VD Rollspel

Jeremy vandrar vägen fram och ser på solen som flyttat sig en aning på himmelen. Om han hade haft intresset hade han säkert kunnat veta hur mycket klockan var, ungefär. Just nu kan han bara gissa lite. Men det är antagligen sent på eftermiddagen och Jeremy funderar på att ta en buss istället. Men han behöver lite motion.

"Jag har märkt det." Svarade Rebekah honom spydigt och tittade över hans axel där Elena stod i myskläder. Hennes mörka blick såg frågande på Rebekah. "Hur som helst är jag bara här för att din bror, Jeremy, inte är man nog för att berätta för dig att han har ett förhållande med din bästa vän. Bonnie, det vill säga." Rebekah tystnade, väntade på en reaktion.

Damon slänger en mördande blick på Rebekah.
Om det var något Elena skulle hetsa upp sig över var det det.
Och mycket riktigt, Elena drog efter andan.
"Är det sant...?" frågar hon försiktigt.

Elena skulle precis säga till Damon att hon skulle öppna dörren då han bokstavligt sprang fram och öppnade den. Hon suckade djupt och följde efter honom fram till ytterdörren. Där ute stod ingen mindre än självaste Rebekah Mikaelson. Elena struntade i vad Rebekah hade sagt, det var förstås bara ett försök att göra Elena och Bonnie till ovänner, vilket inte skulle fungera...
"Vad vill du Rebekah? Jag har inte direkt lust med att lyssna på dina desperata försök.", sade Elena med en uttråkad blick på Rebekah.

"Gör vad du vill med informationen - jag tyckte bara att du förtjänade veta. Undrar du inte varför varken Bonnie eller Jeremy har berättat något för dig?" Frågade Rebekah med ett brett flin lekandes på sina röda läppar.

Elena svalde, hon kanske inte skulle ha varit så hård mot Rebekah, så brukade hon inte vara...
"Jag tror inte på det när det kommer från dig. Jag har heller inte märkt något mellan Jeremy och Bonnie, de har aldrig sagt mer än hej till varandra, ungefär.", sade Elena.
Om det var något sådant, viket det aldrig kunde vara, skulle Bonnie berätta det. Men det var inte så, det var näst intill omöjligt.

"Vad gör Damon här förresten?" Frågade Rebekah förvirrat. Hon såg från Damon till Elena som båda såg oroligt på varandra. "Trodde att det var du och Stefan. Eller delar du på dem, som Katherine gjorde?" Rebekah fnös. "Salvatore-bröderna är då överskattade, lika så du."

Elena tittade på Rebekah, med ett tomt uttryck.
"Jag har inte tid med dig Rebekah.", sade Elena tonlöst.
Det var sant, om hon fortsatte på den här banan skulle hon efterlikna Katherine vilket var hemskt. Elena tittade ner i trägolvet, hon skämdes. Det hon gjorde var extremt barnsligt, men hon kunde inte kontrollera det.

[Vad har jag missat?]

Rebekah himlade med ögonen.
"Vi ses, Damon." Sade hon och såg på honom med sin fängslande blick. Han blinkade. "Jag har inte emot att spendera fler nätter med dig." Leende lämnade hon duon, på väg mot the mystic grill igen.