Hermiones förelskelse!

börja!!

Ska lägga upp om inom en timme.

okii
*längtar!*

Kapitel 1 - Läxan
Krumben tassade tyst fram i biblioteket i jakt på sin matte. Han letar bland många böcker som luktar gammalt. Han tycker en bok luktar speciellt gammalt. Den måste vara minst hundra år gammal. Den luktar på ett alldeles specifikt sätt. Men han struntar i det och skyndar vidare utan att se efter vad det var för bok. Han ser sin matte långt framme. Han känner en svag känsla av stress i luften. Svag inte alls som för två höstar sedan.
Hermione känner med handens längs ryggen på böckerna. Hon letar efter en bra bok till trolldrycksläxan. Den måsta bli klar till på måndag. Idag är sen söndag kväll så imorgon gäller det. Hon vill ha U på den. Men Utomordentligt är inget att hoppas på med snape som lärare ett A är ju ren lycka. Säkert kommer Malfoy få U om jag känner Snape rätt. Fast jag känner ju inta Snape , Tänker Hermione, skulle jag vilja det? Hon hör mjuka tassar som slår imot golvet. Hon vänder sig om och ser Krumben komma med en extra stor motbjudande spindel i munnen och säger tillgjort, Vad duktig du är. Och ger honom ett leende. Krummben tassar bort. Hon fortsätter med läxan. Efter några timmar hör hon fotsteg och ser sig om i biblioteket. Det är mörkt. Madam pims har släkt ner. Hon har fått tillåtelse att sitta där extra efter som hon är en mönster elev. Efter tio min känner hon sig iakttagen. Hon vänder sig om och ser Snape stå där och le på ett konstigt sätt som han inte ens ler åt Harry, hans hatelev.
– Professorn... ja... ja... jag har fått tillåtelse att sitta här för Professor Macgonegal. Men leendet är fortfarande kvar. Det ser ut som om han dagdrömmer. Han pekar i texten om mumlar det ska vara munkluva inte stormhatt. – Sir, under första året sa ni att det var samma sak.
– Kanske jag sa. Men i detta sammanhang ska det vara munkluva. okej...
– Okej, sir.
– Sen kan du lägga till att det är samma växt men att man kallar dom olika saker vid olika tillfällen.
– okej, svarar hon nervöst. Har Snape blivit snäll? Jag ska pröva en sak till, tänker hon.
– vet professorn någon bok om ämnet? Testar Hermione.
– Fråga mig istället. Jag kan nog svara på dina frågor.
– Jo professor snape...
– kalla mig severus. Avbryter Snape. Hermione undrar vad som har tagit åt Severus som han envisas med att hon ska kalla honom.
– Jo Severus villken livslängd har plantan?
- 5 månader ungefär. Vissa lever längre och vissa kortare. Jag kan läsa igenom din text nu och rätta den så du får rätt imorgon.
– Är inte det fusk?
- Nej inte alls, svarar Snape. Han tar min läxa Han lämnar tillbaka den rättad sen lämnar han mig.

meeeeeeeeeeeeeeeeer

Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer nu. Du borde bli författare

Kapitell -Mörka makter
När jag kommer tillbaka till uppehållsrummet säter jag mig i en fåtölj och funderar. Hon känner någon konstig känsla i magen som hon aldrig har känt förut. Det liksom pirrar i hennes mage. Men samtidigt känns det bra. Hon ler för sig skälv. Det är fantastiskt. Han har faktiskt blivit snäll. På något sätt har han det. Hur vet hon inte? Någonstans i henne säger det NEJ LITA INTE PÅ HONNOM. Men hon ignorerar det och blundar.

-Severus du har väl gjort som du har blivit tillsagd att göra? Säger en mörk och hård röst.
– Ja herre, Jag har börjat. Det tar tid eftersom hon inte litar på mig, svarar Snape.
- Bra! Om vi lyckas kommer du att bli belönad. Du kommer få en arvinge som jag kan ha som min kännare. Han kommer bli lika bra som du. Har du övat på förtrolnigen?
- ja herre!
-Och gömt boken?
-Ja herre?
– då lämnar jag dig här, svarar den mörka rösten och dom två mörka ögonen. Severus visste inte hur han skulle klara sig undan den här gången. Han kunde inte ljuga för herren skulle kuna ta reda på via henne att han ljög. Så han gjorde det han måste.

- Hermione! Hermione!
-Va... var är jag?, svarar Hermione grötigt. Ron tittar ner på henne och säger
- stakare. Du har säkert sovit här hela natten. Då kommer minnena från natten tillbaka. Hon suckar djupt.
– Vad suckar du åt, säger Harry som har dykt upp bakom Ron.
– Inget, säger Hermione snabbt. Nu är det frukost.

Dumbeldore går runt på sitt kontor.
– Jag vet inte vad vi ska göra? Kanske ska du bara göra det som han ber dig om.
– Nej, tänk på flickan.
– Severus, du jag förstår om det är svårt. Du kan väll inte tänka att göra det med någon annan än Lily?
- Lily? Nej jag kan inte det.
– Jag kan hjälpa dig.
– Hur?
- Du är rätt snygg!
- va? Ja okej, men gör det snabbt.