Konsten att ta sig ut ur garderoben - Scorbus

Professor Shit... xD I like it

Awesome kapitel!

jättebra

Toppen!

omg same höll på att dö av skratt!!

Men asså om inte Maxine är från stranger things så vet jag inte vad!!!

Bra skrivit iaf!!

Superbra kul med en ny ff!

Kaptiel 3 - Scorpius

Scorpius hade spenderat första kvällen med att sitta vid brasan i uppehållsrummet. Han ville läsa igenom sina nya böcker. När han var klar smög han sig tyst in i sovsalen. Den enda som fortfarande var vaken var Albus.

Scorpius gick fram och satte sig på hans sängkant.
"Är du vaken än?" flinade han.
"Japp", sa Albus. "Så har du genomforskat dina nya böcker färdigt nu?"
Scorpius nickade och lade sig bredvid Albus. Det hade blivit en grej de börjat göra när den ena kände för att prata. Ibland hade de till och med somnat i samma säng.
"Har du och Max planerat att träffas något?" frågade Scorpius trots att han inte ville veta.
"Vi ska träffas imorgon på eftermiddagen."
"Kul", var det enda Scorpius kunde säga av allt han ville säga egentligen.
"Tänk så blir det verkligen något", sa Albus och vände sig åt sidan så han låg vänd mot Scorpius. "Mellan mig och Max. Tänk så blir hon och jag tillsammans, och så skaffar du en tjej. Då kan vi ha dubbeldejt."
Scorpius fnissade.
"Vem i hela världen skulle vara intresserad av en nörd som jag?"
"Du får väl fråga Rose igen", sa Albus ironiskt.
"Ja eller hur", sa Scorpius. "Ärligt talat så vet jag inte om jag känner något för henne längre. Jag menar, hon är söt och smart och så men..."
"...hon har behandlat dig förjävligt och förtjänar dig inte", avslutade Albus åt honom. "Men du. Det finns någon därute för dig. Det lovar jag dig."
"Hur kan du vara så säker?"
"Varför skulle jag inte vara det? Jag menar, som vän är du det bästa man kan önska. Hur lycklig skulle man inte vara över att ha dig som pojkvän?"
"Gäller bara att hitta någon som kan tänka som du", sa Scorpius och tänkte på alla mobbare i skolan.
"Du hittar någon", sa Albus mjukt.

* * * * *

Nästa dag gick Scorpius och tänkte på det som Albus hade sagt kvällen innan. Han försökte föreställa sig hur Albus skulle reagera om han faktiskt träffade någon. Antagligen vara glad för hans skull och fixa den där dubbeldejten. Men varför kunde han själv inte känna likadant för Albus och Max? Kanske det skulle kännas bättre om han lärde känna Max lite mer. Men det var inget som intresserade honom.

Efter middagen stod Max utanför stora salen och väntade på Albus.
"Hej Albus", sa hon och kysste hans kind.
"Hej Max", sa han och rodnade.
"Vi ses i sällskapsrummet sen", sa Scorpius som inte ville känna sig påträngande.
"Hejdå så länge", sa Albus och log.
Max hade inte sagt någonting till Scorpius. Det var som om hon inte ens märkte att han var där.

Under tiden valde Scorpius att roa sig i biblioteket, hans favoritplats på slottet. Böckerna hade en förmåga att distrahera honom från tiden så att han nästan glömde bort läggdags (Lektioner hade han alltid stenkoll på). Men den här gången var han bara där en kort stund och gick sedan mot uppehållsrummet för att se om Albus var tillbaka. Men när han kom dit fanns ingen skymt av honom.

Strax innan midnatt, när Scorpius hade krypit ner i sin säng, kom Albus tillbaka med ett stort leende på läpparna.
"Hej", sa Scorpius glatt och satte sig upp. "Du är sen."
"Jag vet", sa Albus. "Vi glömde bort tiden. Som tur var känner Max prefekten som hittade oss så det blev inga avdragspoäng."
"Tur det. Vad gjorde ni egentligen?"
"Inget speciellt", sa Albus och lade sig ner på sin säng. "Vi bara pratade."
Scorpius var lite nyfiken över vad Albus och Max hade haft för sig men samtidigt visste han inte om han ville veta.

Aweeesome!
Albus, jag är säker på att du är den perfekta pojkvännen för Scorp

Bra ordval =) Gillar detta parti mest.


Max verkar vara perfekt i Albus ögon =)

Ska försöka läsa, men lär ju glömma. Heh. Heh. Heeeee......
Nämen orkar aldrig läsa ikapp långa ffs, men kanske kan vara med från början nu då!

Superbra!! Älskar språket och hur Scorpius liksom inte vill lära känna Max.