Hold on to what you got.[SV]

När kommer det mer?

Super bra! när jag läste beskrivningen tänkte jag "onej! inte ännu ett Harry-Ginny kärleksdrama!" men detta var verkligen jätte bra!!!!

*Bevakar*

Det kommer ju aldrig mer..

Det återstår att se, ha kommit liite längre på nästa kapitel, men har fortfarande skrivkramp.

Vad bra! LÄNGTAR ♥

Vet inte om jag ska ha “ när personerna talar eller -. Tänker testa med “, så förlåt om det blir lite förvirrat.
-----------
Kap. 2
You are the only exeption.

Harry vaknade av att solen sken in igenom fönstren, rakt in i hans ögon. Medans han, muttrande och svärande, tog sig upp ur sängen, hördes en liten tyst röst utanför dörren. “Psst, Harry!? Är du där?”
“Ginny??! Vad gör du här??!” Harry låter byxorna han håller i handen falla till golvet, men plockar snabbt upp dom och sätter på sig dom. “Kom in, men va tyst, Ron sover fortfarande” Harry öppnar dörren och Ginny slinker in, tyst som en katt och sätter sig på kanten av Harrys säng.
“Jo, Harry jag “ Hon blev avbruten av Ron som förvirrat satte sig upp i sängen. “V-vad händer? Ginny??! Vad gör du här??!” Ginny suckar och säger sedan lugnt “Lugna ner dej, vi har inte gjort något.”
Ron, vars öron bara blir mer och mer röda för varje sekund, flyger ur sin säng och börjar med hotfulla kliv gå genom rummet, mot Harry och Ginny.
“Ohh, Harry om du så har rört ett litet hårstrå på henne så ska jag, jag ska..” Men längre hinner han inte, och det är kanske tur eftersom Ginny ser ut som om hon skulle mörda sin bror på fläcken om han fortsätter meningen, kommer Hermione in och ser sig förvånat runt i rummet när hon ser alla personer som står samlade där.
“Vad är det som händer här?” undrar hon förvånat och sätter ner väskan hon släpade på, som verkar, inte helt förvånande, innehålla böcker.
“Den lilla..” börjar Ginny spotta ur sej, men hinner inte längre innan Hermione avbryter henne.
“Okej, okej, jag tror jag fattar” säger hon medans hon tittar mellan Harry och Ron.
“Om ni kan säga förlåt till varandra så vi kan gå ner och äta frukost, alla väntar på er, Charlie och Bill har precis kommit.”
Harry sväljer, ska ögonblicket komma nu? Ögonblicket där han blir förhäxad gul och blå av Charlie och Bill? Han mumlar fram ett tyst förlåt och Ron gör desamma medans de går ner till frukosten.
Men innan de ens har hunnit sätta sej så avbryter Charlie dom.

“Jag hörde om er två säger han till Harry och Ginny, grattis!”
Harry faller in i en chockad tystnad, okej en klar, en kvar. Han vänder sig nervöst åt Bills håll.
Bill ser hans blick och harklar sig och säger sedan,
“Jodå, det var ..kul. Emh, grattis.” Harry lägger märke till att Bill inte verkar lika bekväm med allt som Charlie gör, det gör honom lite orolig men också fundersam. Tycker inte Bill att han är god nog åt Ginny? Eller är det bara för att Ginny är yngst och den ända flickan bland alla Weasly-syskonen?
Ingen utom Ginny verkar se att Harry bekymrar sig för något, och hon verkar veta vad också.
“Oroa dig inte, han behöver bara vänja sig vid tanken, sedan kommer han att vara lika glad som alla andra.”
Harry möter hennes blick och ler.
“Jag hoppas det.” viskar han tillbaka.
Hon nickar och kramar hans hand under bordet, det lugnar Harry för stunden, men han undrar hur lång tid det ska ta för Bill att “vänja sig vid tanken”.

----------
Detta kapitel blev väldigt dåligt och kort. Men jag hoppas ni gillar det ändå! Kom gärna med egna idéer!

Jag älskar det! ♥

Haha, ttack ;D

Super awesome!
Kärlek ♥

Jag gilllar detta STARKT!