De säger att ni ser i mina ögon

kommer mer kanske imorgon eller i övermorgon om någon skriver

JAAAAA!! Kan det komma nu?

Tagga mig!

Ja nu kommer det ÄNTLIGEN mer Förlåt mig för att det var så längesedan jkag uppdaterade Men se på den ljusa sidan! Nu kommer det mer.
_____________________________________________________________

Kapitel 2
Elisabeth

*Berättar för McGonagall*
I din värld finns det väl en person som heter Harry Potter
- Ja
Det har skrivits böcker om honom och hans två vänner Ron weasley och Hermione Granger. Om deras tid på Hogwarts. Och jag vet vem du är eftersom att det berättas att du var lärare i förvandlingskonst, föreståndare för Gryffindors elevhem och biträdande rektor. Men nu så är du själv rektor.
Det har gjorts filmer, Böcker. Trollstavar som inte är äkta, Chokladgrodekort som knappt rör på sig, Hogwartsslipsar och liknande. Det finns också många hemsidor på internet om din värld. Trollkarlsvärlden är inte hemlig längre. Typ alla mugglare har läst böckerna om Harry Potter.

Jag sprang upp på mitt rum och hämtade alla Böckerna, alla filmerna och alla (falska) HP saker jag hade.
- De här sakerna måste vi nog lämna in till Ministeriet, sa professor McGonagall.
- Ja, det är inte bra att alla mugglare vet om de här sakerna.
- Kolla! Jag står med i den här boken!
McGonagall hade bara slagit upp en sida i Harry Potter och Den flammande bägaren.
- Jag ska bara ge dig ditt brev och sedan ska vi åka till ministeriet.
McGonagall gav mig mitt brev och jag stoppade det i fickan.
- Vilken station ska vi åka till med tunnelbanan? Undrade jag.
- Den heter Angel, men jag vet inte hur vi tar oss dit. Sa McGonagall
Våran lägenhet ligger vid Oxford Circus. Jag hämtade fram min telefon som låg på laddning i vardagsrummet och hämtade fram den nerladdade kartan.
- Om vi åker ljusblåa linjen härifrån till Euston, från Euston åker vi svarta linjen till Angel. Men sedan vet jag inte var…
- Men sedan hittar jag! Sa McGonagall.

*På stationen i Oxford Circus*
Det var svårt att få med Professor McGonagall. Hon kollade på alla mugglargrejer. Men jag hade inte väntat mig annat av henne. Näs vi stod i rulltrappan ner till perrongen. Tåget susade in på perrongen och vi gick på. Jagb pekade in mot höger. ”The next station is Euston.”
- Här ska vi av och byta tåg, sa jag.
Vi skulle till ett annat spår så vi fick åka en rulltrappa upp, gå i en korridor med grått klinker på väggarna och golvet, Ner för en rulltrappa till och där åkte tåget ifrån oss.
- Var det inte det tåget vi skulle med! Sa McGonagall
- Ingen fara. Nästa tåg kommer om två minuter.
När vi väl var på tåget så gick det bra. ”The next station is King´s Cross Station.”
- King´s Cross! Därifrån går ju...
- Ssshhh Mugglarna känner till den också, sa jag.
”The next station is Angel.”

Vi hade gått I nästan 5 minuter när McGonagall pekade på en röd telefonkiosk som låg rättså avskiljt från allt annat. Vi gick in i den ganska vandaliserade telefonhytten. Men sifferknapparna satt fortfarande kavr.
- Nu ska vi se… Vad var nu numret ner. Sa McGonagall.
- 6-2-4-4-2. Svarade jag snabbt.
Jag slog numret och sedan bar det av neråt.

Vi kom ut i det stora atriet. Jag kollade på min bricka som jag hade fått sätta fast på mitt bröst.
”Elisabeth Farrell besökare”.
I atriet vimlade det av folk. Vi hade gått en liten bit mot disken när en rödhårig man i en vardaglig klädnad kom fram till oss.
- Men god dag professor McGonagall. Vad gör du här på ministeriet? Och vad är det här för en liten tjusig fröken du har med dig, sa han.
- Mugglare har fått reda på vår värld. De har gjorts böcker och filmr om Harry Potter. Både du och jag finns säkert med där. Det var tur att vi träffade dig Mr Weasley. Sa McGonagall.
- God dag unga dam jag heter Percy Weeasley. Sa han och sträckte fram handen.
- God dag Mr Weasley. Jag heter Elisabeth Farrell. Sa jag.
- Så det är du som har varit så modig och berättat att trollkarlsvärlden inte längre är hemlig. Vi kommer att förhöra dig, men var inte rädd, du ska bara träffa mig, McGonagall, Trolldommsministern, en reporter från The Daily Prophet och några från Kanseliet för missbruk av mugglarprodukter.
När Percy rabblade upp alla de här personerna så skickade han iväg Patronusar iform av vesslor.

______________________________________________________________
Hoppas att ni gillade det! Ska försöka att uppdatera snabbare nästa gång

Bra!!!

Jättebra!!

Jtte bra!!

Jättebraaaa!

Hittade denn ff just och tycker att den verkar jättebra.

Två saker bara:

1. Borde inte trollkarlsvärlden ha märkt av Harry Potter redan? Jag menar, även om de inte lever i mugglarvärlden så fannns det junstora rellamaffischer överallt, böcker som såldes o.s.v.

2. Nu kommer jag in här och är petig. Sättet att kommunicera via patronusar koms på av Dumbledore och abvändes enbart inom Orden. Men det gör inte så mycket

Nu kommer Kapitel 3
________________________________________________________________
Kapitel 3
Elisabeth

Vi gick mot hissarna som skulle ta oss ner till våningen längst ner.
Kön var inte så lång.
När vi tre hade klivit in i hissen så trodde jag att jag skulle svimma. In efter oss klev inga mindre än Harry Potter, Ron Weasley och Hermione Weasley.
- Hej Percy! Varför har du professor McGonagall och den här lilla förtjusande damen med dig. Sa Harry.
- Det tänkte jag att du Elisabeth kunde berätta för självaste huvudpersonen i vårt ärende Harry Potter. Sa McGonagall med en nickning mot mig.
Jag blev shockad över att jag skulle berätta hela min historia igen inför Harry Potter.
- Det har skrivits böcker om dig Mr Potter som har kommit ut i mugglarvärlden. Dina vänner Mr och Mrs Weasley har också jättestor roll i berättelsen. Det har gjorts falska trollstavar, chokladgrodekort och mera i den stilen. Jag ska förhöras om alla mugglargrejerna.
- Ojdå! Jag är tydligen berömd i mugglarvärlden också. Sa Harry.
- Det här låter konstigt. Vi har ju en ledig stund nu så vi följer gärna med och lyssnar. Sa Hermione
”våning 1, Ministern och hans medarbetarstav”
Det var den kroppslösa rösten som sa det. Grindarna gled upp och vi gick ut.

Vi gick genom en korridor som aldrig verkade ta slut.
- Vi ska väl inte ner till gamla rättssalen? Frågade jag nervöst.
- Nej självklart inte. Vi ska bara till en liten sal. Där finns bara ett bord, en stol som du ska sitta i utan kedjor och bara en rad med bänkar. Sa Percy.
Jag var tacksam att jag inte skulle till gamla rättssalen för den låter ju så skrämmande.

Efter ännu några minuters vandring genom korridoren kom vi fram till en dörr på vänster sida. Vi gick in och möttes av ett väldigt fint rum. Alla personer som Percy hade meddelat satt på bänkarna. Förutom ministern såklart. Percy och McGonagall satte sig på varsin sida om honom. Även om vi inte var i gamla rättssalen kändes det ändå lite läskigt. Det här var ju min första dag i trollkarlsvärlden. Första dagen man var där så brukade man i alla fall åka till Diagongränden.
- Ms Farrel, Skulle ni kunna berätta för mig vad mugglarvärlden har utsatts för. Sa ministern.
- En författare som troligen stod Mr Potter nära skrev nog ner allt som hände på Hogwarts då. Inget mer vet jag rriktigt säkert. Sa jag nervöst.
- Får jag be er ta fram mugglarnas variation av magiska saker. Sa ministern.
Jag la fram trollstaven, böckerna, filmerna och allt annat som jag hade med mig. McGonagall Percy och ministern (Kingsley Shacklebolt) Kollade på dem och granskade sakerna noga.
- Det här var inte så bra, Det är verkligen inte bra. Sa Percy.
- Hur ska man få alla mugglare att glömma en hel värld. Om det bara hade varit några få så skulle man bara kasta en Obliviate-förtrollning. Men nu rör det sig om flera miljoner mugglare från alla länder i världen. Sa jag.
- Vi får hitta en lösning. Sa McGonagall.

*lite senare i salen*
Förhöret var inte alls så läskigt som jag förväntade mig. De konfiskerade mina köpta Hp grejer men annars var det bra. Jag undrade vad mamma och pappa skulle säga när jag hade varit i London med en kvinna som jag inte kände. Men jag behövde inte vara orolig. Percy hade skrivit ett bev till mamma och pappa som förklarade allt.
- Tack så mycket Ms Farrel för att du berättade det här för oss. Trollkarlsvärlden är skyldig dig ett stort tack. Du kommer att få 75 galleoner för att du hjälpte oss. Sa Kingsley.
- Då är det bäst att vi går. Sa McGonagall.
- Nej vänta!!! Sa fotografen från The Daily Prophet.
- Vi måste ju ta bilder att ha med i tidningen.
Vi tog några bilder på mig, på mig, Harry Ron och Hermione. Vi tog bilder med trolldomsministern. Vi tog också några bilder med alla.
- Jag antar att ni egentligen skulle till Diagongräden idag. Men jag ska ta med mig Lily och Hugo dit på fredag om du också vil med dit då. Sa Hermione.
- Gärna det låter jättetervligt. Nu har jag ju 75 Galleoner att köpa skolgrejer för.
- De får du faktiskt göra vad du vill med för att du ska få lite pengar från fonden som ger penar till mugglarfödda. Vi kommer och hämtar dig klockan halv elva på fredagsmorgonen. Vi har med oss The Daily Prophet så att du kan kolla vad som står om förhöret. Sa hermione.