Orden läser hp och de vises sten

Jättebra!

Bra!

Jättebra!

Supper braa!!!!

Här är nästa svara gärna på frågan i slutet!

"Du kunde bara lämna mig här." Insköt Harry förhoppningsfullt (han skulle kunna titta på vad han ville på tv för en förändring och kanske även ha en go på Dudley dator).


-Aldrig, Harry varför ska du ha roligt det är väl ingen mening med det, säger Ginny med en sockersöt röst.

Moster Petunia såg ut som om hon just svalt en citron.

"Så att vi ska hitta huset i ruiner när vi kommer tillbaka?" Brummar hon ilsket.

-Ja det är det jag gör ligger och planerar hur jag ska spränga huset och få grannen att bryta benet, säger Harry.

"Jag kommer inte att spränga huset", säger Harry, men de lyssnade inte.

"Jag antar att vi kunde ta med honom till djurparken", sa moster Petunia långsamt, "... och lämna honom i bilen ..."
"Bilen är ny, han sitter inte i den ensam ..."

-De gillar en bil mer än dig, gråter Ginny mot Harry.

Dudley började gråta högljutt. I själva verket grät han inte på riktigt - det hade varit år sedan han verkligen grät - men han visste att om han rynkade ihop ansiktet och tjöt, skulle hans mamma ge honom allt han önskade sig.


-Skulle inte hon…, säger George

-göra det ändå, fortsätter Fred.

-Jo det stämmer ioförsig, säger Harry.

"Dinky Duddydums,

Luna böjer sig ner och låtsas spy till allas underhålning

Gråt inte, Mamsen kommer inte låta honom förstöra din speciella dag!" Skrek hon, och kastade armarna om honom.

"Jag ...vill… inte ... att ... han … s-s-ska ... –komma med!" Tjöt Dudley mellan våldsamma, låtsassnyftningar. "Han f-förstör alltid allting!" Han flinade elakt mot Harry genom en springa i sin mammas famn.

-Nej, vad taskigt, säger mrs. Weasley.

Just då ringde dörrklockan
"Oh, herregud, de är här!" sade faster Petunia alldeles utom sig - och ett ögonblick senare gick Dudleys bästa vän, Piers Polkiss,
In med sin mor. Piers var en mager pojke med ett råttliknade ansikte. Han var oftast den som höll folks armar bakom ryggen medan Dudley slog dem.
Dudley slutade låtsasgråta på en gång.

-Varför inte gråta framför sina vänner? undrar Luna.

-Jag vet inte varför Luna, svarar Remus

En halvtimme senare satt Harry, som inte kunde tro sin lycka, i baksätet i Dursleys bil tillsammans med Piers och Dudley, på väg till djurparken för första gången i sitt liv.

-Inte varit i en djurpark, mumlar Hermione.

Hans moster och morbror hade inte kommit på något annat att göra med honom, men innan de gav sig iväg hade morbror Vernon tagit Harry åt sidan.
"Jag varnar dig", sade han, och lade sitt stora rödblommiga ansikte tätt intill Harrys, "Jag varnar dig nu, pojk – om du hittar på några konstigheter, vad det än är, så få du stanna i skåpet från och med nu ända fram till jul."

-J...ju…JUL, skriker Sirius och Remus hoppar till och tappar boken på grund av volymen.’

-Sirius, lugn det är ingen fara jag var på Hogwarts den julen, säger Harry lugnande och vinkar till Remus att fortsätta läsa.

"Jag tänker inte göra något", sade Harry, "ärligt ..."
Men morbror Vernon trodde inte på honom. Ingen gjorde det någonsin.
Problemet var att konstiga saker hände ofta runt Harry och det var ingen ide att tala om för Dursleys att det inte var han som fick dem att hända.

-Oh lite oavsiktlig magi, säger Luna med sin drömmande röst.

En gång hade moster Petunia, som var trött på att Harry kommer tillbaka från frisören och såg ut som om han inte varit där alls, tagit en kökssax och klippt hans hår så kort att han nästan blev skallig med undantag av luggen, som hon lämnade kvar "för att dölja det där hemska ärret".

-Petunia tror du inte Lily klaga så vi hörde och jag förstår varför, skriker Remus.

Dudley hade skrattat ihjäl sig åt Harry, som tillbringade en sömnlös natt med att föreställa sig skolan nästa dag, där man redan skrattade åt honom för hans säckiga kläder och tejpade glasögon.

Alla i rummet morrar

Men när han steg upp på morgonen hade han funnit sitt hår exakt likadant som det hade varit innan moster Petunia hade klippt av det.
Han hade fått en vecka i sitt skåp för detta,
Trots att han hade försökt att förklara att han inte kunde förklara hur det hade växt tillbaka så snabbt.
En annan gång hade moster Petunia försökt kränga på honom en motbjudande gammal tröja som hade varit Dudleys (brun med orangegula prickar).

-Fy den vill man inte ha på sig, utropar McGonagall.

Ju hårdare hon försökte dra den över hans huvud, desto mindre verkade den bli, tills den tillslut kunde ha passat en marionettdocka, men absolut inte passa Harry.
Moster Petunia hade beslutat att den måste ha krympt i tvätten och till sin stora lättnad, slapp Harry något straff.

-Det är det bästa, säger Sirius.

Å andra sidan, hade han verkligt illa ut när han upptäcktes på taket till skolköket.

-Vad i hela friden gjorde du uppe på skoltaket, undrar McGonagall.

-Jag tror att boken kommer förklara, svarar Harry nervöst.
_____________________________________________
När tycker ni att
Harry och Ginny
Ron och Hermione
Remus och Tonks
ska bli ihop

Super bra!

Jättebra!

Jättebra!!

Super bra!

Meeeer vill veta mera!!!! Deras komentarer till boken är så jävligt bra!!!!!! Xddddd