Next Generation:Tidvändarolycka

Wow, den är underbar *bevakar*

Tack till alla som kommenterat♥♥Här kommer nästa del:

Mörkret som omslöt de försvann och det blev åter ljust. Roxanne såg sig omkring. De var på ett välbekant ställe, tyckte hon.
”Var i Merlins kalsonger är vi?” Fred såg på omgivningen med rynkad panna. James och Louis utbytte en blick.
”Är vi på Hogwarts?” James nickade.
”Jag tror det men var är Dumbledores grav?” Roxanne förstod varför hon tyckte att det var ett välbekant område. Det var ju här den vita den marmorgraven låg. Eller den borde i alla fall göra det. Men det syntes inga spår efter graven.
”Hörni, har ni märkt att det inte liknar sommar här?” Louis såg frågande på de andra.
”Visst borde det även vara varmt i Skotland på sommaren?” James nickade. Sedan sa han
”Hur kom vi hit?” Det blev tyst, sedan utbrast Roxanne
”JAMES SIRIUS POTTER, ALLT DET HÄR ÄR DITT FEL! Var är tidvändaren?” James hoppade till sedan tog han fram den förstörda tidvändaren ur fickan. Fred log.
”Briljant! Var tror ni att vi hamnat?”
”Finns väl bara ett sätt att ta reda på. Kom, vi går och tittar om vi ser några vi känner igen!” Roxanne och Fred smålog och började gå. Louis såg ut att hålla sig för skratt.
”Fan vad rädd du blev när hon skrek.” James ryckte på axlarna och kunde inte låta bli att dra på munnen.
”Erkänn att du också trodde att hon var allvarlig. Shit, hon har moster Angies temperament. Trodde att hon skulle bli som Rose.” Louis började skratta.
”Ja, verkar som om hon har lärt sig att skrämma alla, särkilt dig.”

De gick upp till slottet. När de fick syn på de första eleverna frös alla till. En yngre Lucius Malfoy stod med en grupp elever. Han hade ljust blont hår och verkade vara en kopia av Scorpius. De hörde ett skratt och fick syn på en vacker häxa med svart lockigt hår. James tog fram sin trollstav
"Bellatrix" väste han. De andra försökte stoppa honom från att visa sig för gruppen av elever.
"Tagghorn, lugna dig. Du får inte göra något." James vände sig mot Louis med ett skrämmande ansiktsuttryck.
"Lugna mig? Lugna mig? Louis, det var hon som dödade Sirius, torterade Nevilles föräldrar, dödade Teddys mamma och så många till." De hörde flera personer skratta och såg gruppen gå därifrån. Fred vände sig mot James.
"Jag vet hur du känner. Det gör vi alla. Den som dödade farbror Fred var någon av de där Slytherineleverna." Roxanne nickade och sa sorgset
"Vi vet vad som har skett, eller kommer att ske borde jag nog säga. Men vi kan inte göra något." Louis nickade och sa det avgörande
"Vi får försöka uthärda oss, kanske hjälpa dem att välja den rätta sidan. Men nu, innan allt annat: Vad fan ska vi göra?" Han möttes av tystnad. Sedan sa James, samtidigt som han började gå mot entrédörren "Albus, Albus Dumbledore såklart."

De gick in och möttes av ett Hogwarts som var sig likt. Självklart visste de var rektorns kontor låg- Hur många gånger hade de inte varit där inne och blivit utskällda av rektor McGonagall? De stannade vid stenfiguren. Vad var lösenordet? De såg på varandra.
"Ursäkta men vilka är ni?" Rösten lät väldigt familjärt. Marodörerna vände sig om och stod ansikte mot ansikte med professor McGonagall.
"Professor McGonagall" sa James medsamma, men ångrade sig genast. Mcgonagall såg först förvånad ut (antagligen för att han var så lik James (senior)) sedan såg hon misstänksam ut.
"Vi skulle vilja tala med professor Dumbledore, det är väldigt viktigt." sa Roxanne försiktigt och tittade på McGonagall, som såg ut att tänka efter.
"Följ med mig, är ni snälla" Hon tittade på stenfiguren "Erised". Alla fem gick upp för trappan och efter att ha knackat steg de in.

Marodörerna såg sig imponerat omkring. Kontoret var fullt av coola saker som bara Dumbledore hade. En harkling fick de att återvända till nuet.
"God dag och vilka är ni?" frågade Dumbledore vänligt. James tog återigen kommandot.
"Hej, jag heter James Potter." McGonagalls ansiktsuttryck rubbades och hon såg helt paff ut. Louis mumlade något som lät som "Snyggt James."
James tydliggjorde sig.
"James Sirius Potter. Jag är sonson till James Potter som går på skolan nu. Det här är Louis, Fred och Roxanne Weasley. Vi är barnbarn till Molly Prewett och Arthur Weasley. Vi kommer egentligen från 2022." Dumbledore såg mycket intresserad ut.
"Hur kom ni hit?" Louis harklade sig.
"Jo, vi hade fått tag på tidvändare, som sedan gick sönder och på något märkligt sätt hamnade vi här."
Dumbledore tittade på professor McGonagall, som såg ut att tänka.
"Minerva, vad tycker du?"
"De verkar tala sanning, så de borde gå med eleverna här, tills vi hittar en lösning på problemet och skickar hem dem." Hon såg att fundera över problemet.
"Utmärkt idé!" Dumbledore vände sig mot ungdomarna.
"Vilket elevhem går ni i?"
"Gryffindor" svarade alla samtidigt.
"Då så, ni kan gå med sjätteklassarna, eller?"Alla nickade.
"Albus, jag kan följa de till tornet, men innan det, hur ska vi dölja deras identiteter?" Marodörerna blev oroliga. Dumbledore skrockade.
"Vi kan väl fråga er. Jag tror att ni klarar det själva. Om jag inte misstar mig är en ni en mycket kreativ grupp, eller hur?" Alla fyra flinade stort som svar. Professor McGonagall såg ut som om hon inte visste om hon skulle vara irriterad eller om hon skulle roas av ungdomarna.
"Gode Godric! Ett av marodörernas barnbarn och syster barnbarn till tvillingarna Prewett. Måtte Merlin hjälpa oss!"
Dumbledores ögon gnistrade roat. "Seså Minerva."

Färden till Gryffindortornet gick snabbt och var händelselös. De hade fått tag på skoluniformer och fått veta att året var 1976. Innan professor McGonagall gick sa hon till pojkarna
"Ni kommer att sova här med de andra sjätteklasspojkarna." Hennes näsborrar vidgades. "Marodörerna går i eran årskurs."

Så fort hon hade försvunnit såg alla fyra på varandra och började klaga.
"Fatta vad vi har hamnat i!"
"Åh, allas reaktion av att vi dyker upp helt random."
"Dölja identiteter, vad ska vi heta?"
"Gå i skolan på sommarlovet!"
Louis satte sig ner. "Eh, är det inte lite konstigt att vi kom till det år, vi ville komma till, när vi typ skämtade?"
"Lite? Det ÄR kusligt. Eller hur Tagghorn?" Fred vände sig mot James.
"Ok, regel nummer ett" började Roxanne, "Vi kan inte kalla James för Tagghorn." De andra nickade i samförståelse. Det blev tyst, alla väntade sig att hon skulle fortsätta.
"Vad?" Utbrast hon, "Jag är den som bryter mot regler, jag kommer inte på några!" Killarna höjde på ögonbrynen samtidigt. Roxanne himlade på ögonen.
"Den regeln var ju självklar."
Sedan började de prata om vad de skulle heta. När de var klara med att diskutera namn var klockan fem och det började anlända Gryffindorare. Alla var så upptagna med att börja med läxorna att ingen la märke till dem.
Uppehållsrummet blev plötsligt väldigt pratfylld. Till James, Louis, Fred och Roxannes förfäran men samtidigt lycka, dök sjätteklassarna upp.

Så, det var det kapitlet. Vad tyckte ni?

Superbra! "Bevakar"

Jättebra! *Bevakar!*

Jättebra!

Super!
*bevakar*

LÖVE IT ! ♥

Tack för alla fina kommentarer!
Gör mig jätteglad att ni bevakar tråden också

Så innan jag börjar så ska ni veta att alla behåller sina namn utom James Sirius Potter som kallar sig George.

Varsågoda:

"Såg du deras min. Dumma uppblåsta snobbar." Sirius Black klev in genom porträtthålet. Han och marodörerna brast ut i ett högt skratt. En av sjätteårsflickorna vände sig mot de.
"Black, var tyst! Folk försöker plugga här inne!" James Potter vände sig genast mot flickan.
"Hon har rätt Tramptass. Vi ska vara tysta, Evans!" Lily Evans såg ogillande på honom när han blinkade mot henne.
"Professor McGonagall sa att det skulle börja nya sjätteklassare. Jag och Lily skulle ge de scheman och sånt."

Louis flämtade. Talaren kunde inte vara någon annan än Teddy Lupins pappa. Marodörerna vände sig om för att se vem som hade flämtat.
"Vad i Merlins heliga..."
"Black" hördes Lilys röst igen. Men sedan såg hon också James (jr.)
"Vid Merlins skägg!" Utbrast hon. I princip alla sjätteklassare såg på ungdomarna.
"Eh, vi är de nya eleverna," Fred såg på alla som stirrade på de, och tänkte sorgset att de alla skulle dö inom en snar framtid. James (sr.) kunde inte hålla sig
"Vilka är ni?" De såg på varandra. De hade bestämt att alla utom James kunde behålla sitt förnamn och James (jr.) bestämde sig för att börja.
"Jag heter George Harrison, det här är Louis, Fred och Roxanne." Alla fyra log sina oskyldiga leenden.
"Vi har gått på flera olika slags skolor och fått hemundervisning, men nu ska vi gå här." förklarade Louis och fick det låta komplicerat. Marodörerna och resten av sjätteklassarna nickade. Sirius log brett och sa
"Ja polarn, du är för fan lik Tagghorn, James alltså! Kan ni vara släkt eller nåt? Båda James såg på varann och till slut sa George på huvudet.
"Inte vad jag vet."
Stämningen som hittills varit ganska spänd blev med ens mer varm och alla presenterade sig. James berättade att de var skolans kända marodörer.
Tidsresenärerna såg på varann och ville gärna berätta om sig själva, men hur berättade man att man var den nya generationens upptågsmakare, när folk inte ens visste att man var från framtiden.
Alla pratade och efter någon timme talade Pettigrew för första gången.
"Det är nog dags att gå till Stora Salen. Jag är väldigt hungrig." jämrade han sig. Fred, Roxanne, James och Louis hade inte ens hälsat på honom. De avskydde honom och ville helst skada honom för hans förräderi, men försökte låta bli.
"ja, ja Slingersvans, du är alltid hungrig. Kom så går vi." James började gå mot porträtthålet.


På väg till Stora Salen mötte de några
Slytherinelever.
"Det där är skolans as, dem vi alla skäms över!"
"Men Sirius, går inte din bror där?" Undslapp det från George. Sirius min mörknade
"Hur vet du det?" Roxanne svarade
"Alla vet att familjen Black alltid hamnat i Slytherin, ja alla utom du. Du ska veta att din placering varit ett stort samtalsämne." Sirius ryckte på axlarna som om han inte brydde sig.
De gick in och satte sig. Plötsligt höjde James huvudet och fick ett drömmande leende. Sirius skrattade lite medan Remus himlade på ögonen. Sirius harklade och sa
"Och nu mina herrar och dam, kommer James kärlek och hans själsfrände." Sirius sänkte rösten "Fast det vet ju hon inte om och hon kommer aldrig att börja gilla honom." Men de som visste bättre tittade roat på varandra. Lily Evans satte sig ner och fick syn på James.
"Vad vill du, Potter?"
"Evans, vill du gå ut..."
"Nej!" Hon avbröt honom innan hans ens hann fråga klart. Sirius började gapskratta. Flera av de andra eleverna vände sig om. Professor McGonagall gav Sirius en mycket bister blick. Remus försökte hålla sig för skratt.
"Det där händer varje gång."
Lily verkade inte bry sig om dem utan vände sig mot de nya eleverna. Hon tittade med rynkad panna på George första gången, när hon trodde att ingen såg. Men hon var lika trevlig mot honom som mot resten.
"Tagghorn har du märkt att Evans är trevligare mot George än dig? Lite för trevlig." Sirius vickade på ögonbrynen. Lily och George såg båda äcklade ut.
"Jag skulle aldrig gå ut med nån för att reta Potter," sa Lily som förstått vad Sirius menade.
"Inte? Är du säker på det?" Retades Sirius glatt. Lily gav honom en blick och vände sig sedan mot sina vänner. Resten av middagen var lugnare och de gick sedan för att lägga sig. Roxanne följde med Lily.


"Hur tycker du det är?" frågade Lily vänligt.
"Bra, ni verkar vara en rolig årskurs." Lily förstod vad Roxanne syftade på.
"Roliga? Jag skulle kalla Marodörerna jobbiga." Roxanne såg att de andra tjejerna roat himlade på ögonen.
"Visst, intala dig själv det, Lils. Jag är Marlene, förresten, Marlene McKinnon." Roxanne presenterade sig. Lily började prata om hur jobbig James var, därefter gick hon för att borsta tänderna.
"Så här är hon alltid. Hon gillar James väldigt mycket, även fast hon inte fattar det. Hon är så jäkla envis." Sa en flicka som hette Alice. Marlene nickade.
"Vem är det som inte fattar vad?" Lily hade återvänt. Roxanne och de andra skrattade. Lily såg tjejernas min och sa
"Snackar ni om mig och den där tjockskalliga braten?" Detta fick alla att skratta ännu mer.
"Vad har du emot James? Jag tycker att han verkade schysst." Lily fnyste
"Roxie, James är inte schysst." Hennes invändningar svarades gapskratt från de tre andra. Till slut gick alla och lade sig. Roxanne tänkte roat på hur James fått Lily till slut.

Så det var det kapitlet!
Så vad tycker ni?
Ju fler kommentarer, ju snabbare skriver jag mer

Som jag sa innan,
I LÖVE IT!!!! You are totally awsome!

Jättebra!!!!!!!!!!!!!!!!!!