Josh Longbottom [SV] [PG-10]

fortsätt

Haha, nu måste jag skriva färdigt det tredje så kommer det imorgon!
Kapitel 2, Norak
De gick på den steniga gatan bland alla människor. Nästa dag, tänkte Josh, skulle han vara på Hogwarts…
Plötsligt gjorde Neville en snabb sväng mot en affär, och Josh hamnade på efterkälken.
- Hallå vänta på mig! Ropade han och Neville stannade. De gick in i affären och möttes av ett förskräckligt oväsen!
- Håll för öronen, rådde Neville Josh och de stegade mot burarna.
- Ville du ha en uggla? Undrade Neville
Josh skakade på huvudet. Han hade fått syn på en padda. Precis en sån Neville hade, vars enda kraft var att hålla sig vid liv i ungefär 100 år.
- Är det inte en sån där som jag har? Utropade Neville förtjust. Vill du ha en sån? Sa han och tittade frågande på Josh.
- Jaha, ni kollar på Norak… sa en djup röst. Ni får henne till ett billigt pris!
- Ja vi vill gärna ha henne, sa Neville och tog paddan i händerna och gick fram till disken.
- 4 galleoner. Sa Mannen och tittade slugt på dem.
- Ånä, 2 galleoner annars blir det ingen affär! Sa Neville strängt.
- Okej okej… mumlade han och Neville räckte fram pengarna.
- Dags att åka hem, lillgrabben! Sa Neville åt Josh.
- Kalla mig inte det när vi är ute bland folk! Fräste Josh och tog Norak i sin famn.
- Kom, vi använder samtransferens hem som mamma sa! Det kan bli lite obehagligt, men bit ihop. Tillade Neville hastigt och drog honom intill sig.
Det kändes som att han sögs in i en vattenslang, han kunde inte andas. Och så släppte det. Lika plötsligt som det hade börjat.
- Så, hemma! Sa Neville glatt och traskade uppför trädgårdsgången och knackade på dörrklappen.
- Vem?
- Neville… suckade Neville trött och gick in.
- LUNA HAR DU INTE FIXAT DÖRRKLAPPEN?
- Åh den hakar upp sig, kan du fixa så den berättar en gåta istället?
- NEJ för vi ska inte ha det! Neville lät inte arg.
- Men på min garderob ska jag ha den, så Accio dörrklapp! Luna riktade sin trollstav mot den öppna dörren och dörrklappen kom till hennes hand.
- Mamma mamma titta vad jag har fått! Sa Josh och visade stolt upp Norak för Luna.
- Nämen! Har du köpt en rosett till Trevor, så snällt av dig. Sa Luna och log åt Josh.
- Nej manna titta noga! Det är inte Trevor, Det är min padda Norak! Sa Josh, en aning irriterat.
- Nämen oj då, mumlade hon och sprang upp på övervåningen.
- Pappa, vad är det med mamma?
- Hon har väl… blivit helt senil. Nej självklart inte, din mamma är bara lite trött.
- Okej, sa Josh och gick in i köket och bredde en macka.
Efter en stund kom Neville in och satte sig vid bordet.
- Det är dags att gå och lägga sig, Joshie. Din mamma sover redan, så gå och byt om så kommer jag? Sa han, lite tyst eftersom Luna sov.
- Okej då… mumlade Josh och sprang och borstade tänderna och tog på sig sin pyjamas.
- Imorgon åker vi till Hogwarts… mumlade Neville när han lyfte upp sin elvaårige son.
- Va? Ska du också med? Undrade Josh förvånat.
- Haha jo det klart jag ska, jag är ju lärare i Örtlära! Sa Neville och skrattade.
- Ah, just det… mumlade Josh när de hade kommit upp på övervåningen.
- Ses i morgon, min stora grabb. Sa Neville och gav han en kram.
- Okej då… mumlade han slött och traskade iväg i sina tofflor till sitt rum.
Han tog av tofflorna, rättade till kudden och sjönk ner djupt in i den mjuka madrassen och somnade.

Vad tycks?

bra

Meeeer!

Fortfarande super

Amazing!!

Ändrade detta inlägg, för nu kommer ett låååååångt kapitel!


Kapitel 3, Ny vänskap på Hogwartsexpressen.
Josh vaknade tidigt nästa morgon och klädde snabbt på sig. Neville var redan vaken och satt och åt sin macka.
- Ah jag var… just på väg att väcka dig… gäspade han slött.
- HOGWARTS! Vrålade Josh det högsta han kunde, det hördes steg i trappan och Luna kom in i köket.
- Behövde du skrika?
- JA! JAG SKA TILL HOGWAAAAAARTS!
- NU LYSSNAR DU PÅ MIG UNGE MAN, INGET SKRIKANDE I MITT HUS! Skrek Luna högt till sin son.
- Lugna ner dig ett hekto eller ett ton! Det är faktiskt Vårt hus, inte bara ditt.
- Jaja. Men du ska i alla fall inte skrika i mi… jag menar vårt hus.
- Klar! Viskade Josh och ställde mackan i kylskåpet, ty Neville hade talat om för honom att det fanns massor av godsaker att köpa på hogwartsexpressen.
- Josh, gör dig klar tåget går om cirka tre timmar, så vi måste ge oss iväg!
- Okej, sa Josh och sprang iväg för att borsta tänderna och håret.
- Josh, har du packat dina saker?
- JA min koffert är prydligt packad!
En timme senare.
- 9 ¾? Va? Vadå? Det finns ju inte! Sa Josh besviket. Men då såg han sin mamma springa full fart mot spärrväggen mellan 9 och 10.
- Men kom då! Stå inte och sura!
- Va? Men jag vill inte dö, pappa! Sa Josh och stretade emot lite. Men hans bagagevagn var för tung så han störtade i den lilla nerförsbacken rätt in i väggen, trodde han. Men han stod på en helt ny perrong, med ett blodrött lok och massa folk. Överallt fanns det ugglor, stora som små, och katter som strök sig mot sina ägares ben. Josh hann se en man med svart hår och glasögon bredvid en kvinna med eldrött hår och några fler.
- Titta Joshie, Det är Harry som brukar komma på middag. Du har inte träffat hans yngsta son va? Han heter Albus.
- Kan jag gå fram till dem? Undrade Josh försiktigt.
- Men självklart!
Josh gick fram och knackade mrs Potter i axeln.
- Hej jag heter Josh. Josh Longbottom, sa Josh och tittade upp mot henne, min pappa Neville Longbottom står där borta.
- Nämen hej Josh! Dig har inte jag sett sen du var fyra år!
- Ehh… jaha, sa Josh lite generat.
- Vill du prata med Albus? Undrade mrs Potter snällt
- Ja, ifall han inte är upptagen…
- Albus! Ropade hon och en pojke kom fram.
- Hej jag heter Albus Potter. Sa Albus lite blygt i början och sträckte fram handen.
- Josh Longbottom.
- Jaha, du är son till Professor Longbottom? Undrade en äldre kille som kom fram till dom.
- Det här är James… mumlade Albus.
- Nu måste ni kliva på tåget! Sa mrs och mr Potter och mrs Longbottom och mr Longbottom i korus.
- Pappa kan du hjälpa mig med kofferten? Undrade Josh stressat och försökte lyfta den.
- Nej nej Professor Longbottom, det här fixar vi. Sa James och pekade på honom själv och hans bästa vän, John.
- Ah tack så mycket Mr Potter och mr…?
- Thomas, sir. John Thomas.
- Jaha du. Men nu måste vi skynda oss på tåget!
Klockan var fem minuter i elva så nu var det verkligen bråttom. Dörrarna höll på att stängas och Albus hade gått på tåget.
Josh kände om Norak fortfarande var kvar i fickan och så sprang han på tåget.
Han letade efter tomma kupéer men hittade bara en där Albus satt.
Josh stod där en liten stund.
- Men kom och sätt dig! Menade Albus och pekade på sätet mittemot honom.
- Tack så mycket, mumlade Josh och satte sig.
- Ja… din koffert är ju här och så…
Josh stängde dörren och gick och satte sig.
- Så… kan du några bra förhäxningar än? Undrade Albus.
- Eh… jo några kan jag väl…
- Själv kan jag aquamenti bäst, vilken är din specialité?
- Jo jag kan furnunculus och reparo och densaugeo, och självklart några fler också. Ska vi ha en liten uppvisning på våra trollformler?
- Okej! Du kan prova en på mig först. Men kom ihåg, på densaugeo och furnunculus så måste du använda episkey ganska fort!
- Okej, ska jag göra furnunculus då?
Albus nickade till svar och gjorde sig beredd.
- Nej vänta, jag vill inte göra det… du kan få prova aquamenti först!
- Okej.
- Lacarum Inflamare! Sa Josh och pekade med trollstaven mot en av gardinerna.
- Aquamenti! Tjöt Albus förtjust och det sprutade en stråle med vatten och elden släcktes.
Några minuter senare
Pojkarna skrattade så de grät medan de sköt iväg förtrollningar och förhäxningar om vartannat.
- Bombarda! Skrek Albus och riktade trollstaven mot glasdörren, inte medveten om var trollformeln hamnade.
Glasdörren gick i bitar, och alla började stirra.
- Eh… reparo… mumlade båda och glaset for tillbaks, någorlunda helt.
- Något från vagnen mina vildsinta pojkar?
- Eh… Ja tack! Sa de och tittade upp på den 50-åriga damen.
- Jag är syster till kära Madeleine, som jobbade här när era föräldrar säkert gick på Hogwarts.
- Okej, vi tar alltihop fyra av varje sort, tack. Sa Albus lite osäkert och tog en två små påsar.
- Det blir fyra sex galleoner exakt. Sa hon snällt och träckte fram påsarna fulla med godsaker och två flaskor honungsöl.
- Jag betalar tre galleoner och du tre, okej? Sa Josh och sträckte fram tre galleoner till damens utsträckta hand. Albus gjorde likadant.
- Och pojkar, sa hon just när hon var på väg att gå, ni måste snart byta om till era klädnader för vi är framme om tio minuter.
De stängde dörren och drog för gardinerna. Sen drog de av sig sina mugglarkläder och tog på sig sina svarta klädnader. De satte sig och åt sitt godis och sprätte ut gnistor här och där med sina trollstavar.

lika awesome as always

Helt klart tummen upp

Awesome!