Awful things happen to wizards who meddle with time - Scorbus (SV)

Herregud det har inte ens gått ett år sedan min första ff publicerades här på mugglis (tror det var vid denna tidpunkt för ett år sen som jag funderade på att skriva den) och jag har redan skrivit klart uppföljaren?! Det är allt tack vare er! ♥

Nu kör vi sista delen här!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Från denna stund, nu och förevig tid

Albus och Scorpius hade nu varit gifta i två år. Albus var inte längre en Potter. Nu var det Albus Malfoy han kallade sig. Scorpius hjärtproblem hade ännu inte förbättras, men för tillfället mådde han bra.

Scorpius hade jobbat i deras godisbutik sent, medan Albus slutade tidigt. Han stod i köket och lagade kvällsmat medan han väntade på sin man. Tillslut hörde han dörren öppnas.
"Jag är hemma, älskling!" hördes Scorpius röst. "Åh. Här inne luktar det gått."
"Du får tacka Bianca för receptet", sa Albus.
Både han och Scorpius hade, för Biancas skull, gjort en utmaning om att äta vegetariskt en hel vecka. Det hade gått bättre än de trodde.

När maten var klar stängde Albus av spisen för att låta det svalna, och lade armarna runt Scorpius hals.
"Jag har tänkt på en sak", började han. "Vi har ju varit tillsammans i sex år, och gifta i två så... vad säger du om att skaffa ett barn? Jag känner en tjej som kan tänka sig bära det åt oss."
"Åh..." sa Scorpius och ställde sig bredvid Albus. "Alltså... det är inte det att jag inte vill... ha ett barn. Det är bara det... Jag tänker på mig. Jag vill inte att mitt barn ska få gå igenom samma sak som jag gjorde när mamma gick bort."
Albus ställde sig mittemot honom.
"Då är det väl upp till mig att göra mitt bästa. Även... om det kanske inte skulle räcka till. Men då har jag ändå en del kvar av dig. Ett minne, om du förstår hur jag menar." Scorpius såg fortfarande tveksam ut. "Du sa att du ville göra dina sista år minnesvärda. Att du ville leva lyckligt ihop med mig. Och... vi har ju alltid sagt till varandra, ända sen Dora föddes, att vi vill ha ett eget barn i framtiden. Det var vårt livsmål. Ett livsmål är till för att nå innan man dör."
Scorpius tittade upp och gav honom ett svagt leende.
"Okej då", sa han.
"Men det är bara om du vill förstås", sa Albus.
"Klart vi ska ha ett barn", sa Scorpius och kysste honom.

* * * * *

Ett år senare fick de en dotter. Hon såg ut exakt som den bebisen Albus hade sett i Scorpius gamla fotoalbum. När hon öppnade ögonen lös de gröna, precis som Albus egna. Hon skulle heta Astoria Ginevra Malfoy, döpt efter deras mammor. Tori skulle bli hennes smeknamn.

Albus gick in i sovrummet en kväll, och i sängen fann han Scorpius med en sovande Tori bredvid sig. Försiktigt lade sig Albus på andra sidan av henne och kysste hennes huvud.
"Du hade helt rätt, Albus", viskade Scorpius. "Det här var en bra idé. Den bästa vi någonsin haft."
Albus tittade på sin dotter.
"Kan du fatta att hon är vår?"
"Det är helt otroligt. Förta gången vi kysstes... hade jag ingen aning om att vi skulle komma såhär långt."
"Men det gjorde vi", sa Albus.

Det var den lyckligaste stunden i livet, med de två personerna han älskade mest av allt i världen. Utan en blekaste aning om hur deras framtid såg ut.

SLUT

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Titeln för denna epilog är en text från låten Du finns inom mig som är med i Tarzan, då jag tyckte den låten kändes passande.

Denna ff är nu slut. Åh nej, kanske vissa tänker, men no worries!

Dels har jag lovat er att den första berättelsen ska översättas till engelska och läggas upp på Wattpad
Mer info samt länk kommer jag skicka i Scorbus-klubben
(kan inte riktigt svara på när den kommer men räkna med november)

Sen har jag nämligen ännu en påbörjad ff! Den har inte lagts upp än. Det kommer nog dröja ett tag, men det är iallafall också Scorbus. Det är bara att hojta till om ni vill bli taggade! ^^

Återigen tusen tack till er som har läst! ♥

BRAA!
Så bra...
Känner nu att jag ska ändra min ff om Scorbus på wattpad...

DEN ÄR SJUKT BRa!

Superbra!
Om du ska skriva en ny ff måste du tagga mig!

OMIGOD MITT LIV ÄR KOMPLETT! SCORBUS SKA GIFTA SIG OCH JAG ÄR GLAD

Superbra! längtar till nästa ff

Så bra!