PRS Lupple & Medi

Dorian nickade sakta. "Okej." Sa han ömt.

Hon åt upp och reste sig.
"Jag ska bara till badrummet. Vill du följa med?" Hon sträckte ut sin hand.
"Eller vill du prova armbandet på längre håll?"

Dorian såg på henne, smekte henne sakta över handleden. "Jag stannar." Sa han ömt. "Provar armbandet." Log han roat.

"Hon kysste hans kind innan hon skuttade i väg. Tog sig in på rummet och låste efter sig. Hjärtat bultade hårt. Hon var så glad över att han uppskattade detta.

Dorian hörde hur hon låste dörren efter sig och han klickade varsamt på armbandet. Med ett glatt leende.

Nog kände hon de små vibrationnerna. Solen som blinakde och hon höll den mot sig. Sedan klickade hon för att visa att hon fått medelenade.

Hon kom sedan ut och log mot dem alla.
"Tack att ni väntade."

Dorian kände sina vibrationer och skrattade lågt. Detta var så roligt. Han älskade denna gåva.

Hon log mot Dorian.
"Älskade du den? Var den inte för fånig?" Viskade hon ömt.

Dorian såg upp på henne och log stort. Hade han kunnat rodna så hade han gjort det nu. "Älskade, jag har inte haft så mycket fåniga saker i mitt liv. Jag tror jag behöver mer av det." Viskade han ärligt på deras språk. Detta var, han kände sig som ett barn på julafton.

"Då ska jag fylla våra liv med de fånigaste sakerna jag kan hitta.." Sa hon och gick fram.
"Men även med saker som är för oss."