När folk blev stora och Voldemort vann.

- Han måste vänja sig, vi är lite annorlunda här på den så kallade goda sidan, flinade jag och Molly slog ihop händerna.
- Nej vad sägs om en middag i trädgården, alla får stanna, sa hon och började stöka iköket.
Jag log för mig själv,så typiskt Molly men jag älskade henne just därför.
Xenia hoppade ner och sprang ut efter Weasley ungarna som lekte i trädgården.

Jezebel såg på henne och suckade och jag log
"ja de är som de är, precis som vi är som vi är" sa jag leende och log mot Molly "det låter underbart" sa hon och Fai såg på de andra barnen och jag log "spring ut du" sa jag och han försvann efter de andra och vi slog oss ner.
"jag förstår inte hur Draco kunde lura oss alla" sa Seamus
"klart du kan. Ni trodde honom helt enkelt, det är inget att göra åt nu" sa jag enkelt och såg på dem
"men vi är verkligen ledsna för det" sa Kingsley
"jag med" sa jag bara
"så vem är den riktiga Jezebel" sa Lupik och såg på honom och jag log, det här kunde bli intressant

Jag och Ginny ställde oss uppoch hjälpte Molly med maten.
- Det behöver ni inte alls göra, protesterade hon.
- Kanske inte men vi vill, sa jag vänligt men Ginny hycade åt oss hon ville höravad Jezebel sa och det ville tydligen alla andra med för det hade blivit knäpptyst i köket.

Jag såg lite roat på dem
"du vet att du skulle kunna ljuga ihop vad som helst och de hade nog trott på det" flinade jag och de andra förstod att de stirrade. Jezebel såg på mig och funderade en stund
"jag heter Jezebel Disareli är 24 år, kommer från en adels familj och nej det är inte lika intressant som ni tror" sa han kallt och tänkte på sin familj och jag tog hans hand "jag är utbildad kirurg, träffade Cara för fem år sedan. Jag är vegitarian och ja jag värkar ha blivit Fais pappa" sa han leende och jag log mot honom. Det fanns så mycket mer han kunde säga men jag förstod att han inte ville avslöja allt.
"det är nu ni ställer era frågor i stället för att stirra dumt" sa jag leende åt dem

- Jag trodde ni hade lärt er vid det här laget att det är fult att stirra, eller gapa, sa jag vänd till Fred som genast stängde munnen.
- Kirurg?, varför inte botare, kirurg är väll egentligen ett mugglaryrke undrade Angelina.

Jag log roat åt dem och Jezebel la händerna runt min midja och log sen
"jag använder inte mer magi än vad jag måste och i min familj är vi lite gammaldags" sa han och ryckte på axlarna "sen är botare inte rikigt min grej. Det är mer intressant att operera med händerna än trollstav" sa han bara
"är det därför du alltid har en skalpell?" sa Seamus undrande
"ja men som vapen med" sa han och ryckte på axlarna
"så tror ni fortfarande han är ett monster?" sa jag undrande

- Nja, inget monster precis, men farlig, sa tvillingarna i kör och såg ner i marken och jag kunde inte låta bli att flina.
- Och vem är itne farlig?, alla är väll det mer eller mindre och man väljer själv när man ska vara farlig eller inte.

"pappa är inte alls farlig" sa Fai som kom in genom dörren och jag log och lyfte upp honom
"nej Jezebel är inte så farlig som ni tror. Han är inte ofarlig heller men ni behöver inte oroa er så länge ni inte gör honom något" sa jag leende och de nickade svagt
"säkert?" sa Seamus
"ja säkert" sa jag leende

- Han är som alla andra, ungefär, sa jag lätt.
- Hur då hade du tänkt?, jag går inte runt med en skalpell, sa Fred.
- Nej, men en stav och dublir farlig om någon gör något mot dig eller hur?, sa jag förklarande.
- Ja, när du säger det så, saFred och nickade.

jag såg på dem och log "ja Jezebel har bara skalpellen i stället för staven, eller ja han använder helt enkelt inte staven om han inte måste" sa jag leende
"JAg lovar att ni kan var alika farliga om ni hamnar i en sån situation" sa han och jag nickade
"Ni är inte så olika som ni tror. ni har bara gissat och sen bestämt er för hur Jezebel skall vara" sa jag och log mot honom