det fjärde barnet

jaaaaa längtar!!

^ This

bra

Okej, nu har det gått jättelänge. ni ska få veta varför. en av mina vänner dog i en bilolycka för någon månad sen. har varit hemma mkt och har varit jätteledsen. ni förstår nog att jag inte har skrivit, men snart kommer kapitlet. (TROLIGTVIS idag)

Men gmn

R.I.P Totte

Saknar honom grymt mkt:'(

OMG!! stackars dig!!

Kapitlet som kommer nu, kan verka oviktigt, men för historien betyder det mycket!

Hannah hörde hjärtat dunka fortfarande när hon äntligen stod med båda fötterna på marken. Lily stod där och väntade på henne med hopp i blicken. Hon tog Hannahs hand och de började springa genom de små gatorna fullproppade av andra trollkarlar och häxor. Lily stannade utanför en butik som hette ”Ollivanders.” Lily kollade på Hannah som om Hannah skulle veta vad de gjorde där. Efter ett tag så pustade Lily till och sa:
- Du ska köpa din trollstav här. Du kan inte låna mammas för alltid vet du väl! Hon pratade fort och andfått efter springturen. Dem båda flickorna flåsade ikapp innan de gick in. Butiken var tom. Stora hyllor av ek stod lutade mot alla väggar. I varje hylla fanns säkert hundratals trollstavar paketerade i små lådor. Lily öppnade munnen och gav ifrån sig ett litet ”hallå.” Då var det något som lät. En man steg fram från bakom en av hyllorna. Harry hade berättat om mannen som jobbade i trollstavsbutiken flera gånger, men den här mannen passade inte alls in i beskrivningen. Han var ung, säkert runt 25-årsåldern. Han hade brunt spretigt hår och varmt bruna ögon. Han var rätt snygg. Harry hade beskrivit mannen som gammal, vithårig och med kalla blåa ögon. Lily verkade som om hon också hade märkt skillnaden på de båda männen.
- Hallå? Vart är Mr. Ollivander? Frågade hon lite blygt.
- Min far? Jo, han gick bort förra året, bara några dagar efter att hogwartseleverna började skolan.
- Oj, jag beklagar sorgen… sa Lily försiktigt.
- Ni kan vara lugna, jag har studerat trollstavslära i över 30 år! Sa han så högt att det ekade mellan hyllorna. Meningen fick Hannah att rycka till. Då var han alltså mycket äldre än vad han såg ut att vara. Hon glömde det och ställde sedan en fråga till mannen.
- Jag ska börja mitt första år på hogwarts i år, och jag behöver en stav… sa hon lite blygt.
- Ja då har du kommit rätt. Sa mannen glatt. Han vände sig om och gick mot en hylla fylld av smaragdgröna lådor. Han drog fram en av dem och borstade bort lite damm från den.
- 8 tum mahogny, drakhjärtesträng som kärna, sa han och höll upp en väldigt liten stav. Böjbar, tillade han med ett dovt leende. Hannah tog emot staven och viftade lite lätt med det. I samma sekund så öppnades alla lådor och dom spottade ut sitt innehåll. Hon la snabbt ifrån sig staven och Herr Ollivander gick och hämtade en ny stav.
- 15¼ tum rosenträ, fenixfjäder som kärna, icke böjbar. Han gav den nu lite större staven till Hannah och hon viftade än en gång med den. Den här gången hände inget, inte dåligt i alla fall. Ett starkt ljussken omringade henne, och det kändes som om det inte fanns ett bekymmer i världen.
- Utmärkt, sa herr Ollivander!

Jättebra!
Beklagar verkligen sorgen. Du är stark som fortsätter ändå.