Guldboken (Rollspel)

Edmund skyndar fram mot pojken men håller sig några steg bakom honom, i fall att. Han är fortfarande inte säker på om han är välkommen eller inte, men Edmund har bestämt sig för att chansa.

"Kul med sällskap", sade Kevin åt Edmund innan han ser mot Alith.
"Kommer du med eller stannar du här alldeles ensam?"ropade han åt henne.

Hon stannade plötsligt Dragor, varför skall hon ens till Nothingham på jakt efter en saga? hon suckade
"kom Dragor vi rider åt söder" sa hon och försökte vända honom men han vägrade
"Vad är det nu då?" frågade hon och han gav henne en allvarlig blick
"Jaja jag rider väll mot Nothingham då" sa hon och undrade vad hästen tänkte. hon red i en jämn takt och såg snart staden och bromsade in
"Nu måste vi bara komma in" sa hon lågt

Alith tittar, mot sin vilja förvånad, upp. Varför frågar han henne det? Hon som hade för sig att han inte ville ha med henne från början. Hennes varg är iallafall kopplad igen... vad hade hon egentligen att förlora? Hennes varg drar henne genast framåt.
"Jag... kommer med." säger hon när hon kommit tillräckligt nära.

"Bra", sade Kevin och började gå igen, "det finns en damm här bakom träden, men jag tror soldaterna håller på att bygga en bro. Så ifall jag och Edmund avleder deras uppmärksamhet, så kan säkert Alith och Robin hinna över bron? Eller vad tycker ni?"
Han ville vara säker på att de inte tyckte att han lät galen, eftersom han hade lurat soldaterna flera gånger där vid bron.

Edmund bugar lätt för att visa att han har förstått vad som väntas av honom men varken säger eller gör något mer. Han väntar på att pojken ska ta kommandot så att Edmund kan följa efter.

Nicci såg på staden och red mot porten och soldaterna såg på henne
"Halt!" sa de men hon höll upp sin ring med vapenskölden på, nån nytta skulle hon väl ha av sitt familjenamn, de såg på henne och nickade sedan
"Korkade tös" muttrade den ena vakten men Nicci sa inget
"Okej, vart tror du boken kan vara?" frågde hon lågt och Dragor bara frustade och de red längre in i staden. Nicci såg på de sjuka människorna och rös till. sedan såg hon på slottet antagligen skulle boken vara där, om den nu fanns

"Okej, Edmund, seriöst, ledig eller något. Jag är inte din herre elller något, jag är din kompis!" utbrast Kevin då de kommit fram till bron, på andra sidan kunde man se Nottinghams stad bakifrån.
Han kunde se fyra vakter.
"Showtime", flinade Kevin glatt, "jag ska se ifall jag får alla efter mig och ifall jag gör det så bara far över bron så snabbt som möjligt. Om jag blir fast så bry er inte."
Han hoppade fram ur snåret och måttade en första pil över soldatens huvud.
"Du!"utropade soldaten som genast började springa efter honom.

Edmund far ut ur snåret som en kanonkula och slår i soldatens sida så att soldaten faller ner i vattnet.
"Oj, förlåt sir, jag tappade balansen", säger Edmund och ler svagt åt soldaten som förs längre och längre bort i den kraftiga strömmen. Edmund lyfter på huvudet och ler oroligt mot pojken.

Nicci red mot slottet och visade åter upp sin ring, hon visste inte hur känd hennes franska släkt egentligen var, men hon kom ganska långt på sin engelskasläkt. hon funderade på att visa den franska ringen men vågade inte, hon visste ju inget om dem. hon red in på gårdsplanen och satte av
"Stanna här Dragor" sa hon lågt och ställde hästen vid en påle, hon behövde inte binda honom, det behövde hon aldrig göra. hon gick upp för trappan och in i slottet som var spökligt tomt, hon gick mot biblioteket eftersom hon ansåg att det var bästa stället att börja på