Den oväntade förälskelsen[SV][PG]
Forum > Fanfiction > Den oväntade förälskelsen[SV][PG]
Användare | Inlägg |
---|---|
veravoff1
Elev |
Naww! Så sött! Meer är beroende!
Läs min fanfiction "only time will tell" 13 aug, 2011 12:36 |
melindaa
Elev |
13 aug, 2011 15:19 |
marremusik
Elev |
Kapitel 25
[Bea] Bea gick runt omkring i uppehållsrummet. Hon hade inget att göra och hon saknade Regulus, hennes hjärta gjorde ont varje gång hon tänkte på honom. Men han ville tydligen inte ha henne, han ignorerade henne och han var nu väldigt arg på henne. Deras bråk spelades upp i hennes hjärna många gånger per dag och hon kunde fortfarande inte förstå de sista orden Regulus sagt till henne. ”Det var faktiskt du som svek mig!” hade han sagt. Men det hade hon ju inte… eller? ”Sätt dig ner, eller gå ut skraptass! Du gör mig nervös!” sa Sirius och såg allvarligt på Bea. Bea kastade han en irriterad blick och gick upp till flickornas sovsalar. Hon skyndade sig att hämta de varmare kläderna, mössan, vantarna och halsduken. Hon skulle ut och ta lite luft, hon trodde hon skulle må bättre då, och kunna tänka klart. [Regulus] Julbalen var dagen därpå men Regulus tänkte inte gå på balen. På hans förra bal hade hans hjärta krossats. Men det som irriterade och förundrade Regulus för tillfället var orden Bea använt mot honom. Det verkade som om hon inte visste var hon gjort. Men samtidigt, vad visste han, hon kunde ju vara jätte bra på att ljuga. Med tanke på hur länge hon ljugigt för sina bästa kompisar. Ja, så måste det vara, hon ljög. Regulus gick runt i den djupa snön och bort mot sjön. Där borta var det en tjej och en kille som byggde en snögubbe. Det syntes långa vägar att de var kära, bara på sättet de rörde sig. Detta gjorde att Regulus fällde en tår, han ville också kunna ha det så! Regulus drog snabbt armen över kinden för att få bort tår droppen och pulsade vidare, fast mot slottet. [Bea] Alla kläder var på, och Bea gick genom uppehållsrummet för att gå ut. ”Ska du ut?” frågade James förvånat. Det var väldigt kallt ute och ytterst få gick ut i sådant väder. ”Ja, ses om en stund!” svarade hon och skyndade sig ut ur slottet. Kylan slog emot henne när hon gick ut ur den stora träporten. Men för tillfället brydde hon sig inte. Kyla brukar lindra mot smärta, det hade hon läst någonstans, så hon skulle försöka testa den teorin. Hon gick mot träbänken som står längs slottets fasad. Hon satte sig ned och hon andades djupa andetag. När Bea suttit i 3 minuter konstaterade hon att kylan inte hjälpte alls. Då fick hon syn på Regulus gå mot slottet. Hon sprang fram till honom och utan att säga hej, kysste hon honom. [Regulus] Från ingenstans hade Bea kommit och så innan Regulus ens hann reagera, kysste hon honom. Egentligen ville han putta bort henne men han hade saknat henne så mycket att han inte kunde göra det utan han kysste henne tillbaka. ”Vad har jag gjort?” frågade Bea honom plötsligt och såg upp honom. Regulus gick från nöjd till arg. ”Det vet du mycket väl!” fräste han. Han såg hur Bea såg med oförstående ögon på honom. ”Kom!” Suckade han sedan och drog med henne in i den förbjudna skogen. [Bea] Först kysste han henne, sen blev han arg på henne! Vad i hela världen pågick?! När han drog med henne in i den förbjudna skogen så brydde hon sig inte så mycket. Där hade hon varit flera gånger. När de kom fram berättade Regulus vad han sett henne göra. Då var det hennes tur att bli arg. ”Nej, nu får du F*N ta och ge dig! Han ÄR en av mina BÄSTA kompisar och det VET DU! DU kan inte gå och anklaga mig för att ha roligt med mina kompisar!! Vad spelar det för roll om jag dansar med honom, det är ju inte så att jag kan dansa med DIG! Så ta dra dig baklänges och LÅNGT ifrån MIG!” röt hon innan med snabba steg gick mot slottet igen. [Regulus] (Dagen efter) Balen började, egentligen skulle han inte gå på den men han behövde prata med Bea. Han hade tänkt på allt kvällen innan och insett att han borde ha pratat med henne innan han blev arg! Men samtidigt borde hon förstå honom, han hatade sin bror! Han stod nu med sina kamrater utan för stora salen och väntade på att bli insläppt. Regulus såg sig omkring och letade efter Bea med blicken men såg henne inte. Kanske senare då, tänkte han dämpat. [Bea] Klänningen passade perfekt, men hon gillade den inte på henne. Hon tyckte inte att hon var fin i den, hon mådde inte så jättebra heller. Håret hängde fritt och hon hade mörklila ögonskugga för att matcha den mörklila klänningen. Det som irriterade henne mest förutom klänningen var hennes hår. Hon tog borsten och försökte få till det bättre men det gick inte som hon tänkt. ”Vad du tog lång tid på dig då… vi väntar liksom!” hörde Bea Sirius röst säga bakom henne. ”Jag får inte till håret och klänningen ser hemsk ut på mig!” svarade Bea utan att bry sig om den sista biten av kommentaren. ”Nej då, klänningen passar dig jättebra, och håret kan jag hjälpa dig med!” konstaterade han och tog borsten ur Beas hand. När Sirius var klar såg håret klart bättre ut. ”Tack!” sa hon och log lite. ”Är du klar då?” frågade Sirius och log ett av sina charmiga leenden. Bea nickade och hon och Sirius(Som flög på kvast) gick till de andra. ”Nice” sa James och log lite. Bea bara himlade med ögonen, hon tyckte helt tvärt om. [Regulus] Balen hade börjat för länge sedan men han hade inte sett Bea än. Hade hon skippat balen? Eller var hon bara extremt sen? Han gick länge runt bland alla människor och försökte hitta Bea, men hon kunde inte vara i salen. Plötsligt så han att det stod 5 människor i portöppningen. Han försökte se vilka det var genom alla människor och såg tillslut vilka det var; Evans och Lupin, Potter, brorsan och… Bea! Han kunde inte ta ögonen från henne. Den vackra lila klänningen, hennes underbara hår… GUD vad vacker hon var. Han började tränga sig framåt för att få prata med henne. [Bea] Hon, Sirius och James gick bort till matborden för att ta middag. Innan de kom fram frågade Sirius om han kunde prata med henne. Eftersom hon inte hade något bättre för sig så lämnade hon James och gick en liten bit bort med Sirius. ”Bea jag…” Började Sirius men verkade tappa bort sig. ”Ja…?” frågade Bea och gestikulerade åt honom att fortsätta prata. Sirius öppnade munnen för att säga något men innan hon visste ordet av det så kysste han henne. Hon drog sig försiktigt ifrån honom och såg med förvirrade och förtvivlade ögon på Sirius. ”Varför gjorde du så?” frågade hon. ”Jag… gillar dig!” svarade Sirius och såg allvarligt på henne. ”Så säger du till ALLA du vill ’ha’! Du vill inte mer än få dem i säng och sedan dumpar du dem! JAG tänker inte gå med på DET!” fräste Bea och gick med stora steg bort från den förvirrade Sirius. [Regulus] Regulus var vid detta tillfälle helt förvirrad. Bea hade snäst av hans ”älskade” bror när han kysst henne. Det betydde att han hade haft fel, RIKTIGT fel. Han skyndade sig fram till och viskade i hennes öra; ”Vi träffas utanför om 3 minuter!” sedan begav han sig därifrån. [Bea] Bea blev så förvånad över att Regulus ville prata att hon gjorde som han sagt. Hon började tränga sig genom alla elever och försökte ta sig ut ur salen. När hon väl kommit ut möttes hon av Regulus som åter igen drog med sig henne någonstans, i det här fallet hann hon inte registrera vart hon blev förd. ”Jaha, vad ville du prata om?” frågade hon skarpt. [Regulus] ”Jag hade fel! Okej? Jag misstog mig, men det borde väl visa för dig att jag älskar dig eller hur?! Att jag inte vill att du skall vara med någon annan?!” sa Regulus och såg allvarligt och ledset på Bea. Bea såg ledset och argt på honom. ”Ja du hade fel! Men om du VERKLIGEN älskat mig, så hade DU pratat med MIG och inte TOTAL IGNORERA MIG!” röt hon på honom och tänkte gå. Han omfamnade henne bakifrån och höll fast henne. ”Du förstår inte, blicken du gav Sirius och som han gav dig var precis lika intensiva som vilket kärt par som helst! Jag var säker på att du skulle göra slut ändå så jag tänkte att du skulle slippa besväret. Och sedan när du skrek inför alla i hela skolan, vad ville du att jag skulle göra?! Avslöja mig?!” sa han medan han höll henne tillbaka. Bea försökte streta sig ifrån honom men han var alldeles för stark för det. ”Du förstår inte heller, DU fick mig göra alla de sakerna. Jag dansade med Sirius för att inte tänka på att jag inte skulle få träffa dig. Jag försökte prata med dig för att jag saknade DIG och jag skrek inför att alla för att DU ignorerade mig!” förklarade Bea snabbt. [Bea] När Bea sagt det började björnen inom henne att jobba, eller så blev Regulus så förvånad att han inte höll lika hårt. För hon blev fri och hon sprang ända tills hon kände igen sig. Då när hon gjorde det gick hon i en lagom takt tillbaka till stora salen. Hon gick in och fram till Sirius och viskade: ”Förlåt jag överreagerade! Dansa med mig!” Hon var så förtvivlad att hon ville bli tröstad, känna sig speciell, och det brukar Sirius vara expert på. Sirius log mot henne och dansade med henne som hon bett om. Under dansen ställde sig Bea på tå och kysste Sirius. När hon gjorde det glömde hon bort Regulus för någon sekund, men så fort de slutade kyssas kom han tillbaka in i hennes huvud. OM han bara kunde försvinna därifrån, så kanske Bea inte skulle känna sådana skuldkänslor! Fanfictions och marodörerna in my <3 13 aug, 2011 19:47 |
melindaa
Elev |
13 aug, 2011 19:55 |
Borttagen
|
me gustaa!
13 aug, 2011 20:01 |
marremusik
Elev |
hihi ^^ kul att ni gillart!
Fanfictions och marodörerna in my <3 13 aug, 2011 21:36 |
veravoff1
Elev |
14 aug, 2011 10:29 |
Lunah~
Elev |
14 aug, 2011 16:41 |
professorpersson
Elev |
Kapitel 26
[Lily] Lily satt i den stora röda sametssoffan vid den sprakande brasan i gryffindors sällskapsrum. Den var kväll och mörkt ute men stjärnorna tindrade klart. Lily satt försjunken i en bok och gjorde anteckningar. ”Seriöst, Lily ska du plugga nu, det är jul jullov och det är julbal i morgon” sa Sirius och kollade mot Lily. Lily la heller inte märke till att Remus kom in i rummet tillsammans med James. När Remus satte sig ned bredvid henne tittade hon snabbt up ur boken och pussade honom på kinden innan hon fortsatte läsa. [Remus] Remus log mot sin älskade Lily när han fick pussen på kinden, men han var en aning besviken han hade hoppats på något mer. ”Jaha vad har ni två varit, jag har letat över allt efter er” hördes Sirius röst. Remus såg på James och sedan på Sirius och skrattade lätt. ”Medan du har varit upptagen med Skraptass har vi gjort något helt annat” sa Remus lite retsamt. ”vad då? Ge er, vi är bara vänner och det vet ni” sa Sirius surt. ”Men erkänn att du önskar mer eller hur tramptass” skrattade James och Remus skrattade han med. ”Ger er” sa Sirius surt. ”Vi såg er på Halloween balen och du, ska ni inte gå på julbalen i morgon också” sa Remus och flinade. ”Lägg av, Bea och jag är bara vänner, och jag ville inte hon skulle gå ensam” sa Sirius och satte sig ner i soffan med en suck. [Lily] Lily slog ihop boken och kysste Remus lätt, ”God natt vi syns i morgon grabbar” sa hon lätt och gick upp till sovsalen. Hon la sig ner på sängen och hoppades för guds skull att Remus inte skulle dra ifrån balen i morgon som han gjorde på Halloween. Han hade haft svårt att smälta att Remus var en varulv, men hon älskade honom och fick väl leva med det. För Lily var han den enda. Potter kunde skita på sig, hon skulle bli en Lupin, hon skulle gifta sig med Remus när dem gått färdigt skolan, det var Lilys önskan och hopp. Hon flätade i ordning håret och bytte om till sovkläder innan hon klev ner i sängen under täcket. Snart sov hon. [Remus] Remus gick och la sig han med vilket de andra marodörerna också gjorde. Sirius var en aning sur fortfarande och James han sa ingenting. Remus låg och tänkte på Lily. Han älskade henne och var glad att hon tagit grejen bra. Dom hade pratat lite om det då och då sen han berätta för henne. Han var faktiskt gladligen överraskad att hon trotts allt accepterat det väldigt bra. Det var han verkligen glad över, han var nog den lyckligaste mannen som finns. [Lily] Nästa dag! Lily satt åter igen i soffan vid brasan med näsan i en bok. Det var ännu ett tag innan hon var tvungen att göra sig i ordning för kvällens bal. Hon tyckte det skulle bli underbart, men nu hade hon bättre saker för sig än det. Ingen visste egentligen vad Lily läste för ingen orkade bry sig om att fråga och hon hade gjort ett brunt omslags papper om boken. Hon läste allt hon kunde ta reda på om varulvar. Hon ville veta allt sådant om Remus, han visste inte om att hon gjorde det. Visst hon lite sen förut, men hon ville veta mer. [Remus] Marodörerna var återigen ute och lekte i snön. Dom brottades hejvilt och kastade snöbollar mot varandra och retade några yngre elever var en tradition bland marodörerna, eller ja James och Sirius. Remus höll sig på det lugnare taget även då han tyckte det var rätt roligt. ”Så James, vem ska du gå med på balen i kväll, har du lyckats fånga upp någon?” sa Remus med ett leende. ”Neeh” fräste James och blev genast sur. ”Den enda jag VILL gå med är redan UPPTAGEN” halv skrek James surt. ”Lugna ner dig, jag har ju sagt att det aldrig varit avsiktigt” sa Remus och bet sig lite i läppen. ”Du kan säkert lätt få någon annan att gå med, glöm inte tagghorn att du är en utomordentlig quidditch spelare, du kan få vilken tjej som helst” sa Remus i ett försök att muntra upp James. ”JAG ÄR INTE SOM TRAMPTASS HÄR SOM BARA BLINKAR OCH HAR EN DATE, JAG VILL BARA HA LILY FATTAR DU INTE DET…” skrek James rasande. ”Men James, du måste gå vidare och inse att Lily inte vill ha dig, det är hennes val” sa Remus och vill inte bråka med James. ”Lätt för dig att säga” fräste James och rusade in i slottet igen. Sirius bara flinade. ”Vad flinar du åt” fräste Remus surt och sprang efter James. Sirius var inte sent efter Remus in i slottet också. [Lily] Lily stod framför spegeln inne i flickornas sovsal. Hon fixade i ordning håret och den smaragdgröna klädningen smälte in med henne ögon perfekt, hon var super nöjd med klädningen som förövrigt satt perfekt på hennes slanka kropp. Hon hoppades Remus skulle gilla den. Hon gjorde om håret flera gånger innan hon blev nöjd och satte på ett silver halsband. Hon gick ner till sällskapsrummet där de skulle vänta på henne. När Lily kom ner möttes hon av mer en häpen blick och stora leenden. [Remus] Remus gapade stort, Lily såg strålande ut. Hon var verkligen vacker. Han gick henne till mötes och kysste henne mjukt, ”Du ser underbar ut” viskade han i henne öra. Lily fnissade och såg mot de andra. James gapade också av häpnad av Lilys skönhet, och sen blev han sur och vände sig till Bea och Sirius som kom. Alla vännerna gick tillsammans ner till balen. James tyvärr utan tjej. Men Remus höll Lily hand när de gick och han log stolt, han hade den finaste tjejen som fanns. När de kom ner så gick de in i stora salen och splittrades upp. Lily och Remus försvann till dansgolvet där de dansade länge. Remus höll om Lily när den lugna låten kom och höll henne nära när de dansade tyckaren. James, Bea och Sirius hade gått iväg till matbordet, Remus såg der ut ögonvrån. Plötsligt när han kollade dit igen så var James borta och Bea och Sirius kysstes. Remus skrattade smått han visste det. Innan Remus viste ordet av tog något tag i hans tröja och drog iväg med honom. Han släppte motvilligt taget mot Lily och bara följde med. ”James vad är det frågan om” slank det ur Remus när de var utanför stora salen och James släppt taget. ”VAD TROR DU, DU FÖRSTÖR ALLT” snäste James surt. ”Det gör jag väl inte…” protesterade Remus. James klippte till honom hårt över näsan. ”JO, DU FÖRSTÖR ALLT, DU HAR TAGIT MIN TJEJ OCH MIN TJEJ” skrek James argt. ”Snälla, James, lyssna på mig” ”NEEJ, JAG TÄNKER INTE LYSSNA PÅ DIG, NU ÄR DET DU SOM SKA LYSSNA, JAG HAR ÄLSKAT LILY SEDAN VI BÖRJADE HÄR PÅ HOGWARTS OCH DET VET DU! MEN HON HAR NEKAT MIG HELA TIDEN OCH PLÖTSLIGT SÅ FÅR MAN REDA PÅ ATT NI TVÅ, ATT NI TVÅ” James kokade av ilska. ”James lyssna det är inte illa menat jag…” Remus han inte säga mer innan han flög baklänges ner på golvet att av James hoppade på honom och började slå honom. Remus slog tillbaka så gott han kunde men James var oftare starkast. [Lily] Lily gillade att dansa med Remus och när han plötsligt ryktes bort blev hon en aning chockad. Sedan rustade hon efter en stund. Hon kom ut och såg Remus och James ligga på golvet och brottades villt. ”Snälla sluta, Remus, James” sa hon bedjande men utan att få någon reaktion. Folk började samlas runt omkring slagsmålet och hejade på både James och Remus. Lily fick nog, hon ville inte se sin älskade bli skadad. ”SNÄLLA SLUTA, SLUTA SÄGER JAG ANNATS SÅ KASTAR JAG EN FÖRBANELSE ÖVER ER” skrek hon högt. Killarna tittade upp och såg på Lily men började genast slåss igen. Lily fick fnatt, hon blev frustrerad, hon gillade aldrig slagsmål och det var en av sakerna som gjort att hon inte gillade James, han slogs för mycket. När de inte gjorde som hon bett dem gjorde hon som hon sagt. Hon drog sitt trollspö och pekade ”LAMSLÅ” "Maybe we are mad. But if this is madness, I'm happily a part of it" - Annie 15 aug, 2011 14:20 |
EmilySwann
Elev |
15 aug, 2011 16:04 |
Du får inte svara på den här tråden.