Papayaklubben

Safir;
"Inte vet jag... han kommer väl snart..."

Selina;
"ja, det får vi hoppas" jag hoppades verkligen att han inte skulle komma tillbaks. Jag visste inte varför han skulle lämna oss men han bara måste komma tillbaks!

Safir;
Jag tog fram en av knivarna(den lilla) som jag fått av pappa och började tälja på en träbit som låg en bit bort. Jag försäkte tälja den pilformad, och eftersom jag var ganska duktig var jag snart klar.

Selina;
Jag kollade imponerat på när safir täljde medans jag väntade på att Suchi skulle komma tillbaka. Safir var verkligen duktig. "var kommer du egentligen ifrån? Var bor du?" frågade jag. Han var inte alls lika smutsig och spinkig som Suchi så jag antog att han hade ett hem.

Safir;
"Jag bor ingenstans längre... jag bodde med min pappa i ett hus ungefär två kilometer utanför stan, men sen gick affärerna dålig och pappa var tvungen att stänga och sälja smedjan. Han sa åt mig att ge mig ut i världen och försöka skaffa mig ett liv, och då gick jag in till stan, och träffade er.
Var kommer du egentligen ifrån? Du verkar ha väldigt mycket pengar för att vara med oss!"

Selina;
Jag lyssnade på safir när han berättade sin korta lilla historia. Jag lyssnade intreserat och blev förvånad när han sedan frågade mig. "eh, min pappa är en adelsman. Mamma dog när jag var liten så nu har han en ny hustru och jag har massa halvsyskon." sa jag snabbt. Nu kände jag mig dum som rymt från mitt perfekta liv. Att träffa Suchi och safir hade verkligen fått mig att börja tänka. Men jag stod fast vid att det säkert fanns många fler familjer med så mycket pengar.

Safir;
"Det verkar som ett ganska bra liv, gämfört med hur mitt var och verkligen jämfört med Suchis!"

Selina;
"jo, det var väl egentligen bra. Men jag kände aldrig att jag passade in riktigt. Och nu ville pappa dessutom gifta bort mig till någon rik gubbe. Jag kan bara inte leva med det! Och mina syskon har alltid varit taskiga mot mig. Ofta har jag fått ta hand om de och sådant men ja... Mina systrar har alltid uppskattat vårt liv jättemycket. Men det är så strikta regler. Jag vill styra över mig själv!... Så nu har jag rymt..." det var skönt att bara babbla på men vid det där sista kände jag mig väldigt dum. Jag hade haft ett bra liv men inte tagit hand om det. Och här satt safir och var tvungen att kämpa för att få ett bra liv. Jag kände mig självisk på nåt sätt.

Suchi;
Jag hade kommit till värdshuset jag öpnnade dörren och bar in Cucumber till drt lilla bordet vi satt runt. Jag la yonom i sovan brevid.mig, och log stolt
"Det här är min hund", sa jag

Selina;
Jag blev fånigt nog väldigt lättad när Suchi kom tillbaka. Hennes hund var väldigt söt. "åh vad söt! Vad heter han?"frågade jag. Jag vad alltid tyckt mycket om djur. Den här hunden såg ganska sliten ut men verkade väldigt snäll och han oc Suchi verkade tycka mycket om varandra.