Dominique & Vampyren

-Och, han pratde. Han pratade med Victorya och troligen Victoryas föräldrar, sa Dominique.
-Ahh... Jag tror inte att det är så att Victorya eller hennes föräldrar är dödsätare men henne förfäder långt bak i tiden har vart det. Bara så du vet. Du bör även veta att Victorya är en vampyr, sa McGonagall.
Dominique såg förvånad ut.
-Ä-är hon? frågade Dominique.
.Ja, det är hon. Men hon är helt ofarlig.
-Okej, sa Dominique och darrade lite på rösten. Jag tror jag måste gå nu rektorn.
-Det tror jag också. Vi ses säkert någon annan gång. Och kom ihåg att komma tillbaks till mig om du drömmer samma dröm, sa McGonagall.
Dominique nickade.

När Domnique stod nedanför trappan till rektorns rum såg hon var klockan var. Det skulle precis, just denna minut, börja med lektion i örtlära. Det tog minst 1 minut att ta sig till växthusen och Domnique visste att Professor Sprout inte gillade när man kom försent.
Dominique började springa. Hon sprang och sprang och kunde se växthusen ungefär tio till tjugo meter bort. Hon sprang lite snabbare.
Äntligen, tänkte Dominique. Hon flåsade.
-Var har du vart då? frågade Professor Sprout.
-Ho, hoooss rektorn, Professorn, svarade Domnique flåsande.
-Jaha på så vis. Du kan gå och sätta dig med Lily och Roy. De kan förklara vad vi håller på med.
Dominique gick och satte sig hos Lily och Roy.
Roy gick i elevhemmet Rawenclaw och han hade kort brunt hår och smala blåa ögon.

Jättebra!!!

Roy var söt. Det tyckte i alla fall Dominique. Hans fina blåa ögon och hans fina léende.

Lektionen i Örtlära avslutades och nu var det dags för Kvastflygning. Victorya älskade Kvastflygning och var var väldigt duktig på det. Hon hade till och med, precis som Harry Potter fått en plats i Gryffindors quidditchlag. Victorya var sökare i laget och som sagt var hon mycket duktig!
Lektionen började och nu började Professor Hooch prata.


-Okej elever, sa hon. Idag ska vi flyga som vanligt men vi ska leka lite. Hon gjorde en kort paus.
-Hämta era kvastar så ska jag förklara, fortsatte hon.
Alla sprang till kvastarna som stod lutade mot slottsväggen.
Scorpius, Draco Malfoys son, var väldigt lik Draco i både personlighet och utséende. Scorpius sprang rakt på Lily. Eleverna märkte inte att hon hade ramlat och sprang bara på henne. När alla hade ställt sig hos Professor Hooch såg alla vad som hade hänt. De ända som faktiskt verkade bry sig var Dominique, Victorya och Professor Hooch.
Lily låg där på gräset och grät.
-Hur gick det? frågade Professor Hooch.
-Det gör jätteont, svarade Lily.
-Okej, ni väntar här så går jag med Lily till sjukhusflygeln.
Eleverna nickade till svar.
Det tog lite tid men Professor Hooch var snart tillbaks.
-Hur mår Lily? frågade Dominique.
-Hon mår bra men fick en skada i ryggen som måste tas om hand. Hon måste tyvärr stanna i sjukhusflygeln i ca. en vecka, sa Professor Hooch.
-Nu sätter vi igång. Nu ska vi börja leken. Vi ska leka tagare, vet alla vad tagare är?
-Jaa, sa eleverna i kör.
-Bra. Dåså. Ända skillnade är att vi flyger på kvastar!
Professor Hooch blåste i sin lilla visselpipa och eleverna satte igång.
Victorya som var väldigt snabb och duktig blev aldrig tagare. Eller en gång fast det var pågrund av fusk av den personen som tog henne.

super bra!

innan nästa kapitel kommer så vill jag fråga en sak. Heter det uppehållsrum eller sällskapsrum? Jag kommer liksom inte ihåg...

asdfghj

bevakar

Här kommer äntligen kapitel 2! Enjoy it!

________________________________________________________________________

Kapitel 2. Amycus Carrow

De fortsatte flyga ett bra tag tills Victorya flög högt upp i molnen men flög ner lika fort som hon flugit upp. Hon verkade rädd. Hon huttrade.
-Professor Hooch! Professor Hooch! skrek Victorya.
-Vad är det Victorya? frågade Professor Hooch.
-Det, det är dementorer! Dementorer där uppe, sa Victorya och pekade upp mot skyn.
-Men Victorya. Inte finns det väl dementorer där uppe?
-Jo, jag såg dom. Jag lovar!
Professor Hooch såg lite osäker ut men hon greppade en kvast och flög upp för att kolla.
Hon var nere precis lika fort som Victorya hade kommit ner.
-Alla elever in i slottet! Spring! ropade Professor Hooch.
Alla elever sprang in i slottet.
När de hade kommit in i slottet var det nio minuter kvar till lunchen.
-Okej elever! Började professor Hooch. Ni kan gå till era sällskapsrum och spela trollkarlsschack eller något. Men ni får absolut inte väsnas när nästan hela skolan har lektion!
Eleverna nickade och började gå mot sina sällskapsrum.
Dominique, Lily och Victorya var snart framme vid porträttet av den tjocka damen.
-Lakritstrollet, sa Victorya och den tjocka damen svängde åt sidan.

-Jaha, vad ska ni hitta på nu? Frågade en okänd röst med ett hest fnitter.
Det var en man som stod där. Han var kort och tjock med ett snett lömskt leende.
-Vem är du? Frågade Dominique. Hon darrade lite på rösten.
-Känner ni inte igen mig? Jag är ju en av Ni-vet-vems tjänare. Jag har ju jobbat här på Hogwarts, sa mannen.
-Amycus Carrow, sa Lily. Du var med i slaget om Hogwarts eller hur? När din ”Herre” förintades.
-Det stämmer. Amycus Carrow, det är jag det. Var med i slaget om Hogwarts och slogs mot självaste Harry Potter.
-Vem har sakt att han förintades? Eller, på sätt och vis gjorde han väl det. Men nu! Nu är han tillbaks. Starkare än någonsin och med fler dödsätare vid sin sida! Den här gången kommer vi inte förlora, sa Amycus.
Lily och Amycus pratade. Men Dominique och Victorya kände att det var dags att göra något. Inte kunde det väl låta en dödsätare bara stå där?


________________________________________________________________________

Nästa kapitel kommer imorgon.

IMORGON?! NU!!!!!