En Hemlighet om Parkinsson [SV]

Mer!

Kapitel 3

En träff i uggletornet

Om man ska göra någonting kan man lika gärna göra det ordentligt. Därför låtsades Pansy vara sjuk redan på morgonen. Hon försökte se så hängig ut som möjligt, och det med gott resultat.
"Du ser dålig ut gumman, är du sjuk?", frågade Draco omtänksamt när hon mötte honom vid frukosten i stora salen. Hon nickade. Draco log medlidsamt och kysste henne.
"Men nu blir ju du kanske sjuk!", sa Pansy med larvigt spelad ömhet.
"Det gör ingenting, bara jag får vara med dig babe", svarade han mjukt. Precis då kom professor Snape gåendes med deras nya sheman i händerna. Hon tog tillfället.
"Professor Snape?". Hon försökte låta hes.
"Ja Miss Parkinsson?", svarade han släpigt.
"Jag kan nog inte vara med på lektionerna idag, jag är lite sjuk", sa hon, fortfarande med sin hesa stämma.
"Det var tråkigt att höra Pansy!"
"Jag kan väl gra henne sällskap idag Professorn?"
Det hade INTE Pansy räknat med.
"Nej Draco, nej det behövs inte, jag klarar mig själv!"
"Jaa, den får du nog göra Miss Parkinsson, för Draco måste gå på sina lektioner idag."
Pansy andades ut, lättad över beskedet. Draco såg besviken ut. De fick sina sheman och Pansy såg att hon hade en håltimme direkt efter första lektionen, innan lunchen. Om hon nu bara hade sådan tur att Ernie också hade håltimme då så skulle hon kunna träffa honom.
"Jaha, vi går till trolldryckskonsten nu då", sa Draco som såg lite sur ut.
"Jag ber prfessor Snigelhorn om att få dina läxor så kan jag ge dem till dig så du göra dem senare ikväll"
"Okej, ha det så kul!", sa hon, log och räckte ut tungan.
"Hej då!". Draco log tillbaka. Pansy började gå ner mot fängelsehålorna, för syns skull. Sedan, när hon visste att hon var utom synhåll för Draco, Crabbe och Goyle.
"Vänta! Pansy!" Ååh, om han skulle prata med henne så här länge så skulle hon inte hinna prata med Ernie. Hon sneglade bort mot Hufflepuffarnas bord. Där satt han, till synes lugn.
"Jaa Draco?". Hon vände sig om. Draco sprang emot henne. Han kom fram till Pansy, något anfådd och viskade:
"Jag ville bara säga att jag älskar dig". Han omfamnade henne.
"Och jag älskar dig", viskade hon tillbaka och rodnade, inte för att hon verkligen älskade honom, utan för att hon var tvungen att ljuga och spela med. Draco log och kysste henne. Länge. Pansy kastade en blick mor Ernie. Han mötte den och skakade på huvudet. Hon gav honom en blick som skulle betyda "Vi pratar om det senare". Hon slöt ögonen och tänkte på att Draco faktisk var en bra kyssare. Draco drog handen igenom hennes hår...
"Hrm, hrm!" De blev tvärt avbrutna av professor Snigelhorn.
"Ursäkta små Turturduvor, jag skulle bara vilja komma fram! Men vänta, ni är ju Slytherinare, jag ska ju ha eran lektion trolldryckskonst nu! Vad bra, då kan vi ju göra sällskap!" Draco himlade med ögonen.
"Jag är sjuk så jag kan tyvär inte vara med idag", sa hon med en besviken, hes röst.
"Nejmen vad synd!", sa han utan att det lät som om han tyckte att det var det minsta synd. Pansy började gå mot fängelsehålorna, men när hon inte såg Draco eller de andra längre styrde hon istället stegen tillbaka mot stora salen. Hon gick fram mot Hufflepuff-bordet och Ernie.
"Vi måste prata!", viskade hon. "Har du håltimme någon gång innan lunchen idag?"
"Jag har håltimme nu", viskade Ernie tillbaka. Pansy tänkte efter. Det kanske passade bättre att de sågs pratade nu när hon visste att ingen i slytherin skulle leta efter henne. Så kunde hon ligga och låtsas vara sjuk när det var håltimme, om någon skulle få för sig att kolla i flickornas sovsal.
"Okej. Uggletornet om tio minuter?", föreslog hon. Ernie nickade och viskade:
"Hejdå!". Hon svarade inte utan gick upp till uggletornet direkt för att hinna hälsa på sin uggla Dowie innan hon äntligen skulle få träffa Ernie för att prata.


Mera?

Mer

Ja, Mera! Uberbra! ^^

Jättebra! Har inte läst särskilt många fanfictions om Pansy förut... *bevakar*

Thanks, jag skriver mer i morgon=)♥

Du hade rätt den gjorde mig irriterad! ;P
Men bra! ♥

Omg!!!!!

Speciell, läser inte om Pansy oftast så är lite roligt att göra de men, känner Pansy Ernie?
Fattar inte riktigt de..

Nae, jag tror inte det, men detta är en fanfiction, så jag bestämmer


Thanks Kicka! Men du måste erkänna att Pansy är liiiiite cool?

Bra! *Bevakar*