När folk blev stora och Voldemort vann.

- Men jag har inte fel, och du erkänner inte heller att du har fel, så då är vi lika, sa jag enkelt och såg på Yaxely och log.
- Hejssan, det här är Neville, och Neville set här är Yaxely, sa jag lätt och tog muffisen.

"ni har båda fel så enkelt är det" sa jagbar aoch dukade fram åt dem
"trevligt att träffas, jag komemr ihåg dig från Caras skoltid" sa Yaxley
"du var henens livvakt elelr hur?" frågade Neville
"om man nu vill kalal det, det så ja" sa Yaxley och min far kom in i rummet
"ta en muffins så blir du gladare" sa jag och min far log "fast du ser inte lika grinig ut, låt mig gissa Bella?" sa jag och han svarade inte, men de behövdes inte egentlgien. han tog en kopp kaffe och slgo sig ner
"min lilla vildkatt" sa Bella när hon kom in och kramade om mig
"Hek Bella" sa jag och besvarade kramen och hon satte sig glatt ner och tog en muffins och ajg såg på Nevilel för att se hur det var med honom

Neville hade stelnat till när Bella kom in.
Tack och lov var hon på sitt trevliga humör, tänkte jag och tog Nevilles hand.
- Ta, det lugnt sa jag, mjukt och log mot honom,

jag såg på Neville och log uppmuntrande, Bella verkade inte ens lägga märke till honom
"Jag vill göra något kul" sa hon och hopapde nästan upp och ner och jag kunde inte låta bli att skratta lite
"Ja du får väll hitta på något" sa jag leende
"Jag vill bränna enr något" skrattade hon och jag himlade med ögonen "kan vi inte göra det Voldy?" sa hon och såg på min far som satte i halsen och spottade ut kaffet
"Vad i helsike? kalla mig aldrig Voldy" sa han irriterat och jag log roat bakom teakoppen
"Men Voldemort är ju så förbaskat långt och du kallar ju mig Bella" sa hon bestämt
"Det kanske det är men Voldy är förbjudet, jag lovar att jag dränker dig i fall du använder det igen" sa han vasst
"Ska vi testa Voldy" sa Bella och jag bara log roat, ibland kunde jag inte annat än att älska min familj, jag såg på de andra och märkte att både Sev och Yaxley fick anstränga sig för at tinte skratta
"Men Voldy är fint pappsen" sa jag bara för att reta honom
"Pappsen? vad är fel med er två idag?" sa han irriterat "jag vill verken höra Voldy eller pappsen igen" sa han bestämt
"Ja men vi tycker de är fina" sa jag leende
"äh jag ger upp, ni två är hopplösa" sa han irriterat och lämnade rummet
"Men bli inte sur nu Voldy" sa Bella och hoppade efter och jag brast ut i skratt
"Ja välkommen hem till mig Neville" sa jag leende åt honom

Jag stämmde in i Sevs och Yaxelys skratt när de hade lämmnat rummet.
Neville bara stirrade på oss.
- Det där lät ju riktigt normalt, som en normal familj, sa han förvånat och jag nickade.
- Det är ju det jag sagt hela tiden, även om just det här tillfället var mycket roande, flinade jag.

jag såg på Neville och log
"Ibland så är vi normala, men i de här tillfällena är han inte Voldemort utan min far och Bellas...öh ja jag vet inte vad jag skall kalla dem, kille, kanske även om det lät väldigt fel" sa jag roat
"Hoppas han är på bättre humör inför mötet bara" sa Yaxley
"Bella muntrar nog upp honom på nått sätt, hon har sina knep" flinade jag och tog en muffins till och smålog

- Så vilka är med på mötet?, det måste vara urtråkigt, men Bella är ju på bra humör, så det lär ju bli lite roligare, sa jag och tog en muffins.
-Saker är inte som man tror, saNeville förundrat och såg ut genom fönstret.
- Nej, som att folk är ganska normala här, flinade jag roat.

"jag tror att det bar aär den innersta kretsen idag" sa Yaxley och såg på mig
"Jag vet inte, jag anser de här möterna jätte tråkiga men idag behöver jag nog vara med om jag skall fixa det där med mugglar staden" sa jag fundersamt och såg på Neville
"Nej det är ju inte det och jag har ju försökt tala om för er att min far också kan vara trevlig" sa jag leende

Jag nickade.
- Jag stannar här ifall ni behöver en mugglarexpert och i övrigt tänkte jag ändå hjälpa dig med det där eftersom du inte har så mycket erfarenhet av electricitet, sa jag och log.
- Ja, och till och med Bella, sa Neville förundrat men log sedan.

"ja det vore jag tacksam för" sa jag leende åt Laura och skakade sen på huvudet "nej jag har ju inte det" flinade jag och log mot Neville "ja hon kan vara trevlig hon med, när hon vill. jag känner ingen annan som har humörsvägningar som henne" sa jag leende och såg oroligt på Jezebel när han hostade till
"det går bra" sa han och jag gav honom en sketisk blick men jag ville inte bråka med honom nu