Barnmisshandel

Herregud, jag hatar att läsa om sånt i tidningen

Barnmisshandel är hemskt, vidrigt och avskyvärt. Det är helt oacceptabelt att polisen inte tar det på allvar. Självklart är det de som är utsatta som man ska tänka mest på och det gör jag verkligen, men det är ju en last för samhället också. Om barn blir misshandlade hemma mår de uselt och får en dåligt uppväxt. Vad ska bli av dem sen? Om de inte orkar gå till skolan, till exempel. Nej, det här borde verkligen tas på större allvar än vad det gör.

(Trevligt att mitt 1000 inlägg faktiskt inte var helt onödigt, för en gångs skull.)

@ikka; Sannerligen!

När jag tänker på barn, så tänker jag på oskyldiga ögon fyllda av liv, små ben som springer och ett leende på ansiktet. Tårarna kommer när de ramlar på marken i en lek, och de skrapar upp armbågen. Jag tänker inte på barn som är barnsoldater i krig, jag tänker inte på barn som undrar varför inte ens föräldrar älskar en, jag tänker inte på barn som utnyttjas eller frågar sig själv när nästa slag kommer, och inte om.

Är det så vi vill att barnen ska ha det? Ärligt talat så vet jag inte längre. Världen har blivit så förvrängd att jag vet varken bu eller bä.

Vill man inte ha barnet så är det väl bättre att lämna det på ett barnhem. Visserligen är det inte heller det "ideala" sättet, men det är bättre än att barnet växer upp utan kärlek, i chans att faktiskt ta emot och kunna ge sin kärlek från, respektive till personer som är värda den.