårarna bränna under ögonlocken, och hastigt reste jag mig upp från bordet.
-Jag mår inte så bra, sa jag och tågade ut ur matsalen medans alla tittade på mig.
Det sista jag hörde var Glimmer säga:
"Vad flög i henne?"
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Jättebra skrivet!

Superbra!

No Poor Clove.

Superbra

Jättebra!

Jag är fortfarande sjuk så passar på nu
Kapitel 5, poängen och intervjun

Jag stängde dörren till mitt rum med en smäll, utan att bry mig om dom andra undrandes miner.
Jag kastade mig ner på sängen och borrade ner ansiktet i kudden.
Enobaria knackade på dörren, och klev försiktigt in och gick fram till mig där på sängen.
-Vad hände Clove? Frågade hon mjukt och strök mig över ryggen tills jag lugnat ner mig.
Jag berättade att som hänt, medans Enobaria satt knäpptyst och lyssnade.
-Jag förstår hur du känner Clove, men det är nog smart att inte gå ut med att ni är ihop på arenan, det kan skapa bekymmer, sa Enobaria och torkade bort tårarna från mina kinder.
-Gå tillbaka till träningen och visa de andra tävlande hur bra du är! Sa Enobaria och knuffade mig ut ur lägenheten.
Jag satte på mig min mest arga blick jag hade, och tågade in i träningslokalen.
Jag gick direkt till knivstationen utan att bry mig om blickarna Cato gav mig.
Jag tog alla knivar som fanns och började kasta.

Det knackade på dörren och Cato klev in.
-Förlåt Clover, det var inte menat så, sa Cato och la sig bredvid mig på sängen.
-Hörde du henne inte, muttrade jag till svar.
"Du Cato, har du någon flickvän eller så hemma i distrikt 2?"
Sa jag och försökte härma Glimmers pipiga röst. Cato skrattade till.
-Jag älskar dig, men vi håller det lågt på arenan, viskade Cato innan jag blundade och somnade i hans famn.

-Idag ger spelledarna er poämg, Clove, du kastar kniar och Cato visar hur skicklig du är med svärd, Sa Lyme till oss när vi åt frukost.
Jag tog en tugga av ägget innan jag tittade upp.
-Dom börjar med distrikt 1 va? Frågade jag och Brutus nickade till svar.
Efter frukosten gick jag tillbaks till mitt rum och satte på mig träningskläderna.
Vi tog hissen till träningslokalerna tillsammans med paret från distrikt 5, med den rävliknade flickan som jag tror hette Finch.

När vi kom ner till bottenvåningen där träningslokalen låg såg allt annorlunda ut.
Det fanns en vägg mellan ett väntrum där det fanns massa stolar, och själva lokalen.
Vi var dom sista som kom, in och vi satte oss på stolarna bredvid Marvel, Sandra och Glimmer.
Bara efter några sekunder ekade en röst i rummet.
"Glimmer Houghton"
Glimmer reste sig kaxigt upp och svassade ut ur rummet.
Jag tittade menade på Cato som ryckte på axlarna till svar.
Efter en stund ropades Marvel upp, och sedan var det min tur.
Jag reste mig upp och gick in genom betongdörren, in dit där spelledarna väntade.
Dom granskade mig när jag gick fram till knivstationen och satte ett bälte med knivar runt midjan och ställde in svårighetsgrad.
Jag tog ett djupt andetag och den första kniven lämnade handen.

Det är dags för poängen nu, ropade Lyme och alla samlades i soffan. Jag slog på tv:n och Ceasar flickerman dök upp.
Han pladdrade på en stund innan han äntligen började.
Glimmer Houghton får 9 poäng, Marvel Diamond får också 9.
Från distrikt 2, Clove Kentwell. Jag lutade mig fram i soffan innan Ceasar sa:10 poäng. Jag andades ut och sen var det dags för Cato.
Cato Hadley från distrikt 2 får 10 poäng. Jag gratulerade Cato och fortsatte att titta på poängutdelningen.
Alla fick låga poäng ända tills distrikt 11 kom. Den stora killen fick 9, och den lilla tolvåriga tjejen fick 7. Och så var det ju dom dumma brinnade typerna från distrikt 12. Killen som hette Peeta fick 8, men den dumma tjejen förstörde mina chanser att vinna. Katniss Everdeen fick 11.

-Vad vacker du är, sa Phil och log mot mig när jag snurrade runt i klänningen.
Den var rosa med orange underton, och mitt hår var uppsatt i en avancerad fläta.
Jag log och trippade ut ur rummet på klackarna och ställde mig i ledet framför Cato.
Jag hörde från scenen hur Ceasar pratade med Glimmer.
Marvel fick frågor om hur det var hemma, och jag hoppades att jag inte skulle få sådana frågor.
-Från distrikt 2, den förtjusande Clove! Ropade Ceasar och jag gick så kaxigt som jag kunde ut på scenen.
Jag skakade Ceasars hand och satte mig i den ena fåtöljen.
-Så Clove, vad tror du om oddsen i år då? Frågade Ceasar.
-Jag tror att oddsen är väldigt bra för mig, jag har längtat efter det här hela livet! Sa jag och blev förvånad över hur bra det lät.
Ceasar fortsatta att ställa frågor om spelen och vad jag tyckte om huvudstaden osv.
När tre minuter gått lämnade jag scenen och log stort mot Cato innan jag gick tillbaks till rummet där Phil, Lania och Enobaria väntade.
-Du var fantastisk! Tjöt Lania.
-Lyme har redan fått ordna med flera sponsorer till! Hon pratade så entusiastiskt att jag skrattade till.
Jag vände mig mot tv:n som fanns i rummet lagom för att se Cato skaka hand med Ceasar och sätta sig ner i fåtöljen mitt emot Ceasar.
-Cato, du som är en så stilig och vältränad pojke måste ju ha någon tjej hemma, eller hur? Frågade Ceasar.
-Typ svarade Cato.
"Hon har brunt hår, är väldigt stark och är jätterolig." Fortsatte Cato.
-oooooh, svarade Ceasar.
"Vet hon vem du är?"
-Ja, svarade Cato innan intervjun var slut.
Jag log smått mot Cato när han kom tillbaks innan jag tittade på resten av intervjuerna.
Jag skrattade när det var Katniss tur, hon var oartig och lyssnade inte på vad Ceasar sa.
Men när hon snurrade runt i sin klänning förtrollade hon publiken igen.
Hon gjorde det igen.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

JÄTTEBRA!!

Jättebraaa!!

Så bra!