SweeneyTodd
Elev
|
Pride Potter enligt canon så är hon ensambarn. Det ser man också på släktträdet som finns uppritat!
Men det är ju fritt fram att tolka som man vill i fictionvärlden =)
12 feb, 2019 22:01
|
Pride Potter
Elev
|
Skrivet av SweeneyTodd: Pride Potter enligt canon så är hon ensambarn. Det ser man också på släktträdet som finns uppritat!
Men det är ju fritt fram att tolka som man vill i fictionvärlden =)
Ahh längesen jag kollade det, men som du säger är det fritt fram att tolka i fictionvärlden. Jag skriver ju om Harrys syrra haha cx
13 feb, 2019 07:38
|
Borttagen
|
Skrivet av Pride Potter: Skrivet av SweeneyTodd: Pride Potter enligt canon så är hon ensambarn. Det ser man också på släktträdet som finns uppritat!
Men det är ju fritt fram att tolka som man vill i fictionvärlden =)
Ahh längesen jag kollade det, men som du säger är det fritt fram att tolka i fictionvärlden. Jag skriver ju om Harrys syrra haha cx
Vad heter din fanfiction? Skulle gärna läsa
Hursomhelst; Tack för att ni läser! Här kommer nästa kapitel. Spoiler: Tryck här för att visa!Kapitel tre
“Ska du inte äta?”
“Inte hungrig.”
Mamma, pappa och Dora ger varandra konstiga blickar. Jag brukar alltid äta, alltid!
“Ska du inte smaka lite iallafall….?” Mamma ser extremt orolig ut.
Jag petar lite i maten, spetsar ett riskorn på gaffeln, och stoppar det försiktigt i munnen.
“Får jag gå nu?” Jag säger det inte otåligt som jag brukar, utan lugnt.
“Okej… Men är du säker på att du inte är hungrig?”
Jag nickar, glider av stolen och går, inte långsamt men inte snabbt heller, ut ur köket.
Väl inne i rummet öppnar jag försiktigt (Så att inte någon ska böra) en byrålåda och tar upp min Megaförpackning från Godisbaronen ( Snurrande snaskbin, Pepparbusar, Drobbles bästa tuggummi…) -Jag är vrålhungrig!
Efter sju chokladgrodor är jag nog vad man kan kalla mätt. Jag lägger mig på sängen, och fortsätter “läsa” Trolldomskonstens historia.
När jag vaknar är jag förvirrad, jag drömde en konstig dröm där jag gick omkring i en labyrint, och försökte ta mig till mitten där alla mina vänner väntade.
Jag har ingen aning om vad klockan är, men inser att det måste vara kväll eftersom jag ser att det är mörkt ute.
Jag hör tre röster som samtalar lågt i köket. Jag smyger upp i sängen, jag har en underlig känsla av att det är mig de pratar om.
“... Och hon hade städat! “
“ Just det kanske inte är det värsta som hänt.”
“Jag tror att hon låtsats.”
“Va!?” Mamma och Dora vänder sig båda mot pappa.
“Varför skulle hon göra det?” Mamma ser skeptisk ut.
“Du vet att hon avskyr att vara instängd här.”
Dora nickar;
“Du har rätt. Irma skulle aldrig gå så här långt.“
Mamma suckar : “Ni har rätt. “
Tårarna bränner i ögonen, har jag alltså gjort allt det här förgäves. Jag lyssnar inte på diskussionen längre. Inte förens jag hör ett namn: Dennis.
“Vi skickar brev och frågar om Dennis vill komma hit. Om hon kan gå så långt som att städa för att få träffa sina kompisar, måste hon vara väldigt desperat. “
Jag vinglar tillbaka till sängen, alldeles utom mig av lycka. Dennis ska komma hit.
17 feb, 2019 20:16
|
Avis Fortunae
Elev
|
Bra skrivet som alltid!
“Får jag gå nu?” Jag säger det inte otåligt som jag brukar, utan lugnt.
Bra beskrivet hur hon genomför "taktiken."
När jag vaknar är jag förvirrad, jag drömde en konstig dröm där jag gick omkring i en labyrint, och försökte ta mig till mitten där alla mina vänner väntade.
Det här känns som en uppbyggnad till det som händer på slutet. Förstår att hon blir väldigt glad att Dennis ska komma. Ska bli kul att se hur han är!
Läs gärna min fanfiction Borgen (sjunde året)!
https://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=51992&page=1#p4541123
17 feb, 2019 20:33
|
Pride Potter
Elev
|
Jättebra kapitel (men om det skulle vara något annat än det skulle jag bli förvånad) ♥ Du beskriver väldigt bra hur hon genomför taktiken.
Skrivet av Borttagen: Skrivet av Pride Potter: Ahh längesen jag kollade det, men som du säger är det fritt fram att tolka i fictionvärlden. Jag skriver ju om Harrys syrra haha cx
Vad heter din fanfiction? Skulle gärna läsa
Den heter "En värld utan Voldemort (Remake)"! Jag har gjort en del 2 (som jag inte uppdaterat på länge, hoppsan) också och det ska bli fyra delar. Kanske tre bara, men den tredje (ifall det blir fyra då) kommer spela stor roll i Lucys (som är min huvudkaraktär) liv ... Ojdå, nu avslöjade jag lite för mycket! Bäst jag slutar så att jag inte spoilar hela storyn för er
18 feb, 2019 06:37
|
Liv08
Elev
|
Superbra!!
Du är fin som du är!!! <3 kom ihåg det!!!
18 feb, 2019 07:12
|
Borttagen
|
Tack så mycket för att ni läser
Har sportlov nu så jag kommer posta lite fler kapitel närmaste veckan
Spoiler: Tryck här för att visa!Kapitel 4
När jag vaknar inser jag att jag måste fortsätta med min taktik, tills de berättar att Dennis ska komma. För att slippa vara den (enligt mig) tråkigaste personen i världen så ligger jag kvar i sängen en timme extra.
När klockan är nio säger alla mina instinkter åt mig att gå upp, att jag redan har missat alldeles för länge av mitt liv.
När jag går in i köket inser jag att om jag ska följa min gamla taktik ska jag inte äta något.
Okej. Jag tänkte låtsas som om jag inte hört deras samtal om mig igår, men jag hade faktiskt inte ätit på ett dygn( Om man inte räknar med godiset, och det gör inte jag). Dessutom tycker jag inte att det räknas; det hände liksom utan att jag märkte det.
Nu är jag ialla fall proppmätt och ligger på golvet, medans jag underhåller mig med en studsboll från Weasleys vassa varor. Jag hör ljudet av mammas långa klänning närma sig.
Jag orkar faktiskt inte bry mig, så jag fortsätter studsa den färgskiftande bollen mot vägen.
Mamma öppnar utan vidare dörren, ingen i min familj är så vidare pigg på att knacka.
“ Vad gör du?”
“ Studsar studsboll.”
“Tänkte bara säga att Dennis kommer om fem minuter.” Hon ler, när hon ser min reaktion:
“Och det säger du nu! Mitt rum är ju helt städat, tänk om Dennis ser det SÅ HÄR!
Jag börjar genast riva ut allt jag la ner i byrån igår på golvet, så att Dennis inte ska tro att jag är helt störd.
Dennis och jag träffades när Hagrid och jättebläckfisken tillsammans hjälpte oss när vi båda på något sätt lyckades ramla i sjön vår första dag på Hogwarts. När vi kom in i stora salen, kalla, våta och lyckliga, sorterades han till Gryffindor, och jag till Rawenclaw. När jag satte mig vid bordet hade jag turen att hamna bredvid Luna. Hon pratade om Skrynkelhorniga snorkackor (som jag faktiskt trodde på hela första året) och jag var den enda som lyssnade.
Direkt efter festmiddagen blev jag och Dennis tvungna att gå till sjukhusflygeln, och sova där en natt.
När det plingar på dörren bevisar jag att man kan flyga utan kvastar, för jag tar femton meter i ett hopp.
Jag sliter upp dörren och Dennis bokstavligen studsar in.
“Hej Irma du måste berätta allt jag fick inte reda på någonting i brevet din mammad handstil är jättesvår att tyda vet du det hur tror du att det blir med Mcgonagall som rektor jag tror det blir mycket tråkigare Dumbledore var ju fantastisk. “
Säger Dennis utan några som helst pauser, innan luften tar slut och han måste ta ett stort andetag.
Jag drar in Honom på mitt rum som nu är mysigt stökigt igen.
“Dennis Creevy.” Säger jag med låtsassträng röst; “Nu sätter du dig ner och andas.”
Dennis skrattar, och säger, fortfarande snabbt men lugnt för att vara han:
“Hur tror du att det blir med Mcgonagall som rektor? Dumbledore var ju fantastiskt.”
Jag funderar ett tag innan jag dystert säger:
“Det blir nog inget Hoggy Warty Hogwarts iallafall.”
Jag och Dennis ligger på mage på golvet och spelar knallkort (jag leder) och kastar poppopcorn (smäller när de träffar saliv) i varandras munnar. Jag har inte insett förens nu hur mycket jag saknat honom.
3 mar, 2019 18:39
|
Liv08
Elev
|
Superbra kapitel
Du är fin som du är!!! <3 kom ihåg det!!!
3 mar, 2019 19:54
|
Avis Fortunae
Elev
|
4 mar, 2019 05:09
|
Pride Potter
Elev
|
4 mar, 2019 08:32
|
Du får inte svara på den här tråden.