I don't believe you [SV]

Kan man få en till kommentar? c:
Jag lägger upp nästa del först då.

klart skriv mer nuuuu!

Okej, här kommer del 3. Blev inte så nöjd med just den här delen, men hoppas att den duger i alla fall. Ännu en gång; tack till alla som läser. Det betyder. ♥

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~


Del 3 - Rose Weasley

"Nu ler du sådär igen, vad har du nu gjort, Anastasia?", sa Rose skarpt. Kunde tjejen aldrig slappna av?, tänkte Anastasia och kunde inte hålla inne en suck.
"Äsch, det är väl inget. Jag är bara på bra humör, vilket du faktiskt inte har varit på sistone. Vad är det som tynger dig?" Rose log svagt och ryckte på axlarna. "Trötthet, mycket läxor..."
"Och Scorpius Malfoy", fyllde Anastasia i med ett leende. Rose himlade med ögonen och tog ett kycklinglår, mest troligt för att hon inte orkade att käbbla emot henne. Båda två visste att det slutade med att Anastasia "vann" och fick som hon ville.
Som vanligt var det livat i Stora Salen, eleverna pratade upphetsat om dagens händelser, och om Quidditch.
Anastasia hade aldrig riktigt fattat grejen med Quidditch, man flög ju bara omkring på några kvastar och kastade bollar runt sig. Värdelöst. Hon gäspade stort och även hon greppade ett kycklinglår, men hennes var större och därför mer att äta.
"Ditt matvrak", sa Rose och smålog, och Anastasia besvarade leendet med munnen full av kyckling. När Anastasia slutligen var mätt och hade tömt vad som kändes som flera fat av mat, så hade Rose slutat äta för länge sedan, och satt bara och stirrade ner på sin tomma tallrik.
"Allvarligt sötnos, vad är det?"
Rose skakade långsamt på huvudet, och lindade en röd hårslinga runt pekfingret.
"Du försöker få mig att fastna i fällan, och jag försöker ta reda på varför." Rose log blekt utan att lyfta blicken från tallriken.
"Åh", sa Anastasia snabbt. Hon ville så klart inte att Rose skulle bli utnyttjad, hennes vän betydde allt för henne.
"Jag tror att det här är annorlunda", sa hon. "Jag tror att han verkligen gillar dig, och vi vet båda att du är en för smart person för att låta dig luras." Hon var noga med att inte nämna hans namn, Scorpius Malfoy var ett mycket inpopulärt samtalsämne vid Gryffindor bordet, det var så gott som allt som hade med Slytherin eller Slytherin elever att göra. Rose suckade, uppgivet.
"Men Anastasia, vi vet, vi har sett vad han gör med alla sina tjejer. Han leker lite med dem, krossar deras hjärtan och sedan stuntar han i dem totalt..." Hon slöt ögonen en kort stund. Först nu lade Anastasia märke till hur trött hon såg ut att vara, hon hade mörka ringar kring ögonen och var ovanligt blek.
"Förlåt sötnos, men jag tror verkligen att det här är något annorlunda. Och du gillar ju honom, så jag ser ingen anledning till varför det inte skulle funka?" Anastasia lade huvudet på sned i ett försök att se oskyldig och neutral ut.
"Vet du vad, jag tror inte alls att det är annorlunda. Han är en player, som bara bryr sig om sig själv, och sitt ego." Hon nästan spottade fram orden, och Anastasia insåg att hon måste avsky Scorpius Malfoy, eller nåja, i alla fall så försökte hon att göra det.
"Jag kommer ihåg förra gången du försökte övertala mig om att bli ihop med en kille, som egentligen var en uppblåst apa till..."
"Ravenclaw elev", suckade Anastasia, som plötsligt mindes George White, som förra året hade stött på Rose. Allt Anastasia hade velat, var att Rose skulle få ha lite kul, leva livet typ, ha en pojkvän som verkligen gillade henne. Det skulle verkligen ha varit bra för henne.
"Just det, vad var det nu han hette?" Rose såg ganska bitter ut vid tanken på den Ravenclaw eleven, som året innan hade dumpat henne som om hon var det mest obetydliga i världen. Anastasia bet sig ångerfullt i läppen, det hade varit hennes fel alltihop. Hon hade övertalat Rose om att bli tillsammans med honom, och sedan hade han betett sig svinigt på julbalen och varit otrogen med minst två tjejer, och sedan dumpat henne framför alla. Rose hade gråtande lämnat salen. Åh fy, Anastasia mindes fortfarande allt i detalj.
"George White", sa Anastasia sammanbitet.
Rose nickade. "Ja, han var ju verkligen annorlunda. Han var otrogen och sedan så dumpade han mig framför alla, han skrattade till och med. Minns du?"
Anastasia nickade. "Men du, gå och lägg dig. Sov ut ordentligt, tänk över..."
Rose avbröt henne och ställde sig hastigt upp.
"Det finns inget att tänka över!" Och med det orden så lämnade Rose Stora Salen.

Jätte bra! ♥

Super bra

bra

Jättebra!

Fortsätt.

Mega bra fortsätt.

jäättebra!