Förbjuden Romans (Professor/Elev)

Haha, tack! Jag tar det som en enorm komplimang! Men den är ju lite seg i början innan man kommit in i berättelsen, men har en massa saker planerat och hinner jag ås lägger jag upp kapitel två idag med eftersom jag reser iväg en vecka xD ^^

Speciellt, men fantastiskt♥ Jag är mållös

Men guu, tack!!! Du rä alltid lika snäll PPP ^^

Då kan jag säga tack till dig!

Bara för att ni är så underbar och snälla så tänker jag ge er kapitel 2 nu på en gång!!! Jag har precis skrivit klart det och känner mig rätt nöjd faktiskt, i detta kapitlet introducerar jag lite fler karaktärer. Hoppas att ni ska tycka om dem!

Detta blir sista kapitlet på ett tag, för ska som sagt åka till Turkiet inatt, men så fort jag kommer hem och får igång datorn så ska jag fortsätta att skriva! Lovar!


~Kapitel 2~

När jag går ner från min sovsal och kommer in i Ravenclaws sällskapsrum möts jag av kalla blickar från både Miss Parcy och Miss Lavier. Jag har alltid varit bra på att studera och lära mig vilket verkar störa dem eftersom de själva pluggar väldigt hårt men lyckas ändå inte lika bra som jag. Men jag kan inte påverka min kunskaps bas eller mitt sätt att lära mig på, det är en del av mig. Så jag ger dem bara ett försiktigt leende innan jag fortsätter att gå med böckerna i min axelremsväska som jag har slängt över min smala axel.

Vägen till växthus tre, där vår lektion är, är lite lerig och snirklig men jag försöker att undvika de största vattenpölarna. Det regnar nämligen lite, det smattrar härligt när de små dropparna landar på glastaket. Jag är den första eleven som kommer till lektionen. Professor Sprout håller på att plocka i ordning några krukor så jag plockar fram min lärobok, Köttätande träd i världen, och börjar läsa kapitel fem som vi ska arbeta med idag. Jag läser om en växt som kallas Snargaluff, en form av stubbe som kan attackera om den blir provocerad. Det står att man bör vara flera stycken när man hanterar växten, för säkerhets skull, ett litet leende sprider sig över mina läppar när jag ser på illustrationen utav stubben som ser riktigt arg ut.

Salen har fyllts med elever och professor Sprout slår lite försiktigt med sin stav mot en kruka av keramik för att få uppmärksamhet. Alla elever blir tysta och vi ser på henne.
”God morgon klassen!” säger hon och ser tillbaka på oss.
”God morgon professor Sprout!” svarar vi tillsammans.
”Idag har jag inga växter att visa er, idag ska vi bara diskutera och lära oss om Snargaluffväxten. Så öppna er bok och bläddra fram till sidan 67 tack.” säger hon med sin lite skrikiga och starka röst, vi gör alla som hon säger och lektionen är i full gång inom bara ett par minuter.

Efter 1 timme och 30 minuter tackar professor Sprout för vår tid och vi är fria att gå till Stora Salen för att äta lunch. Jag går upp till min sovsal och lämnar mina böcker och lägger ner nästa lektions läroböcker och anteckningsblock. Sedan går jag ner till sällskapsrummet för att möta Joshua och Coraline. De sitter i en av de tre blå sofforna, jag går fram till dem och vi tar följe mot Stora Salen.

”Så, hur lyckades du egentligen med den där levande död brygden?” frågar Coraline och ser fundersamt på mig medan vi går ner för den stora stentrappan som leder till den breda korridoren där den stora porten i till Stora Salen finns.
”Jag har läst om de där bönorna, sopoforusbönorna, att de ska krossas, inte skäras, om man vill få ut mer än två droppar av deras saft. Dessutom så är de super svåra att skära.” svarar jag och ler glatt mot mina två bästa vänner.
”Jo tack, det märkte jag...” suckar Joshua fram när vi passerar genom den massiva dörren in till Stora Salen. Det sitter redan fullt av elever som njuter av lunchen, skratt och sina vänners sällskap inne i salen.

Vi sätter oss på vår vanliga plats, bordet längst åt vänster när man kommer in i salen och på mitten ungefär. Framför mig dyker en skål av pumpasoppa med honungsdoppade pumpabitar upp. Jag börjar äta direkt och funderar på vad vi ska göra på spöktransfereringskursen idag. Jag är den enda av mig, Joshua och Coraline som tar den extra kursen. Den kostar 12 galleoner men jag vill hellre ha lektioner i saker jag kan ha nytta av än att ha rast i 1 timme och 45 minuter extra en dag i veckan. Kursen är bara på tolv veckor så jag har redan börjat fundera på vilken kurs jag kan fylla luckan med om två veckor när kursen är över.

”Så, vad ska ni hitta på när jag har transferering?” frågar jag Coraline och Joshua, Coraline sväljer tuggana v sitt rostade bröd innan hon svarar,
”Jag måste plugga inför provet i trolldryckskonst nästa vecka.” säger Coraline och suckar,
”Jag med, jag förstår inget av det som står i böckerna vi fått.” svarar Joshua och drar ett djupt andetag innan han suckar ljudligt och stoppar in en till slev av broccoligratäng.
”Jag hörde att professor Snape planerar ett av de svåraste proven hittills.” viskar Miss Lavier som sitter en bit ifrån oss och tydligen hört vad vi sagt. Joshua stönar till och begraver sitt huvud i sina armar som ligger i kors på bordet.
”Just min tur...” säger Coraline surt och petar i sin mat med gaffeln medan hon stirrar på halvan av det rostade brödet som sorgset ligger bredvid tallriken med potatisgratäng.

”Du lär vara den enda som klarar av provet...” säger Coraline till mig när vi rest oss från bordet och är på väg ut ur Stora Salen. Jag ser på henne och ler. Hon vet inte att enda anledningen till att jag studerar så hårt inför varje lektion i trolldryckskonst är för att jag vill imponera på professor Snape. Ingen vet det, men, jag har haft en förälskelse i honom sedan min första lektion i trolldryckskonst när jag började mitt första år på Hogwarts, han var så mörk, dyster och,,, farlig... Mina tankar börjar vandra iväg, fyllda med den enda professorn jag inte kan sluta tänka på.

OMR vad du skriver fort!!! Så amazingbra!

Lika bra som första kapitlet! Tycker nästan mer om den här än om Allixandra Durmont!
Awesome♥

Jag skriver rätt fort ja, men det är för att jag typ ALLTID skriver på något xD ÄLSKAR att skriva, det är typ mitt liv! Vill bli Författare, det är typ min högsta dröm xD

Men detta kapitlet var enkelt eftersom jag redan hade det planerat i mitt huvud så det var bara att skriva på. dock så hinner inte mitt tangentbord alltid med när jag skriver för mina fingrar går så himla fort men men xD



Men guu, det tar jag som en komplimang Hoppas bara att du fortfarande kommer att läsa båda, för älskar dina kommentarer

Jamen självklart läser jag båda! Båda äger ju!

Bra!!!!!!!!!! Ny läsare