Förbjuden Romans ~ Uppföljaren (Professor/Elev)

Jättebra! Super. Du skriver verkligen bra !

SKREV EN GALET LÅNG KOMMENTAR OM DETTA MEN TRYCKTE PÅ FEL KNAPP SÅ BLIR EN KORT NU ISTÄLLET.





AWWW MEN GUUU!
Tack så hemskt mycket fina du!

Aw, tack så hemskt mycket!

Hahaha uups, glömde bort att hon bara var sexton år! När du skriver såå föreställer jag mig som om hon vore typ minst nitton

Hej finisar!

Jag tänkte kika in lite snabbt och ge er nästa kapitel!

Sitter för övrigt hundvakt, har gjort sen i tisdags eftermiddag och kommer göra tills på fredag eventuellt lördag så jag kanske inte är inne så jätte mycket eftersom att jag inte är hemma, men fick ju med mig min älskade hårddisk så kan ju ge er kapitel iaf

Hoppas verkligen att ni har en bra vecka och att ni kommer gilla detta kapitlet
Kram på er ♥




~Kapitel 8~

Det blir onsdag väldigt fort och jag, Coraline och Joshua håller på att ta oss ner till bakgården där vi ska möta professor McGonagall och professor Sprout för att åka på studieresan till biblioteket. Vi pratar med animerat och glatt om vilket bibliotek det är vi ska till och om vi ska resa till någon mer plats. Joshua verkar inte vara intresserad utav samtalet, han talar bara om hur det kommer gå på söndag då det är match mellan Ravenclaw och Slytherin. Men Coraline och jag pratar upphetsat om alla de gamla böckerna vi kommer kunna se och alla de mysiga bokgångarna som måste finnas på biblioteket. Men jag är nog den som är mest upphetsad över att få åka till ett riktigt stort bibliotek.

Trots allt som hänt i mitt liv senaste tiden, mina föräldrars bortgång, att Severus blivit en stor del utav mitt liv, att det är något speciellt mellan mina två bästa vänner som jag inte kan sätta fingret på och även att mina studier går förvånansvärt bra trots allt som virvlar runt omkring mig så är böcker ändå ett stort glädjeämne i mitt liv och jag tar mig ofta tid för att läsa ur någon av all tillgängliga.

När vi kommer fram till bakgården står hela vår årskurs och väntar på professor Sprout, professor McGonagall står redan där och tar emot tillåtelselappar. Jag skickade min lapp till min moster i Frankrike så fort jag bara kunde, hon skrev under och skickade tillbaka den till mig men det var verkligen på håret att lappen hann komma fram till mig. Den anlände med Roux så sent som igår natt.

Vi går alla tre fram till professor McGonagall och lämnar våra små gula lappar. Professorn ser med ett strängt leende ner på oss, för alla som inte känner henne ser hon otroligt ilsken ut och kan skrämma de flesta första års eleverna bara genom att se på dem men vi som känner henne vet att hon är otroligt godhjärtad, men framför allt är hon rättvis, mot alla elever från all elevhem. Efter att lapparna lämnats går vi och ställer oss i ett hörn i bortre delen utav bakgården. Vi pratar nu tyst om vad vi skulle vilja åka till för bibliotek och vad vi skulle vilja veta mer om. Eller, ja, jag och Coraline gör det. Joshua har inte sagt ett ord de senaste tio minuterna, det enda han gjort är att gäspa och då och då mumlat något ohörbart till oss.

Jag undrar vad Severus gör nu... Han har nog lektion, skrämmer väl förmodligen några första års elever genom att låta dem studera brygder som är på alldeles för hög nivå... Jag fnittrar lite för mig själv och skakar på huvudet när tankar om vår första lektion med Severus kommer upp i mitt huvud. Hur han stormade in med den där enorma svarta rocken fladdrandes om sig, hur fönsterluckorna stängdes, alla utom den längst fram så att allt ljus hamnade på honom. Hur han såg med iskalla och stränga ögon på sina nya elever, dofterna jag kände minns jag så väl. Pepparmint, honung, salvia, instängd luft och minst 10 andra dofter. Hans blick skrämde nästan livet ur mig första lektionen och jag trodde aldrig att känslorna jag har nu för dig Sev skulle bildas... Men det gjorde de. Jag undrar om du tänker på mig just nu, just nu när jag tänker på dig... Ett leende sprider sig över mina läppar och jag ser generat ner på mina skor och försöker att lyssna på vad Coraline säger till mig.

Coraline nämner att vi förmodligen kommer få gå på en rundvandring på biblioteket och jag klappar glatt mina händer som en upphetsad liten flicka och ser på en utav mina två bästa vänner. Då känner jag den där känslan, Severus är i närheten. Jag kan känna den där energin som bara finns där han är. Jag vänder mig långsamt om och tittar ut över folkmassan. Men jag ser honom inte någonstans. Penelope, ge dig, du bara inbillar dig... Varför skulle han följa med på den här resan? Han har viktigare saker för sig. tänker jag och jag kan känna den där vikten lägga sig över mina axlar ännu en gång.

Dagarna känns så, intetsägande, när jag inte är nära Severus. Som om en stor bit av mig fattas. Han fattas. En suck undkommer mina läppar och min blick hamnar på mina turkosa sneakers ännu en gång. Då hör jag professor McGonagalls röst eka över gårdsplanen.
”Åh, Severus, du är här. Så bra.” Jag vänder mig om igen och kan se honom komma gående i rasande fart, samma takt som han alltid går i. Hans rock fladdrar magiskt i vinden men han ser inte på mig. Jag tror inte han vet vart jag är, men min blick är fäst vid honom ändå.

Coraline drar i min arm,
”Hallå, jorden till Penelope! Hör du mig eller?” frågar hon och ser skrattandes på mig, jag skakar mitt huvud lite hastigt,
”Umh, ja, eller, va?” säger jag och mina kinder blir lite röda, Coraline börjar skratta och skakar på sitt huvud,
”Dagdrömmer du nu igen?” frågar hon och armbågar mig i revbenen men innan jag hinner svara hörs en röst över alla andra,
”Var tysta nu allesammans!” säger professor McGonagall och alla elever lugnar genast ner sig, röster sänks för att sedan bli helt tysta.
”På grund utav oförutsedda omständigheter kommer inte professor Sprout att följa med oss, men, professor Snape har vänligt accepterat att följa med oss även om han hade andra saker att göra idag. Så, är alla redo?" Professor McGonagall ser ut över sina elever som alla vet ligger henne varmt om hjärtat. Alla elever, fårn alla årskurser och elevhem är medvetna om det.
"Då går vi. Följ med mig!” Professor McGonagall börjar att gå och eleverna följer snabbt efter i ett typ av oorganiserat led överröst med tjatter och kackel med samtalsämnen om allt från helgens match till studiebesöket och vidare till vardagsprat.

Severus står helt still och ser ut över eleverna, efter ett par sekunder har han hittat mig och hans ögon går från isiga och dolda till brinnande och dansande, för mig. Jag, Coraline och Joshua går bland de sista eleverna, Severus går sist av alla och jag böjer mig ner för att knyta snöret på min sko, som egentligen inte har gått upp. Joshua och Coraline fortsätter att gå, de är mitt uppe i något samtal om vad som är bäst, kyckling filé eller kyckling klubba. Jag skakar uppgivet på mitt huvud medan jag ser alla elevers skor förflytta sig längre och längre bort från mig.

Jag rätar långsamt på mig när den sista eleven gått förbi mig och Severus är bakom mig.
”Miss Lovegood, är allt som det ska?” frågar han i sin mörka, raspiga, sexiga röst. Jag sväljer hårt och ser blygt upp på honom genom min lugg som hänger över mina ögon. Jag måste klippa mig när jag kommer tillbaka till skolan... tänker jag hastigt.
”Ja professor Snape, mitt skosnöre hade bara gått upp.” viskar jag försiktigt och jag kan känna hur mina kinder hettar. Precis så som de alltid gör när jag talar till Severus, jag ser blygt ner på mina skor medan vi fortsätter att gå i slutet av ledet. Varför måste jag vara så blyg... tänker jag och blir irriterad på mig själv.

Hans hand stöter till min när vi går genom valvet ut till vagnarna. Jag ser försiktigt upp på honom och han sneglar ner på mig. Vi delar en enskild och privat stund trots att vi står mitt bland alla eleverna från årskurs 6. Ingen ser eller förstår något, bara vi, bara jag och Severus.
”Penelope! Kom igen nu!” ropar Coraline från vagnen näst längst bak, jag vrider mitt huvud och ser glatt på henne,
”Kommer!” ropar jag och ger sedan Severus ett leende som hans ögon besvarar. Jag springer bort till vagnen och sätter mig bredvid Coraline, Joshua sitter mitt emot mig bredvid Max. De talar högljutt om matchen som kommer nu på söndag, Coraline och jag börjar diskutera vad som kommer hända under dagen.

Efter ett par sekunder börjar vagnen rulla mot vårt mål. Mina tankar börjar snurra runt, tankar om Severus kommer upp hela tiden och Coraline får ibland ta tag i mig för att få ut mig ur mina dagdrömmar om hans dansande ögon, raspiga röst i mitt öra och hans kalla hud mot min varma.

Bäst

Åhh så bra!

JÄTTEBRA !! ♥ Förlåt att jag inte kommenterade på förra kapitlet... :c Glömde


I SHIP 'EM

TACK!



YAY!



Tack så himla mycket! ♥
Hihi, det är lugnt ^^

Hehe, det gör jag med kan jag ju meddela
Kan avslöja att jag har rätt stora planer för J och C Har inte bestämt mig för exakt hur det ska gå men det kommer hända saker på den fronten av FF'n också Ger mer liv åt själva storyn ifall det händer lite saker runt omkring Penelope och Snape ^^

YES

OMR!!!! Vad fantastiskt bra!!! Meeeeeer, tack!