Varför berättade ingen om oss?

bra

Ursäkta om faktat är lite fel, men jag hade inte de vise sten hemma så jag fick gå på minnet och göra om lite. Men jag får hoppas att ni gillar det ändå


Kapitel 2

Tåget stannade och alla elever skyndade sig ut. Det blev så trångt att Cassandra säkert fick vänta i fem minuter att gå ut men när jag äntligen var ute så trodde jag att jag såg i syne. Det var en man långt över två meter med så mycket hår och skägg att man bara såg halva asiktet.
-Förstaelever hit! Alla förstaelever kom till mig! Cassandra blev så förvånad av hela han att hon helt glömde bort att han faktiskt sa åt henne att komma till honom då killen från tågen drog mig i armen.
-Ska du bara stå där och gapa eller? han fortsatte att dra mig i armen och tittade sedan bak på mig. Kommer du eller?
-Asså, jag vet inte ens vad du heter? Han tittade bak på mig Cassandra.
-Severus, okej. Kommer du eller? han drog iväg med Cassandra och dom små springa för att komma ikapp dom andra. Den stora mannen som tydligen hette Hagrid ledde in alla in i båtar som flöt över vattnet av sig själva.
-Severus, det namnet har jag aldrig hört förrut. Jag tittade på Severus sammtidigt som vi stilla gled över vattnet.
-Jo, jag är ganska medveten om att det inte är ett så vandligt namn. Men har du hört att Harry Potter ska börja samma år som vi? Cassandra stirrade frågande på Severus, vem är Harry Potter.
-Är du seriös, vet du inte vem Harry Potter är? Cassandra skackade på huvudet.
-Pojken som överlevde, den enda person som har överlevt den dödande besvergelsen. Han som övervann du-vet-vem när han bara var ett? Cassandra tittade skeptiskt på honom.
-Nej, jag vet inte vem.
-Voldemort, den mörkaste trollkaren av alla tider!? Han kom för att mörda Harrys familj, men när han skulle döda Harry så gick det inte. Det var som om besvergelsen gick ut över honom själv istället. Inget vet var han är eller om han ens är i livet.
-Så du mennar att en ettåring typ "dödade" en jätte mäktig trollkarl. Hur då? Cassandra tittade fortfarande mycket skeptiskt på Severus.
-Ingen vet. Men själv tycker jag att dom gör lite för mycket för Harry Potter. Han gjorde ju liksom inget mer än att överleva. Ändå är han så känd. Åå, titta vi är nästan framme. Cassandra tittade upp och såg den mäktigaste byggnad hon någonsin sett. Det var ett enormt slott med en massa torn och med en stor grind framför.

När dom hade kommit i land såg man att det var skulpturer som föreställde grisar med vingar. Cassandra tittade förundrat på allting när dom fördes in i slottet då en kvinna med en lång grön klänning och håret uppsatt i en knut bak på huvudet. Med ett ansikte som avslöjade att hon var ganska bestämmd av sig.
-Goddag, jag är Professor McGonagall. Ni ska snart bli indelade i olika elevhem. Elevhemen som många av er redan känner igen är Gryffindor, Slytherin, Huffelpuff och Ravenclaw. Men ni får vänta en stund, jag kommer och hämtar er när det är dags.
-Va, ska vi bli indellade i olika elevhem, hurdå? Cassandra tittade förskräkt på Severus med tanken på att göra olika sorters test inför en hel skola.
-Ja, man blir typ indelad för sina egenskaper och om jag mins rätt så sa mamma nått med nån hatt eller nått sånt. Severus såg helt lugn ut medan Cassandra trodde hon sprängas. Tänk om dom tog ut en hatt med en masa frågor och så måste man svara på frågorna och så dom som har flest rätt blir i ett smartis elevhem och dom som hade minst hamnar med dom som är duma i huvudet.
-Så, nu var det klart. Följ efter mig. Alla gick vi efter Professor McGonagall in ett stort rum med en massa bort där alla elverna satt. Ljusen svävade i luften och taket var genomskindligt så att man såg himlen men Cassandra var så nervös att allt hon fick i tankarna var att dom skulle vara tvugna få ett ljus att flyga framför alla andra. Hon var så spänd att hon knappt hörde vad dom sa. Så kände jag hur Severus slog till mig med armbågen.
-Aj, vad gör du, viskade hon argt men Severus såg bara ut att börja skratta vilken sekund som hälst.
-Är du nervös? Cassandra stirrade arg på honom men ignorerade frågan och tittade upp där dom nu hade ställt fram en stol och en stor gammal häxhatt som hade lagats ett x antal gånger. Så plödsligt öppnades en bit av hatten som en mun och den började sjunga. Cassandra stirrade förskräkt på hatten och Severus såg ut att brista ut i skratt. När Hattaen hade sjungit klart och alla klappat händerna en bra stund kom Professor McGonagall upp igen.
-Allt ni ska göra är att komma upp och sätta dig på pallen och sätta på dig hatten när jag har ropat upp ditt namn. Brown, Lavender. Lavender gick upp och satte sig på pallen. Hon satt där en stund innan hatten skrek ut " Gryffindor!" Hon ropade upp namn efter namn då hon ropade upp " McPhie, Severus" Severus tittade spänt på Cassandra och gick sedan upp. Han satt där en stund sedan ropade hatten " Slytherin!" Slytherin bordet klappade händerna när han gick och satte sig hos dom. Han mötte min blick och log och hon gjorde tummen upp. Namn efter namn, till slut " Snape, Cassandra!". Cassandra gick nervöst upp. Då hon kom fram tog hon upp hatten satte sig och tog på sig hatten.
"Aa, jag ser att du har mycket på gång i ditt huvud. Du är modig som Gryffindor, du är smart som Ravenclaw, du är ändå lite slug av dig som en Slytherin och du skulle göra allt för dina vänner som i Huffelpuff, så vart ska du passa in? Ja, det får nog ändå bli.
-Ravenclaw! Cassandra gick ner och förde stegen till bordet där alla klappade händerna. Hon möte Severus blick och han gjorde tummen ner, hon nickade och satte sig ner och hälsade på flickan bredvid som tydligen hete Luna Lovegood och så ropades Harry Potters namn upp och allas huvuden drogs till honom och det börjades att viskas överallt i salen. Så Severus hade alltså rätt...

bra

jätte bra ! *bevakar*

Bra mer!

Spännande

Väldigt bra (fast egentligen är Luna ett år yngre än Harry men aja)

Jaha, ojdå xD aa, det är ju bara en fanfic
-----------------------------------------------------------
Har inte skrivit på ett tag men har varit bort så det kommer nog imorn eller på tisdag

uttråkade.

Jätte bra. ^^ Skriv mer så fort du har tid och orkar.