Percy Jackson Roll

(har också varit borta hela dagen och jag är nu inne på mobilen och den hackar lite så jag kanske inte kan skriva så mycket eftersom att internet stänger ner sig på den med jämna mellanrum)

(Oh... Svårt att förklara... I alla fall! Will ha slängt en bomb så många har gått dit för att se vad som har hänt. Sedan har Keiron kommit och sagt att alla ska samlas och... Nåt sånt! xD Kanske enklare om du läser vad som hänt? Jag är dålig på att förklara )

(Det här får duga)

En ljudlig smäll fick Lena att hoppa ut ur sängen och springa fram och öppna dörren.
Keiron stod och försökte lugna ner en av Afrodite-barnen. Lena gick fram till Keiron.
"Vad har hänt? Blev någon skadad?" sa hon med orolig röst.
"Alla ska samlas. Du kanske ska byta om till dina vanlig kläder" sa Keiron och tittade
ner på Lenas blåapyamas.
"Självklart, jag kommer snart" Lena vände på klacken och rusade in i Apollons cabin.

((Ska alla samlas nu? :3))

Annabelle stod vid skogsbrynet och väntade otåligt. Hon var inte så orolig, men nyfiken. Hon behövde veta. Fler och fler började samlas.

((Vet inte vad jag ska skriva .___.))

Efter duschengick Will till Hestafios-stugan och förklarade vad som hade hänt(Applåder igen), och att det var möte. Två personer, Linus och Ebba, följde med honom på vägen. Under tiden pratade de om förbättringar på bomberna, t. ex att lägga i splitter av gudomlig brons i bomben, så att den kunde spränga monster. En tilltalande tanke.
När dem var framme vid skogen lämnade han vänner Will, och han gick fram till Annabelle, som stod ensam på samlingsplatsen.
"Tja", sa Will. "Har du någon aning om vad Keiron pratade om?"

Annabelle blängde på Will. ((Hennes personlighet är typ som Annabeths, kom ihåg det ))
"Nej." Hon stampade otåligt med foten. "And it's killing me!"
De flesta på Camp Half-Blood kände Annabelle. Hon var en ensamvarg, var väldigt duktig på att slåss och var väldigt smart. Men hon hade en svaghet; hon ville alltid veta.

Lena stod på samlingsplatsen och väntade otåligt på att Keiron skulle komma med mer
information om händelsen.
Samtidigt såg hon sin halvsyster Isabelle komma med snabba steg. Lena gick fram till
henne.
"Vet du vad som har hänt?" frågade hon Isabelle.

Isabelle tittade upp på sin halvsyster Lena som hon alltid hade kommit bra överrens med och log när hon svarade:
"Jag har faktiskt ingen aning... Men Keiron sa att vi skulle samlas snart... Jag lovade att säga till alla i stugan om det! Kan du vara hygglig och hjälpa till?"

"Visst, vi går med en gång" Lena log. Isabelle var inte bara hennes halvsyster,
hon var också en god vän.
Dem gick med snabba steg till Apollons cabin. Nästan hälften av barnen sov fortfarande.