Mrs Dolder - ett fängelse! [Sv][PG]

joo kanske men hon kanske uppfattar lite för mycket saker och går och pratar lite för bra för snabbt.... men snääääääääääääääääääääääääääällla ge oss meeer!

♥

Take a chill pill guys. xD

Tomi du är chill ! .

Men nu har ni väntat as länge på mer kapitel men det är för jag vill att Mathilde skulle ha en chans att läsa ikapp.

_ _ _

Kapitel 18
Summer, hot or Cold?
21 juni 1983

Sommaren kom den också, lille Adrian var 3månader när sommaren kom igång, solen och värmen var tillbaka. Clowe var tvungen att spendera mer tid med Adrian än Alexis vilket gjort Alexis svartsjuk. Alexis hade lätt att bli svartsjuk. Alexis hade ensam skickats till sin morbror och kusin under sommaren. Alexis hade oftast kul när hon lekte med Draco, förutom när han var elak. Hon var däremot inte så glad åt att skiljas från sin mamma så länge och Clowe ville häller inte skicka iväg sin dotter, fast hon visste att hon inte kunde förhindra det. Adrian togs tidigt ifrån sin mammas rum och fick ett eget. Clowe såg inte så mycket av verken sin dotter eller son längre. Alexis var ju hos Malfoy och Adrian med Voldemort. Clowe satt mest med sina böcker eller med papper och penna då hon skrev i sin dagbok. Clowe kände sig på något vis ensam när hon visste att hon hade två barn men ingen av dem i närheten, ingen av dem hon fick ta hand om.

Alexis var inte på så bra humör när hon var på Malfoys herrgård. Draco var inte alltid så rolig att vara med och hon sakande sin mamma. Alexis behandlades inte likadant som hon brukade någonstans längre, efter sin lillebrors födsel. Nu var det minsann bara han som räknades, herrens arvtagare. Det gjorde Alexis lättretlig, sur, svartsjuk och hon höll sig mest undan i sin ensamhet. Alexis var bara 3år, men smart för sin ålder. Narcissa skällde inte lika mycket på Draco när han och Alexis bråjade, nu vare hon som oftast var oskyldig som fick skulden. Det gjorde henne ännu mer tillbakadragen och försiktig. Hon ville inte att folk skulle vara arga på henne och hon hade ju inte gjort något fel. Hon var inte van det.

En dag tog Bella med sig Alexis och Draco utomhus, Bella som är Dracos moster tog oftast hand om dem. Dom var på picknick i den varma solen, mitt på en stor äng. Draco och Alexis lekte på sidan om filten, dem sprang runt i gräset och Draco jagade Alexis meddans Bella la sig och solade. Rätt som det var när dem sprang i gräset de små kusinerna snubblade Alexis på sina egna barfota fötter och for i backen. Det gjorde ont och hon fick grönska på kläderna och började gråta. Draco stannade upp och såg lite surt på Alexis, han hade gillat att jaga henne och tyckte hon var konstig som ramlade och grät. Bella suckade mot Alexis lyfte upp henne i famnen borstade av hennes kläder.
”Det där var väl lite onödigt Alexis, och sluta gråt” sa Bella kyligt och klagande. Alexis försökte hålla tårarna inne och tillslut var det glömt men kläderna hade gröna fläckar. De satt alla tre i skuggan av några stora träd och fikade. Alexis tog en kaka och åt, Bella bräde på smör på en macka åt Draco. Han var hennes ögonsten, precis som han var Cissys och Lucius ögonsten. Draco och Bella busade lite med varandra och Alexis kände sig bara iväg och gick iväg utan att Bella märkte det. Alexis såg ett träd men många grenar, hon började försiktigt klättra och snart var hon en bit upp i trädet.

Den lilla pojken Adrian satt oftast i sin pappas knä när han inte sov, han var än väldigt ung, knappt bara några månader. Han växte och hunnit blivit ganska stort under den första sommar månaden och sov allt mindre. Voldemort var noga med allt som rörde Adrian, och Clowe fick träffa honom bara en stund varje dag, eller när han skulle äta, men Voldemort var alltid närvarande. Adrian verkade in ta till skada att inte var så mycket med henne, vilket tog Clowe hårt, hon avskydde att vara ifrån sina barn. Clowe hatade att barnen inte var hos henne, Alexis var bort skickad och Adrian med Voldemort. Clowe fördrev tiden med att skriva, hon skrev dagbok nästan varje dag och även små dikter.

Livets dystra och mörka ting sveper omkring mig
Jag känner mig ensam och liten, vem är jag egentligen?
Ljuset känns lågt borta, jag önskar jag hade någon som behövde mig
Jag känner mig meningslös och den onda cirkeln omsluter mig
Livets tårar rinner, smärtan värker, vem är jag?

Clowe kände sig ofta väldigt ensam och att hon fastnat i en ond cirkel av ondska som hon inte kunde bryta sig ur. Hon kände solen värmande strålar lysa in genom fönstret, hon var som vanligt på sitt rum och vid sitt skrivbord precis vid fönstret när hon skrev.

Alexis satt i trädet och såg ut över den stora gräs ängen.
”Vart är Alexis?” undrade Draco så fort han upptäckt hon var borta. Bella såg ut över ängen men kunde inte se Alexis någonstans och reste sig upp.
”Draco, stanna här på filten och gå ingenstans jag ska leta rätt på din kusin” sa Bella och lämnade Draco. Hon gick ut på ängen för att leta men fick inte syn på Alexis någonstans, Alexis små skrattade i trädet när hon såg Bella leta efter henne.
”Alexis kom hit, det är inte roligt” ropade Bella medsans hon letade. Alexis skrattade och släppte sin händer plötslig och föll ner från det lite gungande trädet. Alexis föll hårt mot marken…

Bra! mer ;D♥

Bra, väntar på mera

Mer.

oooh! Mer ♥

Har ni någon mer åsikt än "Mer" ???? ( A ) ♥