När folk blev stora och Voldemort vann.

- Ingen orsak, det är klart jag hjälper till, jag vill ju att de ska ha de bra och leva som alla andra, sa jag leende och såg på Jezebel men sa inget.
- Hur känns det?, sa Neville.
- Är bra på växter, kanske har nått som hjälper, sa han till Jezebel.

Jag såg på Laura "tack" sa jag leende till henne
"tack men jag vet inte om det hjälper, jag är ju som sagt läkare och det brukar inte finnas någonsin hjälper förutom tiden" sa Jezebel och ryckte på axlarna

- Ni kanske kunde slå era kloka huvuden ihop och komma på mirakelmediciner, sa jag leende till dem.
- Ni skulle iaf lära er något av varandra, ni håller ju på med typ samma saker, sa jag lätt.

Jezebel såg på Neville
"ja kanske det, men jag vet inte så mycket om att göra medeciner inte hjälpsamma i alla fall, men jag är villig att försöka" sa han leende

- Jag kan både hjälpsamma och ohjälpsamma mediciner, så jag försöker gärna, sa Neville och log stort, det har gillade han.
Jag varinte precis den bästa att diskutera växter med.

"ja kanske det, vi kan ju alltid försöka men jag kanske gör di besviken" sa Jezebel
"huvudsaken är att du försöker" sa jag till honom och va glad över att de kom överrens

- Tror jag inte, jag blir sällan basviken, varför tror du nått sånt?, sa Neville och skakade på huvudet.

"för att folk brukar bli besviken på mig" sa Jezebel och jag höll om honom
"struta i vad Alexis har sagt, du har aldrig gjort mig besviken" sa jag och kysste honom

- Tror jag inte, du verkar ju helt okej, sa Neville allvarligt.
- Nej, så får du inte tänka, Jezebel. Du är bra precis som du är, sa jag och log.

"han är mer än helt okej" sa jag och tog Jezebels hand
"Det är lite svårt när man är uppvuxen med det" sa Jezebel
"Tänk bara inte på det, Alexis är en idiot" sa jag bestämt