Hogwarts Rollspel :)

"Öh... Nej", sa Cassandra förvirrat. "Halsbandet var absolut inte från honom! Det var från... från någon okänd person som jag aldrig har träffat", sa hon blossande röd i ansiktet. "Jake skulle aldrig göra något sånt.... Han är... Jag menar jag tror att han är..." Cassandra drog ett djupt andetag. "att han är kär i... Celine."

Jake går uttråkat runt i slottet innan han beslutar sig för att sticka till sjön. Han förvandlar sig till varg och springer ned till sjön han tvärstannar dock när han ser att Celine är där.
"Hej du." Säger han när han förvandlat sig till människa.

"Hej" Rösten skar sig när Celine pratade. Hon torkade bort en tår ur ögonvrån och hoppades att Jake inte märkte det. Hon hade känslor för Jake, det kunde hon inte förneka men hon ville inte att han skulle veta om det.

Hailey tittade på Cassandra.
"Okej då, tro som du vill. Men jag tror, eller förresten; Jag vet att han är kär i dig!"

Jake märker lite grann att Celines röst låter annorlunda.
"Något fel?" Frågar han och tittar ut över sjön. Det blåste svagt och brisen fick vågor att krusa sig på den svarta ytan. Han undrar över allt som sägs finnas under den mörka ytan. Vattufolk, en jätte bläckfisk? Tänk om allt det där är sant?

Cassandas hjärta stannade.
"Va?", sa hon svagt. "Nej... nej... Det kan han inte vara!"
Cassandras hjärta började bulta så högt att hon var säker på att halva slottet hörde det.
"Nej... Han... han tittar sådär på Celine... sådär vackert... Som jag önskade han tittade på mig..." Det sista mumlade hon och hon kände hurt ögonen tårades.
"Nej, vem försöker jag lura?", sa hon och började gråta med ansiktet i händerna. "Jag är kär i honom! Varför kan jag inte bara fatta det?!"
Varför varför varför...?
Cassandra visste inte varför men hon visste en sak... Hon var fullkomligt olyckligt förälskad i Jake Smith.

"Nej, det är inget." Hon vet att det inte är någon idé, att han ändå redan vet att det är något fel.
"Jag vill bada" säger Celine plötsligt.

Jake rycker på axlarna.
"Bada kan man väl inte göra? Vattnet måste vara iskallt nu när sommaren nästan tagit slut... men det förstås är inte illrar vattendjur?" Frågar Jake och funderar på om han i vargform kan simma bättre en honom i människoform.

Hailey tyckte synd om Cassandra, hon ville gå och trösta henne. Men hon kunde nästan inte röra sin arm. Madam Promfrey sa att Hailey skulle vara bättre imorgon och kanske kunde gå i skolan, det såg hon fram imot.

Utan att svara förvandlar sig Celine till illern och hoppar ner i vattnet. Vattnet är härligt och svalt, inte alls så kallt som hon trodde att det skulle vara. Hon känner sig fortfarande som människa, fast hon är i sin illerform.