Voldemort vann (Roll för alla)

Molly sätter sig skräddare och drar fram ett block och en penna. Hon kluddar ner något. Tillslut verkar det ha blivit en lilja. I brist på självförtroende smäller hon ihop blocket och lägger det åt sidan.

Aily ser på bilden.
"Jag önskar att jag var lika duktig som du" säger hon.

"Nja, jag vet inte." Svarar Nathan och rycker till som smått när Molly smäller ihop sitt block. Han har då lyft pennan från pappret så att det inte händer något med teckningen. "Ritar du också?" Undrar Nathan nyfiket.

Aily låter dom.prata och återgår till sitt fönster.

Molly tittar upp på Nathan. "Ja, fast jag tycker inte det blir så fint" säger hon.

"Får jag se?" Undrar Nathan. "Du kan få se mitt."

Aily reser sig upp.
"Jag tar en promenad" säger hon och sätter Fusum på Nathas huvud. Sen går hon.

Molly tvekar lite. "Okej" säger hon och räcker fram blocket fullt med teckningar på olika växter, djur, drakar och bilder inspererade av hennes känslor som främst är sorg, ensamhet och lycka...
Sedan tittar hon på Aily och nickar tilö svar och tittar lite på spindeln Nathan har på huvudet.

Nathan ser efter Aily men vänder sedan blicken mot spindeln som nu sitter på hans huvud. Han undrar om han borde följa efter henne. Men det förstås. Alla behöver egen tid. Eller så är Nathan bara ignorant eller överbeskyddande. Han tar emot blocket och ger hennes sitt eget. Han tittar på hennes bilder. Alla medför en känsla. Egentligen gör hans inte det. Bara några få. När han tänker på det är de flesta 'känslobilderna' av Aily.

Aily går bakåt i tåget tills hon är utanför den sista kupén. Hon sätter sig på golvet och tänker på något Alex sa några månader efter att hon träffat Nathan.

Lita aldrig på honom. Det kan bli din död

Hon undrar om han menat det...