PRS Lupple & Medi

Dorian såg efter henne, så förvirrad. "Gör det du." Sa han lugnt.

Hon duschade snabbt av sig och kom sedan ut och hade en handduk om kroppen.
"Så då var man klar." sa hon.

Dorian hade suttit försjunken i tankar, hade han alltid varit hårdhänt i sådana där situationer? Han mindes inget sådant. Han suckade för sig själv, övervägde att ställa frågan till Lupe men var rädd för att ens gå tillbaka dit i minnena, får bådas skull så han avfärdade tanken och log svagt mot Halo. "Underbart." Log han och kysste henne försiktigt på kinden.

Hon satte sig och log, lutade sig mot honom.
"Så jag antar att Emma och Armelle kommer snart?" Frågade hon och log.
"Emma är så vacker."

Dorian såg på henne, hon verkade inte arg. Hon verkade helt okej. Han la försiktigt armen omkring henne och nickade. "Antagligen." Sa han lugnt för att sedan le snett. "Hon är söt. "Sa han roat.

"Hon är väldigt söt. jag gillar henne." Sa hon och blickade på honom.
"Men jag tror du skulle säga jag är vackrare.."

Dorian såg på henne och log ömt. "Jag tycker du är vackrast i hela världen." Log han. "Därför jag kallade henne söt, hon är lite som en...syster typ." Sa han tankfullt.

Hon skrattade och kysste honom.
"Jag är snarare din släkting då." sa hon på deras språk..
"Jag skapade ju er typ." Fortsatte hon.

Dorian flinade roat. "Jo det vet jag." Sa han och skakade lite på huvudet. "Knäppt när man tänker på det så." Log han.

Hon log och hörde sedan en knackning.
"Får vi komma in?" Emmas röst hördes på andra sidan.