Harrys förälskelse [Sv]

Hihi vad kul xD

Ooooh! Spännande... *bevakar*

asså ska du bli författare elr nåt? asså jag ba läste..läste..läste..läste åååå seeeeeen...var det slut.....://// inte braa! ♥ skriv mer! ♥ C:

Tack för komentarerna! ♥

Kapitel 4

Harry, Ron och Hermione satt i biblioteket och läste läxor, Harry tänkte på det som hände dagen innan men han försökte stöta iväg tankarna.
- Varför har vi så mycket läxor! sa Ron och tog upp en trolldrycksbok och började bläddra i den.
- Annars lär vi oss inget, sa Hermione.
- Tror du inte vi borde ha lärt oss något på fem år? frågade Ron.
- Varför har vi lärt oss något, jo för vi har pluggat! sa Hermione.
Plötsligt kom Draco, Crabbe och Goyle in genom dörren. Draco gav Harry en snabb blick, sen vände han och gick ut igen.
- Vad är det med honom? frågade Ron och nickade mot Draco.
- Ingen aning, sa Harry och kollade ner i boken. Varför hade Draco gått ut från biblioteket när han såg Harry?

Senare i Stora salen
Hermione och Ron var fullt upptagna med att äta så under middagen slängde Harry blickar mot Slytherinbordet. Draco satt på kanten, brevid Pansy Parkinson. Ron märkte att Harry kollade.
- Vad kollar du på? frågade han med munnen full av mat.
- Eh, inget..., sa Harry och tittade ner i sin mat.
- Säkert att Draco inte gjorde något på strafftjänstgöringen? frågade Hermione.
- Ja! Det är säkert! sa Harry och reste sig upp.

Nästa dag, på "skötsel och vård av magiska djur" lektionen
Harry och Ron stod och pratade ivrigt om Testraler när Draco gick förbi.
- Kan jag få prata med dig? frågade han.
- Med mig?! frågade Ron och såg förvånad ut.
- Nej, inte med dig. Med Harry, sa Draco.
- Okej, sa Harry och gick iväg en bit med Draco.
- Kan vi mötas vid början av skogen när lektionen är slut? sa Draco.
- Ja, det kan vi, det är något jag måste säga till dig, svarade Harry.

Vid skogen
Harry hade bett Hermione och Ron att gå upp till uppehållsrummet utan Harry, han sa att han skulle prata med Hagrid. Han stod och väntade på Draco.
- Vad ville du säga? frågade Harry när han såg Dracos ljusa hår bland träden.
- Om det som hände i förrgår, svarade Draco.
Harry blev lättade, Draco hade också tänkt på det.
- Jag kunde inte sluta tänka på det, sa Harry och såg upp i Dracos ögon. Harry väntade sig det värsta med då sa Draco:
- Jag med.
Harrys hjärta tog ett skutt.
- Vad menar du? frågade Harry.
- Jag vet inte, jag har tänkt annorlunda på dig på senaste tiden, svarade han och Harry såg att han rodnade.
- Du behöver inte säga mer, sa Harry och lutade sig fram mot Draco. Draco besvarade Harrys kyss och Harry kände sig lättad, nu viste han att Draco kände likadant. De gled sakta ifrån varandra.
- Lova att inte berätta för någon, sa Draco och lade sin hand på Harrys axel.
- Jag lovar, sa Harry och log.
När Harry gick upp till Gryffindors uppehållsrum senare kände han att det pirrade i magen. Han kunde inte sluta le.

MEEEEEER

HAH MERR

Lägger in ett till kapitel innan jag går och lägger mig xD.

Kapitel 5

Det hade nu gått två månader sedan Harrys och Dracos möte i skogen, de hade också träffats flera gånger efter det. I hemlighet. Draco ville inte att de skulle berätta för någon men Harry hade blivit lite trött på att hålla det hemligt. Hermione hade undrat vart Harry skulle gå i förrgår när han och Draco hade bestämt träff efter trolldryckskonst lektionen. Harry hade inte kommit på någon bra lögn så han sa att han var tvungen att prata med Snape och läxan, Harry trodde inte Hermione gick på det för hon hade gått iväg därifrån med ett konstigt ansiktutryck.
Harry och Draco hade bestämt träff idag också, inne på killtoaletten. Harry undrade om han skulle förklara för Draco att han tyckte det var jobbig att hålla det hemligt...Harry var trött på lögner.

Utanför killtoaletten
Harry såg Draco gå in på toaletten, han skulle vänta ett tag innan han själv gick in, så att det inte verkade konstigt.
- Tycker inte ni att Malfoy har börjat bete sig underligt? frågade Ron när Draco hade smygit in på toan.
- Han har inte förolämpat oss på två månader, fortsatte Hermione.
- Draco har väl mycket att tänka på bara, sa Harry och ångrade sig genast.
- Draco? Sen när har du börjat kalla honom Draco? frågade Ron och höjde på ena ögonbrynet.
- Eh, menade Malfoy, sa Harry och spanade iväg mot toaletten.
- Jag tror jag måste på toa, men gå före ni så kommer jag sen, sa Harry och gick iväg till toaletten med långsama steg.
Draco stod vid handfaten och väntade.
- Hej, sa han och gav Harry en lätt kyss.
- Hej, sa Harry tillbaka.
- Jag tycker inte vi ska hålla det här hemligt längre, sa Harry och var rädd för hur Draco skulle reagera.
- Jag vet att du tycker så, men jag är inte beredd att låta alla få reda på det, då kanske allt förstörs, sa Draco.
- Eller så blir det mycket bättre, eftersom vi inte behöver smyga runt och hitta på lögner för våra kompisar, fortsatte Harry.
- Vad tror du Crabbe eller Goyle skulle säga om de fick reda på vad vi håller på med? sa Draco och tittade Harry i ögonen, det var så svårt att motstå.
- Okej, jag går med på det ett tag till, sa Harry och log. Harry böjde sig fram och deras läppar snuddade vid varandra för ett kort ögonblick.
- Men nu måste jag gå, annars blir Ron och Hermione oroliga, sa Harry och gav Draco en till kyss innan han skyndade iväg.

Två dagar senare
Harry tänkte på den föregående dagen med Draco, han hade verkat bekymrad och Harry visste inte vad det var med honom. Nu satt Harry, Ron och Hermione vid bordet och åt frukost. Hermione och Ron tjaffsade över en shackomgång som Hermione inte tyckte hade gått rätt till. Harry kollade iväg mot Slytherinbordet och såg något som fick hans hjärta att stelna, Draco och Pansy satt som vanlig brevid varandra som dom hade gjort i flera veckor men denna gång satt de och höll varandra i handen. Harrys blick fastnade, han höll kvar den lite för länge.
- Harry, vad glor du på? frågade Ron och kollade iväg mot Slytherins bord.
- Inget, jag kan bara inte förstå vad Pansy ser i honom, svarade Harry och tittade på Ron.
- Hon är ju lika elak som honom, sa Ron och återvände till sin frukost.
Harry märkte att Pansy reste sig upp, Draco satt kvar. Pansy böjde sig ner och kysste honom. Draco kysste tillbaka. Harry kände sig som att hans hjärta hade blivit genomborrat med en kniv, han kunde inte förstå det. Harry blev blek i ansiktet.
- Harry, vad är det med dig? frågade Hermione.
- Du ser inte bra ut, sa Ron.
- Kanske du har blivit smittad av Seamus, han är ju förkyld, du borde gå upp till sjukhusflygeln, sa Hermione.
- Det är lungt, svarade Harry och försökte få rösten att låta stabil. Han visste precis vad han led av, brustet hjärta...

Kapitlerna blir bara längre och längre, hoppas ni orkar läsa...xD.

klart!

HAAH!!!! skriv mera!!! såklart vi "orkar" läsa -.^ C:

Bara älskar denna, skriv meeeer ! ;D