Ondskans dotter

Jätte bra!

Kan inte komma på någon konstruktiv kritik- för du skriver så bra!

Kapitlet var jättejättebra och jag längtar spänt på nästa!

Tack igen för alla kommentarer. De lyser upp min dag

Kapitel 18
... men trots det var spöket kvar, svävande någon meter ovanför marken.

Det här spöket kacklade märkligt och hade en onaturligt stor näsa.
"Dig känner jag inte igen", kacklade han. "Vad är du, en inkräktare?"
"Va? Nej... Jag vet inte", mumlade Vanessa. "Var det du som öppnade dörren?" Spöket fnissade.
"Kanske inte..."
"Aha, men det spelar ingen roll. Är jag på Hogwarts?" Spöket himlade med ögonen.
"Nej, du vet, du är ju på månen", sa han med illa dold sarkasm.
"Självklart är du på Hogwarts! Var annars?" Vanessa ryckte på axlarna.
"Hur ska jag veta? Det är första gången jag är här."
"Så du är en inkräktare!" Han susade kacklande iväg.
"Hur kan det göra mig till en inkräktare? Hallå, vänta!" ropade hon. Kommer han fara omkring nu och säga till alla att hon inte hade där att göra?

Men hon skulle inte klandra honom. Kanske hade hon inget där att göra. Men hon hade ju tagits dit av en lärare och hon hade ju fått brevet. Hon var inte ens där frivilligt så hon hade faktiskt all rätt att vara där. Men spöket var ju redan borta och ingen annan var i närheten.
"Du där! Vem är du och vad gör du här?" Vanessa vred sig omkring och såg sedan en äldre dam, tillsammans med en ung kille. De bar båda svarta mantlar och i allmänhet ganska mörka kläder. De gick fram till henne och såg på henne dels strängt, dels nyfiket.
"Nå?"
###

Och där har ni det! Fick skriva ner det här två gånger eftersom texten raderades efter första gången men nu är det uppe till slut.

potter_fan

Du skriver jätte bra! Beskrivande och allt, nu vill jag ha mer!

Snälla.........................

Jag kan inte vänta mer.... Det har gått så lång tid...Hela TRE timmar. Okej då, kanske inte men...men jag behöver mer

Jag Kan Inte Vänta För Att Det Är Så BRAAAAAA!!
Måste Ha MEEERAA!!!

JAG BEVAKAR
MMMMMMMEEEEERERRRRRRR

Sååååååååååå braaaa kapitel! BRA BRA BRA BRA BRAAAAA!
Undrar vilka det är...

Hoppas ni har/har haft/kommer att ha ett skönt lov. Själv har jag de senaste dagarna bara spelat QuizUp... och skrivit på kapitlet såklart! Blev väldigt nöjd över det senaste faktiskt

Kapitel 19
Var var den där Snape när man behövde honom? Bara för att Vanessa inte kunnat svara på vad hon gjorde där bestämde de sig för att ta henne till rektorns kontor. Där satt hon nu, alldeles själv. De andra hade gått iväg och allt hon hade fått veta var att hon skulle stanna sär inne. Hon suckade och sjönk djupare ner i stolen. Hela tiden försökte hon hålla sig lugn, men varje gång kunde hon inte låta bli att föreställa sig värsta möjliga scenario. Hennes tankar färdades från överlämnande till polisen (varför var inte säkert och hon tvivlade på att det ens fanns poliser där) till inlåsning i mörka grottor utan mat eller vatten. Allt det lät ju väldigt dramatiskt, det medgav till och med hon, men hon hade ju ingen aning om hur magivärlden var. De kunde ju vara så hemska.

Ett högt kraxande läte väckte Vanessa ur sina tankegångar. Hon tittade upp och såg först bara de höga mörka bokhyllorna som täckte det ovala rummet och stearinljusen på väggarna som brann men som aldrig verkade smälta. Sen såg hon till slut vad det var som lät. En eldröd fågel med klargul näbb kom nerfallande från övervåningen. Den var stor och vild... och på väg rakt mot Vanessa i full fart! I sista stund lyckades hon kasta sig åt sidan och fågeln brakade in i stolen som föll bak . Den välte ett stearinljus i farten som föll i golvet. En liten låga bildades som växte och klistrade sig fast på allt i sin väg.

Vanessa reste sig upp. Varför hade den så plötsligt dykt sådär? Svaret kom nästan på en gång. En becksvart varelse flög efter fågeln i lika hög hastighet. Det såg ut som en sotig ödla med vingar. Den jagade den eldröda fågeln runt omkring i rummet, medan den hade ner både böcker statyetter och klockor på vägen. Elden fortsatte och brände sönder böcker till sot. Här kan jag inte stanna. Jag måste ut. Vanessa drog sig bort mot dörren, gick ut och stängde den. Det blev genast tystare. Hon sjönk utmattad ner på golvet. Var det så här det var på Hogwarts? I så fall skulle hon inte klara sig en vecka.

Jättrbra! Går inte att beskrivas med ord hur bra du skriver.

Äääälskar denna fanfiction!!!! Så megabra!!