Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge [SV] PG-13 [DRARRY]
Forum > Fanfiction > Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge [SV] PG-13 [DRARRY]
Användare | Inlägg |
---|---|
RetroDanceFreak
Elev |
Tack så mycket! Ni som läser får jättegärna kommentera allt ni kan! Men om ni orkar får ni gärna ta med vad som är bra? Vad är dåligt? Vad kan bli bättre? Känns handlingen dålig? Vad vill ni se mer av? Vad vill ni se mindre av?
Frågorna är många, och jag vill att svaren också ska bli många. Tack på förhand! Kapitel tre kommer ut i eftermiddag. Kolla in min Drarry-fanfiction http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=7567&page=2#forum.php?topic=7567 25 sep, 2011 14:40 |
ginny_ginny
Elev |
25 sep, 2011 15:10 |
RetroDanceFreak
Elev |
Kapitel III – Nicholas Flamel
Måndagens soliga väder ersattes redan på tisdagen med ett ösregn som varade hela dagen. Trots att slottet var rätt så mysigt när det var mulet så var stämningen dyster. Inget specifikt hade egentligen hänt, men för sjundeårseleverna var det redan andra dagen mycket läxor och uppgifter. Utöver Förvandlingskonstsuppsatsen från McGonagall hade de fått tonvis med läxor från både Snigelhorn, Sprout och Flitwick. Det kändes verkligen att det var sista året och F.U.T.T-examen var på ingång. Sista lektionen på tisdagen var något som Harry verkligen såg fram emot trots att den skulle delas med Slytherin. Det var deras första lektion i Försvar Mot Svartkonster och de skulle äntligen få se och träffa Nicholas Flamel. Lektionen före bestod av Trollformellära och Professor Flitwick gick igenom avancerade handrörelser för olika trollformler. Hermione antecknade så fort att Harry skulle inte bli förvånad om pergamentet tog eld snart. Ron tittade slött på Flitwick och Harry hade bara nästa lektion i tankarna. När lektionen äntligen var slut så packade alla snabbt ihop sig och började röra sig ut ur klassrummet. Det verkade som att alla i Gryffindor var spända på nästkommande lektionen och han hörde hur eleverna hade ämnet på läpparna. ”Jag hörde av Hannah att han tydligen är väldigt duktig på det han håller på med”, sa Neville till Dean och Seamus som gick med honom. ”Lisa Turpin sa han är väldigt charmig”, sa Lavender drömmande bakom dem. Gryffindoreleverna styrde stegen mot klassrummet för Försvar mot Svartkonster och dörren stod redan öppen när de nådde fram. Det satt redan några elever i rummet och Harry, Ron och Hermione försökte få platser så långt fram som möjligt. Precis när klockan slog 14.30 så stängdes dörren till klassrummet och alla blickar vändes bakåt. När Harry vände blicken tillbaka såg han att en man stod vid katedern. Han log brett mot eleverna och öppnade munnen för att börja prata. ”God dag! Jag är Professor Nicholas Flamel och kommer att undervisa er i ämnet Försvar mot Svartkonster”, sa han samtidigt som hans namn skrevs upp på tavlan. Han var ganska lång och klädd i en lång lila klädnad. Han såg inte ut att vara en dag över 30 och hade medellångt brunt hår. För att vara man så såg han ganska bra ut, konstaterade Harrys undermedvetna. ”Sex lärorika och spännande år har ni bakom er. Dessa har nu lett fram till det sista, höjdpunkten i er utbildning, F.U.T.T-året! Som jag har märkt har ni haft en ganska ojämn utbildning i ämnet. Erat femte år kunde ni lika gärna haft en apa med en pinne som lärt er formler är den kvinnan ni hade”, sa han och klassen skrattade. Harry log åt tanken på hur Umbridge nu satt bakom galler i Azkaban för hennes brott mot mugglarfödda. ”Jag hoppas att ni kommer uppskatta min undervisning nu sista året. Men det första jag vill göra är att alla tar fram en bit pergament. Sen skriver ni ner några saker ni vill pröva på eller träna på under detta året. Enligt min läroplan får jag fylla ut hälften av lektionerna med det jag tycker är viktiga. Och självklart blir det som jag tycker är viktigt vad ni vill lära er!”, sa Flamel och såg hur förvånade eleverna blev. Trots alla olika lärare var det faktiskt inte någon som hade frågat om deras åsikter eller önskemål om läroplanen. Harry rotade snabbt fram pergament och fjäderpennan och började fundera. Vad skulle vara roligt att lära sig? Var det på grund av Harrys tidigare historia med att bekämpa basilisker, dementorer och t.o.m. Voldemort som gjorde att hans huvud var helt tomt på idéer. Han tittade över klassen och såg att alla satt och skrev febrilt ner saker på sina pergament. Även när Harrys ögon föll på Slytherineleverna, som annars brukade visa liten fallenhet för ämnet, skrev ner saker på sina lappar. När lapparna samlades in tvingades Harry att lämna sin tom och gav den skamset till Professor Flamel när han gick förbi. När insamlandet var klart så tog Flamel upp lapparna och började läsa upp förslagen. ”Bekämpa magiska djur, det är en bra en, jag har flera idéer vad vi skulle kunna göra där!”, utbrast han under uppläsandet av förslag. Det kom upp oändligt med olika förslag på saker de kunde öva på. Patronusar, dueller, teori om hur man ska försvara sig och även historia om mörka magiker. ”Ni är otroligt kreativa!”, berömde Flamel dem när han gått igenom alla lappar. ”Jag ska se till att vi kommer hinna med allt detta under året. Vi kan faktiskt sätta igång redan nu!” Han började med att dela upp alla i grupper på fem personer. Harry, Ron, Dean, Lavender och Parvati hamnade i samma grupp och fick uppgiften att diskutera och berätta om egna erfarenheter av dueller med varandra. Alla fem hade deltagit i Slaget om Hogwarts så de hade alla historier att berätta om deras upplevelser. ”Det var så otroligt svårt. Han var så våldsam och det var svårt att hålla honom på avstånd med allt tumult. Jag var så rädd, han var verkligen inriktat på att få tag i mig.”, sa Lavender när hon berättade om sina upplevelser med Grårygg. Parvati berättade om när hon och Professor Trelawney hade hjäpts åt att kasta kristallkulor på dödsätare samt förtrollat de små teborden i hennes klassrum att jaga och krossas mot motståndarna. Efter att Ron berättat om sina upplevelser med Nagini och även i Hemligheternas Kammare så var det Deans tur att berätta. ”Jag slogs en stund med en Dödsätare vid namn Mulciber i Förvandlingskonstkorridoren. Jag och Seamus hade varsin dödsätare att slåss mot och jag var på väg att förlora när Seamus lyckades rikta in en lamslagningsbesvärjelse på sin dödsätare och vände sig för att hjälpa mig. Tillsammans lyckades vi få honom på fall.”, berättade Dean ivrigt och fortsatte sedan att berätta om hur de lyckats oskadliggöra ett troll med hjälp av att spränga loss bitar av slottet som föll på trollet. Alla satt med helspänn när Harry berättade om olika dueller som han varit med om. Harry var halvvägs genom duellen med Snape efter Dumbledores död när Professor Flamel avbröt klassen. ”Jag har tjuvlyssnat och ser att ni alla har varit med om helt otroliga saker.”, konstaterade han glatt. ”Nu vill jag att ni tar och slår ihop er med gruppen bredvid, sen delar ni er två och två. Nu ska vi se vad ni kan för formler.” Resten av lektionen gick ut på att Professor Flamel gick runt och gav instruktioner vad han ville se alla göra och det var väldigt underhållande att se vad alla kunde. ”Bra Mr. Longbottom”, utbrast Flamel applåderandes när Neville lyckades göra en full kroppslåsningsbesvärjelse på Seamus. När lektionen slutade satt flera elever kvar och pratade med Professor Flamel och alla såg helt uppspelta och lyckliga ut. ”Helt briljant kille det där”, sa Ron med uppspärrade ögon på väg mot middagen. ”Han är faktiskt över 600 år, så han är inte en ”kille””, konstaterade Hermione och Ron suckade. De fortsatte under middagen att prata om lektionen och alla Gryffindorelever var väldigt nöjda med den nya läraren i ämnet. Seamus och Dean var i en livlig diskussion om hur bra de hade klarat avväpningsbesvärjelsen och Lavender pratade med Parvati om Professor Flamel som person, och påpekade ofta om hans vackra yttre. ”En grekisk gud till lärare”, suckade Parvati drömmande och tittade bort mot lärarbordet där Professor Flamel satt i en livlig diskussion med sin fru. Ron muttrade något om att dem borde tänka på hans egentliga ålder men de återgick till diskussionen om hur underbar lektionen hade varit. Efter middagen så gick de upp till uppehållsrummet för att ägna kvällen åt läxor. Professor Flamel var den första läraren som inte gett dem en läxa än. Efter några timmar av hårt arbete kände Harry hur orden på pergamentet började snurra runt och bestämde sig för att gå och lägga sig. Han packade ner sina saker i väskan och staplade upp mot sovsalen. När han kom dit låg redan Dean där och snarkade medan Seamus satt i sin säng och läste i ”Quidditch genom tiderna”. ”Seriöst? Det är typ femte gången du läser den.”, sa Harry och log mot honom. Seamus gjorde bara en grimas tillbaka och fortsatte med läsandet. Harry tog på sig sin pyjamas och satte sig på sängkanten. Efter att han tagit av sig glasögonen och lagt sig dröjde det inte länge innan han sov djupt. Haha, kanske jag borde börja dra igång Drarry snart? Men jag avvaktar lite, tycker själv inte om fanficitions när dem blir tillsammans i första sekunden som dem ser varandra. Men förvänta er en hel jäkla massa fluff i framtida kapitel. Kapitel 4 ligger på skapandenivå just nu. Kolla in min Drarry-fanfiction http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=7567&page=2#forum.php?topic=7567 25 sep, 2011 16:10 |
Hermione3
Elev |
Kul ff!
Gillar att du tog med paret Flamel!!! Memes can be found even in the darkest of times, if one only remembers to turn on the web. 25 sep, 2011 21:00 |
GodricH
Elev |
Har bara läst tom kapitel 1, but so far so good Ofc att jag *bevakar*
tummen upp 25 sep, 2011 21:16 |
C4
Elev |
Oj herre, här snackar man om välskriven berättelse.
Ser verkligen fram emot mer av den här! Och ja, jag gillar Drarry. Ideas come with an explosive immediacy. Om det skulle vara så att du har tid över, kolla gärna in min nyss påbörjade fanfic. Att dela på bördan - http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=8640&page=1#forum.php?topic=8640 25 sep, 2011 21:21 |
Borttagen
|
Den är rätt intressant (läser trots att jag inte är något Drarry fan), väldigt välskriven.
25 sep, 2011 21:46 |
RetroDanceFreak
Elev |
Åh! Tack för alla kommentarer! Roligt att höra att ni gillar den. Det inspirerar mig verkligen att fortsätta! Ska ta och skriva mer på kapitel 4 snart. Tänkte ta och komma lite in på Draco och Harrys förhållande snart.
Kolla in min Drarry-fanfiction http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=7567&page=2#forum.php?topic=7567 25 sep, 2011 23:47 |
ginny_ginny
Elev |
29 sep, 2011 17:58 |
RetroDanceFreak
Elev |
Kapitel IV – Bevisa att du är en Gryffindor
Det stack i ögonen på när solen lyste in genom fönstret rakt in i Harrys sömniga ögon. Han vände på sig och satte kudden över huvudet. Det var lördag så det fanns ingen brådska att stiga upp än och Harry bestämde sig för att ligga kvar ett tag till. Veckan hade flutit på normalt och inga ovanligheter alls för Harrys del. De hade redan fått tonvis med läxor och alla som studerade Förvandlingskonst arbetade redan hårt med sina gruppuppgifter. Harry och Malfoy hade dock inte pratat överhuvudtaget efter att be blivit indelade i samma grupp. Förskräckelsen som Harry känt när Ron berättade att han och Nott faktiskt under en av Rons håltimmar suttit och planerat ihop ett arbetsschema för sin uppsats. ”Han är inte så hemsk som jag trodde”, hade Ron sagt ganska lättat i uppehållsrummet på fredagskvällen. Det enda Harry hade känt då var hur rädd och stressad han var över sitt samarbete med Malfoy och för uppgiften. Han hade lagt ifrån sig sin läxa i Trolldryckskonst och gått för att lägga sig istället. Harry satte sig upp i sängen och tittade ut över rummet. Det verkade som att alla de andra sov djupt i sina sängar och han kunde höra Rons tunga andning från sängen bredvid. Nästan ljudlöst klädde sig Harry och tog sig ut ur sovsalen. Väl nere i uppehållsrummet möttes han av ett stort men helt tomt rum. Han bestämde sig för att ta en promenad runt i slottet och klättrade ut genom porträtthålet. Han gick ner för trapporna och genom korridorerna. Vid en gobeläng slank han in bakom den och tog en hemlig trappa ner till en korridor som tillslut ledde till Stora Salen. När han steg in genom dörrarna var det väldigt få personer där. Några lärare satt vid lärarbordet och bland annat Professor Sinistra tuggade på en rostad macka samtidigt som hon läste en artikel i The Daily Prophet. När Harrys ögon gjorde en koll över salen hoppade hans hjärta till när han nådde Slytherinbordet. Vid ena änden av bordet satt en lång, blond pojke med en tallrik gröt och en bok. Harry tvekade lite och bestämde sig för att äta lite frukost. Han lastade upp lite ägg och lite bacon på tallriken och kastade hela tiden blickar på Malfoy som satt djupt koncentrerad i sin bok. Harry visste mycket väl att han skulle vara tvungen att prata med Malfoy om uppgiften de hade framför dig. Men varför kunde inte bara Malfoy märka honom och komma hit och prata, det var alltid han som var tvungen att göra allt. Harry suckade och tittade runt över salen en gång till. Hans blick fastnade den här gången på en stor Gryffindor-fana som hängde på väggen i salen. Med ett uns mindes han Sorteringshattens sång under sitt första år. ”Ni kanske passar bäst i Gryffindor, Där folk med mod i bröstet lever. Vars djärvhet, kraft och tapperhet, Dem skiljer ut från mängden av elever;” Orden ”Där folk med mod i bröstet lever.” ekade i Harrys hjärna och han suckade tungt igen. ”Dags att bete sig som en Gryffindor”, viskade han tyst för sig själv när han reste sig från Gryffindorbordet, tog sin väska och stegade bort mot Slytherinbordet och Malfoy. Malfoy gjorde ingen notis av att Harry närmade sig utan satt med ögonen koncentrerandes på texten i boken. ”Hej”, sa Harry svagt när han stannade vid bordet. Hans röst skärde sig lite och lät väldigt rädd och osäker. ”Hej!”, upprepade sig Harry igen för att gottgöra sitt misstag men lät istället överglad och upphetsad. Malfoy tittade förvånad upp och Harry började ångra att han ens kommit hit. ”Eeh… Jo… Jag tänkte bara höra när vi skulle börja på uppsatsen. Du vet, Förvandlingskonst, den vi fick av Professor McGonagall”, sa han och lät den här gången mer normal. Men orden kom som en våg och det var ingen alls ordning på det han hade sagt. ”Ja, jag har hört talats om den.”, sa Malfoy sarkastiskt och gav Harry ett svagt leende. Harry kunde dock inte avgöra om det var ett bra eller dåligt leende. Innan han hann fundera vidare på detta fortsatte Malfoy prata. ”Jag har uppenbarligen hela dagen ledig, så passar det idag?”, fortsatte han till synes oberörd. Harry tyckte det var underligt att han själv var så nervös medan Malfoy verkade helt lugn. Harry hörde ett ”Nå?” från Malfoy och förstod att det var dags att svara. ”J-jo det går bra”, sa han. Varför i Merlins allra smutsigaste underbyxor stammade han. Harry kände att han lika gärna skulle kunna gå upp till Astronomitornet och hoppa av ren skam över sitt beteende. Det här var inte alls normalt och om det var möjligt att sjunka ner i marken skulle han göra detta. Malfoy skrattade till men avbröt sig snabbt när han såg färgen försvinna ur Harrys ansikte. Harry såg hur Malfoy packade ner sin bok i väskan och reste sig. ”Biblioteket är nog rätt så folktomt nu på morgonen, så varför inte börja direkt?”, sa Malfoy ovanligt glatt och började gå ut ur salen. En mycket förvirrad och generad Harry satte direkt efter och de gick tillsammans mot biblioteket. Hela vägen dit sa inte Harry ett ord och Malfoy visslade en okänd melodi nästan hela vägen. Väl framme så satte sig Harry vid ett bord och Malfoy på andra sidan bordet. Harry böjde sig ner i väskan och plockade upp en tom pergamentrulle, en fjäderpenna och bläck. De började prata lite om vad de skulle ta med i uppsatsen och när och var de skulle arbeta med den. Efter en timme av planering så la Harry ner fjäderpennan och med hjälp av sin trollstav kopierade han pergamentet så att Malfoy också skulle få en. ”Quidditchsäsongen börjar snart”, konstaterade Malfoy samtidigt som han tittade ut genom fönstret. Detta startade en lång konversation om Quidditch, matcher, lag, taktiker och allt möjligt. Vid lunch så packade Harry och Malfoy ihop sina saker och började gå ner till Stora Salen. Hela vägen dit fortsatte samtalet, som då handlade om ämnet Försvar Mot Svartkonster. ”Jag har aldrig varit bra på det, jag är duglig på trolldrycker, men åt helvete med Försvar Mot Svartkonster”, sa Malfoy och skrattade. ”Men sluta nu! Det är ju jätteroligt och man får ju lära sig massa spännande saker”, försvarade Harry sitt favoritämne och knuffade lekfullt på Malfoys axel. När de var nere i Stora Salen vände sig Malfoy om och vinkade till Harry. ”Hejdå Harry!”, sa han glatt och gick in genom dörrarna och svängde mot Slytherinbordet. Harry stod där och kände sig helt paff och det övergick sedan i stor förvirring. Han hade precis blivit kallad vid förnamn av självaste Draco Malfoy. ------------------------------------------------------------------------- Tack för all respons på att ni gillar historien! Detta blev nog det kortaste kapitlet hitills men det får duga. Nu har vi äntligen inlett Draco och Harry lite här! Kolla in min Drarry-fanfiction http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=7567&page=2#forum.php?topic=7567 2 okt, 2011 00:24 |
Forum > Fanfiction > Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge [SV] PG-13 [DRARRY]
Du får inte svara på den här tråden.