Children of Us [SV] [PG]

OMG VOLDEMORT IS DEAD?! I'M SHOCKED!
Men awesome ♥

Ja, så är det. Tyckte själv att det var smått genialiskt

Men nu hörn ni, kommer nästa kapitel. OM ni är känsliga och inte gillar att läsa när otäcka saker händer och det skrivs ut lite så, kan ni hoppa över om ni vill... Det är inte för de känsligaste eller yngsta. Det beror helt på vad man är känslig för och om man är känslig. Men det är fritt fram att läsa!

OMG, jag älskar lidande (a) ♥
Fett bra.

Åh nej! Hemskt kapitel! D':

Men gudomligt skrivet, as usual.

omg, helt awesome!
Älskar det ! ♥

OMG :O
Nu längtar jag verkligen tills nästa kap! ♥

Oh, fint att ni gillade det

----

Kapitel 19
Christmas Circus
Julen 1997


Alexis hade halvt tvingas åka hem den här julen. Hon visste inte riktigt vad hon ville, Fred hade i ett brev frågat om hon ville åka hem till honom över jul, till Kråkboet men Alexis hade tackat nej då hennes mamma bett henne komma hem. Antagligen så var det väl hennes morbror som ville ha henne borta från dem så kallade blodsförrädarna. Fast hon hade nog själv helst velat åka till Fred.

Alexis och Adrian var hemma i Dolder huset med deras mamma, på julafton skulle deras morbror med familj och några andra dödsättare komma dit och ha en julfest. Alexis var inte över lycklig åt tanken när hon hjälpte sin mamma att julpynta huset med trollstaven. Alexis tyckte det var frihet att få använda trollstaven fritt. Det var andra julen hon fick lov att använda sig av trollstaven. De hade mycket grönt och silver utsmyckningar efter som det var Slytherin anda i alla utom Alexis och Clowe, eller hur var det egentligen?
”Bra jobbat gumman det gjorde vi bra” sa Clowe och log mot sin dotter.
”Ja, det blev fint” sa Alexis och nickade. På något sätt kändes det så tomt i Dolder huset sedan hennes pappa dött tyckte hon, fast hon var nog ganska glad att han inte var där längre.
”Mor, jag går till mitt rum” sa Alexis och försvann upp för trappan. Hon satte sig på sängen i sitt rum la ner huvudet på kudden. Hon gillade tystnaden och lugnet. Hon slöt ögonen och nästan somnade där hon låg när det började väsa i öronen på henne.
”kom till oss, led oss, hjälp oss”
Alexis drog kudden över huvudet, rösterna hade inte slutat även då hennes pappas röst inte väste längre.

Några timmar senare gick Adrian in i Alexis rum,
”Syrran kom nu, gästerna kommer snart”
”Okej, jag kommer snart” muttrade Alexis halvtrött.
”Bra” sa Adrian och försvann.
Alexis reste sig ur sängen och kollade in sig själv i spegeln. Hon suckade lite och viftade med trollstaven bak i håret så hon fick till en fin frisyr. Sen rättade hon till kjolen på klänningen. Hon gick ner för trappan samtidigt som ytterdörren i hallen öppnades och en kallvid pust blås in. Alexis såg när hennes morbror med familj och alla andra kom in genom dörren. Alla log sina smala smått känslolösa leenden mot varandra. Fast en log riktigt varmt mot Alexis och det var Andreas Dolohov, men Alexis log inte tillbaka. Hon fick en rysning genom kroppen, hon hade inte glömt Halloween.

Efter en stor utsökt middag samlade männen i stora rummet men kvinnorna var kvar i köket små pratandes. Lucius Malfoy satt på Voldemorts gamla stol med ryggen rak, han såg en aning stolt och respektfull ut där han satt. De andra dödsättarna som satt där pratade smått om sina spörsmål.
”Jo, Dolohov jag har kommit till mitt beslut i din förfrågan” sa Malfoy högdraget. Dolohov reste sig upp och bugade djupt.
”Jag har beslutat att gå med på det, du ska få gifta dig med Alexis till sommaren” sa Malfoy i en respektfull ton.
”Jag tackar er ödmjukaste herre” sa Dolohov och bugade djupare innan han reste sig och satte sig tillbaka i soffan.

Kvällen kom och mörkret sjunk över dem. Alexis gick upp för trapporna mot sitt rum när hon hörde steg efter henne. Alexis skyndade på stegen men det gjorde den andra personen också. Plötsligt trycktes Alexis mot väggen och stod ansikte mot ansikte med personen som böjde sig fram mot henne och viskade i henne öra.
”Det är lika bra du glömmer blodsförrädaren, du är snart min” och sedan kysste han henne djupt. Alexis besvarade motvilligt kyssen och när han släppte henne sprang hon in på sitt rum och andades häftigt. Tårar trängde ner för hennes kinder, kunde det verkligen vara så? Skulle hon bli tvungen att lämna Fred bakom sig? Hon kunds inte tro det. Det fick helt enkelt inte vara så, hon skulle aldrig bli Dolohovs. hon skulle bli Freds.

Adrian och Draco hade varit inne bland herrarna när Lucius sagt det och Adrian hade blivit en aning paff men höll masken. Det var ju bäst så. Han undrade kort om deras mamma visste om det, eller om deras pappa skulle ha gjort samma sak? Adrian kändes sig ganska oviss och osäker runt alla dödsättarna. Logiskt sätt var han ju överhuvudet i familjen Dolder nu, men hans morbror låssades inte om det. Han hade tagit på sig ansvaret för alla de tre återstående medlemmarna av Dolder familjen och det med nöje. Adrian gillade de inte riktigt. Vad gav honom rätt till det egentligen?

Bellatrix, Narcissa och Clowe satt ensam i köket, resten av kvinnorna hade avvikit och åkt hem. Men systrarna satt där kring bordet och små pratade.
”Clowe har ni hört att den unge Dolohov har frågat om Alexis hand?” sade Bellatrix med sin smått hånfulla röst.
”Neeh, vem har han frågat? Inte mig i alla fall” sa Clowe väldigt förvånat.
”Nej, det är väl självklart, han har frågat Lucius och Lucius har gett sitt godtycke och de ska vigas i sommar” fortsatte Bellatrix med sitt hånflin.
”HUR KAN HAN GÖRA SÅ?” sa Clowe väldigt upprörd och reste sig upp,
”UTAN ATT TILLFRÅGA MIG, OCH JAG TROR VÄL KNAPPAST HAN FRÅGAT ALEXIS, VAD ÄR DET HÄR?” skrek Clowe argt.
”Lugna ner dig Clowe, Lucius är vår nya ledare, det är han som bestämmer sådant, Alexis är ju halv Malfoy och med mörkrets herre död så…”
”Jag går inte med på det, oh stackars Alexis” sa Clowe förtvivlat och satte sig ner på stolen igen. Systrarna kollade på Clowe med deras vanliga syn och suckade likadant som alltid. Clowe och Alexis var lika hopplösa båda två.

Mer, jättebraaa!

åååh! Jätte bra! Älskar det!