Maroörerna resa i tiden SV

mer!

någon som spelar nintendo?

Kapitel 17

Harry vaknade nästa morgon och kände sig förvirrad, han viste inte vart han var till en början för hans dröm om qudditch hade vart så verklig så han hade verkligen känt det som att han hade vart där i verkligheten.
Han satte sig upp och drog på sig kläderna, och satte på sig glsögonen han kände att han verkligen var hungrig, så han gick ner till sällskapsrummet där han såg dom alla sitta och vänta på honom.
- Så ska vi gå ner och äta lite frukost då? Sa Harry och dom andra nickde och reste sig upp, och dom gick ner till frukosten, Harry kände sig verkligen redo för en qudditch match idag och han skulle se till att dom som alltid skulle vinna.
Det blev dags för matchen, och Harry och dom andra i laget, han hoppades verkligen att den här matchen skulle gå bra, dom hade tur med vädret, men man kunde ju aldri riktigt veta om den saken. Han gick ut med dom andra i laget, och matchen satte igång. Harry kollade mot läktaren, och såg marodörerna ch dom andra sitta där. Han spejade efter kvicken i vad som kändes som en evihet, han såg en dunkare komma mot honom och han svalde och vejde undan, men den tycktes förfölja honom.
- Nej inte samma sak som 2:a året. Muttrade han för sig själv, och kollade sig runt efter kvicken samtidigt som han funderade på vem som ville förhxa en dunkare igen för att skada honom.

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

super

Mer ;P

längtar...

Mer den är bara... BÄST!!!

någon som vill läsa min ff? jag har lagt ut ett kapitel hitills. vampyren på hogwarts

Kapitel 18

Han kämpade sig igenom matchen, men den där dunkaren vägrade sluta följa efter honom, men han vägrade ge sig och fortsatte leta efter kvicken, precis som Draco gjorde. Då slog det Harry, kunde Malfoy ha förhäxat den så att han skulle ha större chans att få tag i kvicken, om Harry hade annat för sig.
- Det kan du glömma Malfoy ditt trick lyckas inte. Sa han när han passerade Malfoy som stannade upp i flygningen
- Vad snackar du om Potter, den där dunkaren? Den har inte jag förhäxat. Sa han och det var ärligt det han sa, han tänkte inte riskera avstägning vilket han kunde bli om han sabbade spelet på ett eller annat sett.
Matchen fortsatte, och många följde Harry som gjorde dom mästa konstiga sakerna för att komma undan dunkaren. Men efter säkert en timme så lyckades Harry få tag på kvicken och gled ner för landning, men dunkaren kom efter och träffade honom i bakhuvudet och han for framstupa och blev stilla i sanden.
- HARRY. Skrek Hermione i förfärran och sprang ner och kastade en förbanelkse mot dunkaren så den försvann, och skyndade sedan enda fram till Harry.
- Jag tar honom upp till sjukflygen. Sa Hagrid som kom ner, och tog Harry till sjukflygen, följd av dom andra i qudditchlaget, samt marodörerna.
- Seså ni får vänta utanför allihopa. Sa Pomfry när Hagrid kom mer Harry och berättade vad som hade hänt, och Pomfry började med allt hon kunde så att Harry skulle komma att bli bra.
Dom fick komma in till honom efter en stund, och Hermione skyndade fram till honom Harry hade vaknat iaf.
- Vad var det som hände? Sa Harry och kollade på alla.
- Du blev träffad av en dunkare i bakhuvudet. Sa Sirius
- Och jisses vad du kan flyga, du kan ju nästan flyga bättre än James. Sa Sirius sedan
- Ja jag håller med Sirius, hur har du lärt dig att flyga så där?
- Jag har det i blodet