Rollspel med egna karaktärer

- Nej jag vet inte vilka de är men jag kan ge folk synen tillbaka, så det måste ju vara ännu bättre, sa jag flinande till honom och såg sedan på Draco.
- Ja, jo, jag förstår det Cara, jag är ledsen.
Det ska inte få hända igen, sa han sorgset.

"du kanske har en särskild gåva" sa Kaname-pu roat
"jag vet det Draco-san det var därför jag blev så arg på dig för jag trodde du var min vän och att du förstod mig" sa jag sorgset "jag vet att det inte ska hända igen men jag måste få tänka Draco-san. Du sårade mig verkligen, jag trodde du var bättre än så" sa jag

- Ja, absolut det har jag, typ som Jesus, fast du kanske inte vet vem det är?, sa jag roat åt honom.
- Jag förstår det Cara, ta den tid du behöver, sa Draco tyst och såg ner i bordet och vi fortsatte med vår frukost.

"han är väll nån kristen Gud eller något?" sa Kaname-pu tveksamt och såg på Roxanne-san. Jag såg på Draco men sa inget, vad skulle jag säga? Vi åt upp frukosten
"först verkar vi ha trolldomshistoria" suckade jag och vi började gå mot senpi Binns klassrum

- Mmm guds son, en riktig tråkmåns och skryter gör han med, sa jag flinande och vi satte oss utanför Binns klassrum och väntade på att lektionen skulle börja.

"kristendom är inte så vanligt i Japan" sa Kaname-pu och dörren öppnades snart "vad har ni för lärare?"
"et spöke" flinade jag när vi slog oss ner och Binns kom snart ut genom svarta tavlan och Kaname-pu såg hoppfullt på mig
"han är tråkig så bli inte hoppfull" sa jag
"idag ska vi prata om de fyra grundarna" började han med sin tråkiga röst och jag la huvudet på bänken

Blaise satte sig vid mig och jag suckade inombords men sa inget.
Binns började babbla på om de fyra grundarna och jag gav upp att lyssna och såg ut genomfönstret.
- Ska du inte lyssna?, sa Blaise förvånat.
- Nej, det finns en fördel med att ha läst Hogwarts historia, jag kan detta utantill, sa jag lätt och såg ut på den klarblåa himelen och lät tankarna vandra.

Kaname-pu lyssnade intresserat som vanligt. Han var den som lyssnade och jag den som nästan somnade. Jag hade nästan aldrig lyssnat på våra lektioner, utan Kaname hade lyssnat och sen hjälpt mig. Jag såg på honom och log lite innan jag stirrade ut genom fönstret och hoppades att lektionen skulle ta slut

Efter ett tag somnade Blaise på bänken.
Undra hur han hade tänkt att göra läxan sedan?
Ja, jag tänkte inte hjälpa honom, det fick ha faktiskt sköta själv.
Men en sådan seg lektion, när skulle den ta slut?
Det var ju ingen som lyssnade, tänkte jag och såg mig om.
Jo, en lyssnade och det var Kaname, undra om han tyckte det var intressant?
Jag tyckte det var intressant när jag läste det själv, men Binns skulle säkert kunna få en Quidditchmatch att bli ointressant om han var komentator.

Jag kunde nästan jublat av lycka när klockan ringde ut och vi lämnade salen
"det var intressant, även om han var tråkig att lyssna på" s han
"du kan ju få berätta för mig sen" sa jag leende
"alltid Cara-pu precis som förr" skrattade han
"precis som förr. Du är bättre på att lyssna och jag att skriva läxor" sa jag roat
"precis och det funkade ju förr" sa han och jag log roat
"vi har trolldryck nu" sa Blaise-san
"då får du träffa vår föreståndare" sa jag och vi gick ner till fängelsehålan och vänta utanför