Guldboken (Rollspel)

Nicci log "Trevligt att träffas" sa hon blygt och log sen "det är franskt, det sa min mor i alla fall, jag gillar ditt namn med Crystal är inte så vanligt" sa hon leende och stannade när hon kom fram till en korsning och funderade, om det blåste betydde det att någonstans fanns det en utgång och hon fudnerade på att gå dit först, hon kände att vinden kom från vänster och svängde in i den korridoren

Alith börjar röra sig bort från borten och mot sidan. Vem vet, hon kanske hittar en ingång?

Crystal följde efter Nicci.
"Så, vad är det du letar efter?", sa hon, både frågande och nyfiket.

Kevin suckade då han stod framför muren och stirrade uppåt. Om han siktade en pil mot öglan ovanför honom som stod ut från väggen, så kanske. Men han behövde ett rep och då kunde inte Bronz följa med honom.
"Rep, Bronz?"grubblade Kevin och hunden som redan hade tänkt på det kom glatt framskuttande med ett rep i munnen. "Duktig hund."
Han lade ena änden av repet fast i pilen och andra hade han under foten. Sedan siktade han mot öglan med pilen och hoppades på att hans siktsinne inte skulle svika honom.

"Öh...jag vet inte riktigt, guldboken antagligen" sa hon lågt. hon visste inte om Crystal trodde på legenden. Nicci stannade igen hon kände på sig att något var fel och hon såg på korridoren och tog en av sina knivar och kastade ut den på golvet som genast öppnade sig och en massa spikar dök upp och hon funderade
"Vi måste ta os över på något sätt" sa hon lågt till sig själv och var arg för att hon lämnat repet hos Dragor. hon såg på taket och log, de skulle kunna gå på bjälkarna och hon hoppade och drog sig sen upp och såg på Crystel och erbjöd henne handen

Crystal tog den och hävde sig upp. Hon kastade en blick på bjälkarna och nickade.
"Gå du först", sa hon och log.

Nicci bara nickade och log, det var lite som att klättra i träd och hon hoppade lätt vidare och över spikarna och såg sen på golvet nedanför och funderade, hon visste inte hur säkert det var, men sen visste hon inte om bjälkarna var säkra heller. hon kunde inte kasta iväg fler av sakerna hon hade och hon funderade, dt var väl lika bra att chansa och hon sänkte sig långsamt ner och nuddade golvet men inget hände och hon andades ut och väntade på Crystal

Crystal gjorde samma sak som Nicci och svingade sig mellan bjälkarna och landade mjukt som en katt bredvid Nicci.
"Så, vad gör vi nu då?", sa Crystal.

Alith börjar nästan skratta när hon ser att det finns fler ingångar till staden. Den hon nu nått till verkar faktiskt bara vara en mindre obevakad dörr. Det står en större vakt vid den och en pojke på kanske 16-17. Undrar om det är enkelt att lura folk som de två. Hon rullar fram mot dem. Precis i tid för att den större ska försvinna.
"Halt! Vem är där?" Ropar pojken och beter sig myndigt.
"Åh, jag är en enkel flicka som ska besöka min... mormor." Svarar Alith kärvänligt med ett falskt leende. "Snälla släpp in mig?" Frågar hon och blinkar med ögonfransarna. Pojken blir helt paff uppenbarligen. Alith också eftersom hon inte trott att det skulle fungera.

Nicci ser på Crystal
"Jag vet inte riktigt, vi måste ju vara påväg åt rätt håll i alla fall eftersom man inte sätter ut fällor utan anledning" sa hon lågt och såg framför sig och gick försiktigt ut på golvet ett steg i taget men inget hände. men hon visste att saker oftast slog till när man minst anade det
"Vad gjorde du i biblioteket föresten?