Somewhere only we know - Scorbus/Drarry (SV)

Tartyawsomemegamugglisfantastiskt!!!!!!

TARTYAWAZHANG!

Pjuuh jag dog nästan av att jag trodde Albus dog! Synd att Drarry inte funka

Jag tror att Drarry också kommer att lösa sig

Hoppas det med!

Kapitel 47.

Albus perspektiv

Albus var fortfarande inlagd på sjukhusflygeln. Hans ärr på kroppen gjorde fortfarande ont, men annars mådde han hyfsat bra. Det var bara tankarna om Delphi som fortfarande skrämde honom.

Han låg vänd åt sidan i sin säng och tittade upp i taket. På ena sidan, som han låg vänd mot, satt Scorpius på en stol och strök honom i håret. Han hade lovat att komma dit och titta till honom varje dag. Han behövde inte alltid prata, utan bara visa att han fanns för honom.

"Hur mår du?" frågade Scorpius.
"Jag kan inte få bort bilden ur huvudet", sa Albus.
"Vadå för bild?" Albus tog ett djupt andetag.
"Jag hade en mardröm. Samma kväll som jag stack. Du var med i den och Delphi..." Han försökte andas ut. "Hon använde cruciatusförbannelsen på dig. Hon höll också den där Diana fastbunden. Hon sa att om jag dödade henne skulle hon låta dig gå. Jag var helt lamslagen och kunde inte göra nånting. Sen hotade hon med en kniv framför halsen på dig. Det slutade med att hon skar av den. Det sista jag fick se var hur du plågsamt dog." Hans röst skakade och ögonen började rinna. Scorpius torkade tårarna med sin lediga hand.
"Det var precis så det kändes när jag hittade dig i skogen. Bara känslan av att se dig helt nedblodad", sa han. Albus tog tag i hans hand, som torkade tårarna, och kysste den och kramade sedan om den hårt.
"Jag älskar dig så mycket", viskade Albus. Scorpius lutade sig fram och kysste honom i pannan.
"Jag älskar dig också", viskade han tillbaka.


Dagarna gick och Albus var nu ute ur sjukhusflygeln. Han satt på kanten av sin säng i sovsalen. Efter en stund kom Scorpius in och satte sig bredvid honom.
"Vad är det där?" frågade Scorpius och tittade på brevet som Albus höll i handen.
"Ett brev från mamma", sa Albus. "Hon har skaffat lägenhet nu. Hon har erbjudit att komma dit och bo där nån gång i sommar."
"Tänker du göra det då?" Albus nickade.
"Jag funderar på att flytta in dit på heltid, och hälsa på pappa ibland. Du kan ju också få titta in någon gång." Han tittade på Scorpius och log.
"Du borde komma hem till mig nån gång också", sa Scorpius.
"Perfekt. Jag kan komma dit på den flygande motorcykeln", skämtade Albus. Scorpius skrattade.
"Kör inte in i någon hippogriff bara."

Några dagar senare var det dags för terminens sista quidditchmatch. Den här gången var det Slytherin mot Hufflepuff. Trots att Albus avskydde quidditch så ville han dit och heja på sin pojkvän, som han hade väntat på ända sedan dagen då han tog plats i laget.

Scorpius hade gått ner till banan med sitt lag för att förbereda. Albus gick i korridorerna, påväg ut, men blev tillkallad.
"Albus!" Han vände sig om och fick syn på ingen mindre än Bianca. Han visste inte hur han skulle reagera då dom inte hade pratat med varandra på evigheter. Utan att säga något gick hon fram och slog armarna om honom.
"Förlåt så mycket, Albus", sa hon över hans axel. "Jag har varit en urusel vän!"
"Det är okej", ljög Albus.
"Nej!" sa Bianca bestämt och släppte honom. "Jag borde ha förstått att Scorpius var din hela tiden. En äkta vän snor inte andras pojkvänner bara sådär! Så... vänner?" Hon räckte fram sin högra hand.
"Alltid", sa Albus och var beredd att skaka den men istället ledde det till ett handslag som slutade med en fistbump, sen kramades dom igen.
"Så ska du med och se på matchen?" sa Bianca efteråt.
"Jag var just påväg dit så ja."

Dom började gå mot planen tillsammans och pratade lite om allt möjligt.
"Ärligt talat så försvann nästan mina känslor för Scorpius efter att vi började dejta", sa Bianca. Albus tittade förvånat på henne. "Han fick mig att börja tänka."
"Tänka på vadå?" sa Albus nyfiket.
"Jag tror att jag är lesbisk." Det kom som en chock för Albus, efter hur hon hade betett sig kring Scorpius, men han ville inte ifrågasätta någonting.
"Okej. Finns det någon speciell tjej som du gillar?"
"Alltså, ingen speciell sådär men... det finns vissa jag dras till lite extra." Albus förstod hur hon menade.
"Du kan ta Rose", skämtade han. "Det hade nog Scorpius gillat om han inte var med mig." Båda skrattade.

När dom kom fram satte sig Bianca bredvid Albus bland dom andra Slytherineleverna. Matchen höll på länge och slutade med att Slytherin vann men 330 mot 270. Slytherinarna jublade stort och Scorpius kom framflygande mot Albus.
"Grattis!" sa Albus så högt att han nästan fick skrika för att höras. Scorpius log och kysste honom som ett tack.
Efter matchen firade Slytherinlaget med en efterfest i uppehållsrummet, som slutade med att Albus och Scorpius gick i förväg till sovsalen för att få lite egen tid.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
If ya know what I mean. Bara tre kapitel kvar nu! ^^

Yes, scorbus och rosanka äger

SCORBUS!!!!!!!!♥♥♥♥

Jag har nu gillat Bianca igen så jag tycker inte hon förtjänar Rose! Rose är för dryg för henne!

Bianca är ju jättesnäll. Super

*Ny läsare

Denna fanfiction är så otroligt bra
Du skriver helt fantastiskt bra