PRS Lupple & Medi

Han såg henne kliva ut och ville helst av allt springa fram till henne, men tvingade sig att vänta. Han hade ju följt efter henne och sedan gått in i henne och låtsas stötta ihop med henne.

Hon såg sig om och började gå mot kyrkan och bet sig i läppen. Skulle de inte mötas här? Hon såg sig om och började bli närvös.

Han hade rest sig upp och börjat gå efter henne och sedan ökade han sina steg för att gå om henne och råkade stöta ihop med henne. "Ursäkta. " Sa han på italienska men såg sedan på henne och log. "Halo var det väl? Ber om ursäkt för min klumpighet." Log han på engelska.

Hon tappade nästan balansen och tog tag i hans arm.
"Oj," Hon vände sig om och det snurrade till. Var han tvungen att spela SÅ bra? Hon log svagt och nickade.
"Det verkar som vi möts igen.."

Han såg roat på henne. "Tydligen. Så underbart." Log han och studerade henne. Hon var alltid så vacker.

"Jag ska jobba lite. Men jag tror mitt lokalsinne inte fungerar så bra här. " Hon skrattade.
"Behöver nog en guide. Vet du var man kan få tag i en sådan?"

Han log roat. "Beror på vad du vill se." Log han varmt. "Jag råkar vara ledig i eftermiddag." Sa han menande och ville helst kyssa henne men försökte att hålla fingrarna i styr.

Hon log mjukt.
"Det vanliga turister vill se. Den vackra kyrkan. De vackra fontänerna. Kanske äta något gott." Hon höll upp ett kort.
"Betalar gärna för dig."

Han log roat. "Då kanske vi ska börja med att gå till kyrkan." Log han och studerade hennes kort. "Vilken gentleman skulle jag vara om jag lät kvinnan betala på första dejten?" Viskade han roat.

Hon blev röd i ansiktet.
"Det här är ett jobb för dig. Jag betalr." Hon blev nu nervös och lade en hand på sin kind.
"Så vad studerar du?"