Farlig magi och makt

Ur Dracos perspektiv:

Efter att vi hade talat om Gryffindor och skrattat åt Potter gick Lily för att sova. Jag satt ensam på soffan tills Zabini slog sig ner i soffan. Jag tittade förvånat på honom, vi som aldrig brukar tala med varanndra. ”Jag tänkte bara hålla dig sällskap.” sa han och skrattade åt mig. ”Jaha, gör det då.” sa jag bittert. Vi satt tysta i soffan, en lång stund. Jag tittade på ett gäng fnittrande flickor, de störde min konsentration en aning. ”Så, du hörde nyheten?” frågade Zabini mig. ”Vilken nyhet? Ja, visst hörde jag den, vi alla var ju här. Sedan började vi tala om Quidditch och flickor, det visade vara Zabinis bästa ämne att tala om, båda två. Det konstigaaste var nog att vi kallade varanndra vid efternamn. Klockan elva gick vi till sängs, vi delade rum tillsammans med tre andra pojkar. När jag låg i sängen tänkte jag på tågresan och testralerna Lily påstod att hon kunde se testraler. Hon kan väl inte se dem? Senare, mycket senare somnade jag.

Jättbra!

Ur Lilys perspektiv:

Det var morgån, tidigt på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen sken in genom fönster i sovsalen. Jag satte mig upp och gned mina trötta ögon med fingrarna. Klockan var bara åtta. Jag steg upp för att sätta på mina kläder och borsta håret. Sedan gick jag ner till uppehållsrummet för att vänta på Draco. Jag väntade i ungefär fem minuter innan han dök upp. ”Godmorron!” sa han sömnigt till mig. ”God morgon!” sa jag och skrattade åt hans hår som var alldelst rufsigt. Det tog en lång stund innan han fattade åt vad jag skrattade. Han plattade till håret och vi började gå till Stora salen. Vi gick under tystnad upp för trapporna och in i salen för att sätta oss vi Slytherins bord. Nästan alla i salen talade om gårdagens nyhet. Ingen märkte ens att Dumbledore hade rest sig från lärarbordet innan han harklade sig. Sorlet upphörde och Dumbledore började tala. ”Som alla har hört, har en grupp med drakar rymt från platser i olika länder. Alla bör vara försiktiga om de går ut eftersom skyddet runt Hogwarts inte är meningen att hålla drakar borta. Jag råder alla att ni ska stanna inne tills drakarna har fångats in igen.” Dumbledore satte sig igen och eleverna började tala högljut till varanndra igen. Jag satt alldeles tyst medan jag väntade på att scemat med våra lektioner skulle komma. Snape delade ut dem i rasertakt så att ingen hann fråga honom något. På mitt och Dracos schema stod det att vi skulle ha trolldomshistoria med Professor Binns, vilket var en besvikelse för oss, det är världens tråkigaste ämen. Vi började gå ut ur salen, bakom Potter, Granger och Weasley. De talade tydligen om drakarn och om vem som kunde ha tänkats släppa dem. ”Potter!” skrek Draco plötsligt. Jag tittade frågande på honom, vad hade han för ärende till honom?