Next Generation:Tidvändarolycka

Supermegafoxyawesome
Och du, det gör inget att det tar tid, hellre ett bra och genomtänkt kapitel än ett som vi får snabbt men inte är lika bra, ta din tid

Jättebra!

SÅSUM ^-^

JÄTTEBRA!!!!!

Jättebra!!!

Jättebra! *bevakar*

Tack så mycket för era fina kommentarer! Här kommer nästa del, jag hoppas att det inte blev allt för lång väntan

______________________________________________________

Natten hade börjat sänka sig över området. Stjärnorna började titta fram över himlen och de lysande fönstren från slottet var de enda ljuskällorna över området. Gruppen på åtta Gryffindorelever gick i snabb takt nerför Hagrids trädgårdsland. Från långt håll fästes ingen uppmärksamhet från omgivningen på de, deras mörka prickar kunde lika gärna tas för djur från skogen som bestämt sig för en tur utanför skogarna. Men på närmare håll kunde man se deras skrämda miner. Sirius gick med raska steg förbi växthusen och stannade vid ett stort träd som i mörkret kunde misstas för det piskande pilträdet. Strax därefter kom resten ifatt honom och trötta sjönk de ihop på gräset.

"Tramptass, nu får du ta och berätta för oss om vad som oroar dig." Med ett sting i hjärtat insåg George att James lät precis som hans pappa. James hade samma tillitsfulla men bestämda röst, som Harry brukade ha när han talade med någon i en pressad situation. Också tvillingarna märkte liknelsen, när de utbytte en blick mellan sig.
Sirius blickade mot de andra och sa

"Om det stämmer att Voldemort är Slytherins arvtagare..."

"Ja?" undrade Peter, i en ovanlig röst. Hans ögon glittrade av fascination, som i stundens hetta inte sågs av de andra. Sirius vände blicken mot Peter.

"Inser ni vad som skulle hända om folk fick reda på vem han var? Min familj och många andra familjer, inte endast gamla familj utan många andra personer skulle ställa sig på hans sida. Människor skulle bli mer öppna för hans vidriga idéer, om de visste att han var arvtagare till en av grundarna. Besatta människor, som mina släktingar skulle avguda honom mer än vad de gör nu." Sirius blev tyst och en spänd tystnad rådde. De tre Marodörerna såg på varandra med nervösa miner. Peter såg ängslig ut men verkade inte lika skräckslagen. Tillslut avbröt Remus tystnaden.

"Men Sirius, är det farligaste att Voldemort lättare får anhängare, om folk vet att Voldemort är Slyhterins arvinge?"

James hakade på
"Ja, Tramptass. Jag menar, majoriteten som skulle påverkas av nyheten är redan på Voldemorts sida. Sådana som Avery, Carrow, Lestrange, Malfoy, Mulciber... du kan redan listan."

"Nej, det är inte det värsta," viskade Sirius knappt hörbart. Roxanne såg med fasa hur Sirius blev blekare och satte sig bredvid honom.
"Berätta Tramptass. Vad det än är så kommer det att kunna lösa sig."

"Nej, Roxy. Om det blir... nej, det kommer inte att lösa sig."

"Men berätta Sirius! Vi alla här är ju emot Voldemort," utbrast Louis tankfullt och lite otåligt.

"Okej, jag antar att ingen av er känner till legenden om hemligheternas kammare,"

___________________________________________________________

Hoppas att ni tyckte om det

AWESOME!!!

Supermegafoxyawesome