Det andra livet [PJ/Sv]

Nae xD Lånade dem av en kompis på engelska!^^

Frank kommer att dö.

Okej, nej, förlåt, jag skojade bara xD

---

Ja, den var bra! Förlåt för att jag gick så OT, jag är bara flummig xD

det är lugnt.

Jag lurades bara nästa kapitel kommer nu!


Kapitel 1
Annabeth stirrar på de två barnen som bråkar om någon som heter Zeus och Hades. Plötsligt så känner Annabeth att en nysning är på väg!
“ Nej inte nu.” viskar hon, atscho!. Nysning studsar mot plåten så att det börjar att eka. Tusen också.
“ Hörde du också det där?” frågar Thalia Luke
“ Ja, det kom där i från.” säger Luke och pekar mot plåten där hon gömmer sig. Annabeth spänner kniven hon håller i sin hand och tittar mot Luke som börjar att närma sig. Han står precis framför plåten när Annabeth hoppar fram med kniven i högsta hugg.
“ Wow easy.” säger Luke och ler mot Annabeth.
“ Hej vad heter du?” frågar Luke vänligt.
“ Annabeth.” säger Annabeth, hon är fortfarande på sin vakt.
“ Annabeth, vilket vackert och unikt namn. Jag är Luke.” säger Luke och räcker fram en hand mot Annabeth. Hon tar tag i den och reser sig upp.
“ Du ser hemsk ut. Föresten jag är Thalia.” säger Thalia och tittar på henne.
“ Ni är inte monster eller spindlar?” säger Annabeth misstänktsamt
“ Nej varken eller. Vi är halvgudar. Jag är son till Hermes och Thalia är dotter till Zeus. Och jag misstänker att du också är en halvgud.” säger Luke
“ Halvgud?” säger Annabeth förvånat.
“ Ja och jag tror att du är en krigare också.” säger Luke och flinar på ett pojkaktigt sätt mot Annabeth
“ Jag kan använda kniven väldigt bra.” säger Annabeth blygt
“ Du Annabeth vi skulle behöva en som dig i vårat team. Det är fart i dig.” säger Luke
“ Får jag följa med er? säger Annabeth chockat
“ Visst du tillhör vår familj nu.” säger Luke
“ Lovar du?”
“ Jag lovar på heder och samvete.” säger Luke. Kom nu!
Annabeth hoppar glatt omkring och ler stort.
Och sen börjar Luke att gå tät följd av Thalia. Annabeth måste springa för att hinna i kapp dem. Men hon bryr sig inte, hon har en familj. Som verkar bry sig om henne.

Var det bra?
Jag vet att det inte är exakt som i boken. Men hoppas att ni förlåter mig.

Skitbra.
Det gör inget att det inte är som i boken.

'
Tackar så mycket.
*Bugar djupt*

Det var bra! *bevakar*

Tckar

Jätte bra ' bevakar' Detta kommer säkert dämpa min ångest för att inte veta om Gaia får vad hon förtjänar. Fast jag har givit henne det en då typ hoppat och grävt i henne Mao ha ha ha ha (jag är helt normal)

Förlåt för superseg uppgradering
Har haft fullt upp med skolarbete och nationella prov
Men nu är äntligen kapitel två färdigt skrivet!
Hurra!

Kapitel 2
Minnen

Thalia pov
Thalia tittar på Annabeth och ler brett mot henne, hon besvarar leendet. Hon verkar så modig våga följa med två främlingar som hon precis har träffat, Thalia skulle aldrig våga göra något sånt, hon minns sin uppväxt, hur hennes mamma drack och var full hela tiden. Att rymma kändes som det bästa att göra då. Hon tittar på Annabeth hår och det är alldeles fullt av tovor och väldigt trassligt. Hon ser lika hemsk ut som Luke och Thalia, Luke… Hon minns hur det var när hon träffade honom, det var för cirka 1 månad sen. Hon minns inte riktigt, hon chansar bara.

Flasback
Thalia såg sig omkring när hon sprang, hon stannade inte. Hon undrade vad det var för konstig varelse som jagade henne, det såg ut som en flygande tant. När hon kom till ett gatuhörn, så smiter hon in bakom gatuhörnet. Där ser hon en blond kille med blåa ögon och en kökskniv i sin hand. Hans hår är rufsigt och hans kläder är sönder slitna, men han har ändå en stark aura runt sig. Thalia fattar direkt att han är en halvgud, hon smyger fram bakom honom med sitt svärd och sin sköld.
“ Hej vem är du?” sa hon med en misstänksam röst.
“ Castellan, Luke Castellan. Vem är du?” svarade han som svar på hennes fråga
“Thalia Grace, du är en halvgud va?” sa Thalia till honom.
“Eh, en vadå?” frågade Luke
“ Men är du trög? En halvgud barn, till en gud och en vanlig människa.” herregud var är han uppvuxen?
“ Är det därför jag ser saker ingen annan ser?” Luke ser fundersam ut, herregud vad han var snygg. Han har en t-shirt på sig som är grön med texten New York.
“ Ja det är därför du ser saker ingen annan ser. Monster osv.” säger Thalia med en stöddig röst.
“ Om du nu är en halvgud, så vem är din förälder?” han ställer inte det som en fråga, mer som en order. Berätta annars.
“ Om du nu nödvändigtvis måste veta så är min pappa Zeus.” hon ser ett skratt slippa ut ur hans mun, Thalia ger honom en arg blick och Luke slutar genast att skratta. Men han frågar ändå.
“ Zeus? Den Zeus, som i himlens herre från den grekiska mytologin?” han försöker undvika att skratta när han ställer frågan.
“ Ja den Zeus.” Thalia stönar.
“ Så du kan typ flyga eller vadå? Kalla fram blixtrar och grejer eller?” säger Luke
“ Jag vet inte ännu, har liksom inte riktigt upptäckt mina krafter ännu. Men kommer nog aldrig att lära mig flyga.” hon suckar och ser på honom, han måste tro att hon är värsta fegisen
“ Är du höjdrädd?” nu skrattar han inte längre, utan är det medlidande hon ser i hans ögon?
“ Ja det är jag.” säger jag medans mitt hjärta slår dubbla slag. Thalia får inte blir arg på honom, han är den ända levande människovarelsen som hon har pratat med på en evighet.
“ Det är lugnt, jag är inte så förtjust i clowner.” säger han och för första gången på en evighet, så ler Thalia ett litet leende.
“ Vill du följa med mig? Jag har rymt och har hittills bara levt på mat jag hittat i soptunnor.” säger Thalia och hoppas att han säger ja.
“ Gärna för mig.” säger Luke glatt. Thalia kände sig lättnad, nu var hon inte längre ensam.

Slut på Flashback

Thalia ler åt det minnet, det var nog den lyckligaste dagen i hennes liv.

Annabeth pov
Annabeth ser på Thalia med den där blicken hon har, när hon funderar på något. Hon ser att det är något hon tänker på. Men hon har lärt sig den hårda vägen att man inte ska fråga någon om privata saker, men hon kan inte låta bli att fråga ändå.
“ Vad är det med dig Thalia?” frågar Annabeth och hon ser att Luke också tittar på Thalia med en fundersam blick.
“ Inget, hade bara en flashback” säger Thalia som svar på hennes fråga.
" Annabeth! Thalia hjälp!" De vänder sig snabbt om och de möts inte av en vacker syn.
__________________________________________
Har den här berättelsen utlagd på Wattpad också.
Mitt namn på WP är @Lily3305

Nytt kapitel
Wohu!
SUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUPER BRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

TACK!