The Secret

Kul att du läser

Alltså du skriver såååå bra!♥ Kommer fortsätta läsa!

Tack så mycket, betyder mycket ❤️ Skriver du någon ff eller tänkt börja på en så får du gärna tagga mig

Visst♥♥

❤️

Jättebra! Du gör det aldrig tråkigt. Du är superduktig!!

Tack så mycket, det är samma sak med din ff ❤️❤️

Superbra!!!❤️

Tack så mycket ❤️




Här är nästa kapitel Alva Weasley, Viloss, Akatsuki, Elzyii, NellieGrangerMalfoy och ZendraPotterBlack.



Kapitel 4

Vad gör man när man springer barfota med en orm efter sig och inte stängt husdörren? Jo, man får panik, det fick jag i alla fall. Jag kan inte fatta vad som hände. Jag sprang säkert flera kvarter innan jag insåg att ormen inte var efter mig. Jag hade kommit till en mörk återvändsgränd när jag hörde röster.
”Vad gör en ung flicka som du här?” sa en mansröst som lät skakig. Det doldes ett skratt i den djupa rösten. Jag vände mig inte om, bara stod där.
”Jag pratar med dig!” skrek rösten. Jag hörde steg komma mot mig. Mitt hjärta slog fyra gånger snabbare än vad det behövde.
”Jag ha-ar gått fel.” s jag osäkert, men hoppades på att min röst lät lite säkrare än vad den gjorde i mina öron.
”Kommit fel? Man kommer inte fel till Grandon Hills!” Det hördes flera djupa och hesa skratt, mannen bakom mig var inte ensam.
”G-grandon Hi-ills?” stammade jag. ”Vad är det för ställe?” Ännu en gång hördes de djupa skratten.
”Hon menar det, hon har kommit fel!” sa en osäkrare röst.
”Ursäkta, men jag behöver gå.” jag vände mig om för att börja gå och såg vilka som stått bakom mig. Fem män större än min pappa med undantag en som var i normal storlek, fulla med muskel på var enda kroppsdel, med hårda ansiktsdrag och bittra miner och... och de var blåa. Vad i Merlins namn var det där för...varelser. När man väl tittade på de såg de faktiskt ut att vara i min ålder. Var och en av de var klädd i slitna jeans och en oversize huddie.
”Gå inte än!” skrattade den som stod längst bak.

Efter det vet jag inte vad som hände, men jag minns att när jag vaknade vaknade vid en tänd brasa i något som såg ut att vara i en skog. Någonstans hördes bilar.
”Du är vaken.” sa en röst, den var han som var i normal storlek.
”Vilka och vad är ni?”
”Jag förklarar senare. Vi måste gå.”
”Gå vart? Och jag går ingenstans med folk jag inte känner!”
”Äh, jag skyddar dig från de.”
”Vilka de? Ni är samma sort.” Killen gjorde en ledsen grimas. ”Förlåt, jag menar inte så, men...”
”Lugnt, kom bara.” sa han och sträckte fram sin hand. Vi gick mot hållet där biljuden kom ifrån och vi skymtade snart en lång motorväg som tycktes vara oändlig.
”Vi kommer behöva springa över här.” sa killen.
”Är du galen? Jag följde med dig, men du vill ju döda mig...” plötsligt tog han tag i min hand och började springa över vägen.
”Vad gör du?” skrek jag när vi kommit till andra sidan vägen.
”Ledsen men jag var tvungen. De är efter oss.”
”Vilka då?” Avalon, Korez, Harvey, Tobies och Shalor.” sa han och såg sig omkring.
”Vilka då? Dina vänner?”
”Typ.” han suckade. ”Bara kom...”
”Vilka är ni egentligen?”
”Vi kallas Amposaver, ett urgammalt folk, men vi är inte många kvar. Avalon söker fler. Det var därför han ville få tag på dig.”
”Var det han som skickade ormen?”
”Jag vet ingenting om någon orm.”
”Men hur som helst, jag är häxa, vad ska han med mig att göra?”
”Han kan förvandla dig. Och det är precis det han tänker göra...”

Har idétorka ;(


Men försöker

Bevakar!