Välkommen till en gratis, svensk Harry Potter-community

F5

Andromeda Black [ENG]

Forum > Fanfiction > Andromeda Black [ENG]

1 2 3 ... 12 13 14 15 16 17
Bevaka tråden
Användare Inlägg
Trezzan
Elev

Avatar

+2


Du är riktigt bra på att skriva, det flyter på och man får en målande bild över karaktärerna! Jag har (tyvärr!) haft lite för lite tid att läsa den gångna veckan men jag återkommer ju mer jag läser, helt enkelt. Jag har skrivit om Avery i min fic "skinny love", som min huvudkaraktärs bror. Däremot har jag ändrat om lite så att det är hans förnamn, hehe. Fick faktiskt en bild av att deras lärare skulle kunna vara deras pappa, Avery Sr. (Livlig fantasi!)
Spoiler:
Tryck här för att visa!

Kapitel 4
Du skriver otroligt bra och målande! Det enda jag har lite svårt för är hur snabbt det går! På bara en dag har det hänt så otroligt mycket och hon har helt sänkt sin gard runt Ted… Men trots allt vet jag att jag har typ 50 kapitel framför mig så vi får väl se vad som händer. Någonstans måste man ju helt enkelt börja också! Trots allt mysigt i köket!

Kapitel 5.
Det är så underbart att Andromeda har ett sånt fasansfullt humör! Men blir arg på McGonagall för att hon tystar henne, hon står ju bara upp för människor! (Vilket du skriver också… Borde bara läsa och vara tyst, haha!)
Tur att Minnie säger förlåt åtminstone! Och undrar vad de ska göra hos Dumbledore…

Kapitel 6
Du gör ett bra jobb med att beskriva hur nervös Andromeda är över att få gå till rektorns kontor! När man är nervös lägger man ju faktiskt märke till saker, som för att dämpa nervositeten! Dessutom att hon återigen bara låter orden flöda ur mun… Ett karaktärsdrag helt enkelt!(Som jag kan känna igen mig i föööör ojojoj vad jag pratat i mun på mina lärare) Minervas uppmärksamma ögon är guld. ♥ Och att hon(Druella) använder crucio! Alltså, det borde man ju nästan förstå och veta men ändå känns den tanken så främmande. Från ens egen mamma liksom. Nä fyy Och sen bara forsätter Andromeda med att det är ju ganska braaa för knivar ger ju bara infektioner. Casual day…

ALLTSÅ DUMBLEDORE! Idiiioooot. Varför är han så nonchalant! Åh. Han har alltid gjort mig så arg. Gubbstrutt!

Kapitel 7
Usch… Blir så arg på Dumbledore för att han lät Druella ’have a chat’ med Andromeda. Men du beskriver alltihop så levande! Som det här med att Andromeda ska prata ”vårdat”. Alltihop med skärpet. Hur man märker att det är något Andromeda är van vid. Vilket bara gör det ännu värre, förstås.
Älskar den här meningen, som Bellatrix säger, ”She’s mental that one. We love her, she’s our mother, but she’s mental.”
Känner igen mig jättemycket i det. Min mamma är helt galen(tack och lov utan misshandeln) på både gott och ont…

ÅH! Du har med Rita Skeeter, underbart. Har läst någonstans att hon var roomie med Bella.
( http://harrypotter.wikia.com/wiki/Rita_Skeeter ), avsnitt ”behind the scenes” står det något om det.
Bra kapitel! Gillar deras systraskap. Aldrig fått den bilden innan… Men förstås måste det vara så! Det känns heläkta!

Kapitel 8
Skönt med lite Ted och Andromeda efter tortyren hennes mamma *letar efter ett ord* fick henne att utstå! Tycker du är förbaskat bra på att beskriva sådant många inte tänker på i förbifarten! Som hur någon tycker att hen själv skrattar eller dylikt! Här får vi även lite mixade signaler från Andromedas håll (åtminstone i hennes tankar) vilket jag tycker gör storyn hållbar! Med tanke på hennes bakgrund vill säga.

“You’re a chocoholic.” Ted smirked, and she bit her lip to keep from laughing merlin’s hippogriffs she thought, this guy made her laugh, 

Känns som det saknas en punkt efter ”laughing” och istället för kommatecken? (Säg gärna till om jag ska strunta i att lägga märke(dvs kommentera) sånt här nu när jag läser igenom!

Kapitel 9

Men åååååh! Förstår de inte att de inte kan beskriva varandras lukter i amortentian? Gah! Känns som detta kommer ha betydelse i framtiden. Förresten så tänker jag inte alls på att det gick lite för fort i början för nu har jag kommit in i storyn och det känns bara naturligt!
Åååh han kalla henne ”minx” hihihi. C:
Omg! “Maybe then Flint would notice me.” 
Fliiiintan! Underbart! Min första fanfiction jag läste handlade om Marcus Flint. :’)
Ser fram emot att läsa om deras girly Night!

Kapitel 10
It’s 1969 for merlin’s sake!” 
Orden kvinnor sagt i alla tider (med olika årtal)! Önskar det kunde stämma överens med verklighetens värderingar ibland!

Älskar deras tjejkväll! Ingen censur där inte! (Knappt åtminstone) Känns oerhört genuint.

“Oh, he’s perfect. All though I’m afraid I’ll fall for him only for him not to like me back in the end.” Abigail said worriedly, 
Guuuurl! Feel you! Alltså varje gång jag blir hopplöst förälskad i någon sker detta. ((( Och jag är bäst i hela världen förstår inte riktigt hur någon inte kan vilja ha mig. *Inte alls mitt stora ego lol*

Konversationen som följer är såklart svaret på både mitt och Abigails problem. Relaterar så hårt! Speciellt det där med katterna, haha!

Stackars Andromeda som tvingas vara vaken haha relaterar återigen! + sömn = bästa som finns. När jag väl gått upp på dagarna sitter jag dessutom i pyjamas och morgonrock hela dagen. Även om jag kör bil haha!

I slutet av kapitlet har du skrivit:
”Andromeda whispered annoyed Bellatrix tensed,”

Kanske kan du lägga till ’and’ efter annoyed?

UNDERBART att få läsa!


(Återkommer i den här kommentaren ju mer jag läser! )

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F26a33f1fa7e0716925d3ab75037f4105%2Ftumblr_pwownpSxMz1qeha15o2_250.gifv https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F927c84ab000498a09ed8c5c9547c49fc%2F201698b7bdf4af1f-99%2Fs400x600%2F57008a1793357efdd00509f8e9c234eeecaf7281.jpg

25 nov, 2018 07:23

Detta inlägg ändrades senast 2018-11-27 kl. 00:55
Antal ändringar: 5

Pride Potter
Elev

Avatar

+1


Missade de här två igår, men nu har jag läst. SUPERBRA. ♥ Önskar jag hade en kille som Ted, för han är helt fantastisk. Alphard är en av mina favoritkaraktärer i din fanfic, så jag blev jätteglad nät han dök upp. Längtar efter fortsättning!

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F841dc70662bd0c14fe29a7b38cb7fe37%2F04e4856703d04f05-6f%2Fs400x600%2F68c00b60cf657fcd8750d01bbebbe10971ca9672.gifvhttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fi.gifer.com%2FFlqn.gifhttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fdata.whicdn.com%2Fimages%2F238184626%2Foriginal.gif

25 nov, 2018 17:46

Trezzan
Elev

Avatar

+2


Nuuu kan jag inte hålla ögonen öppna längre.. Men bra nattläsning!
Spoiler:
Tryck här för att visa!
Hmmm. La mig för att sova vid 00:30 men gick in på mugglarportalen på telefonen och kunde inte hålla mig borta sååå nu *woops* är jag på kapitel 23. satte mig vid datorn och ska påbörja kapitel 31.

Måste bara säga det att kapitlet när de möts i köket efter sommaren och Andromeda är helt mörbultad är oerhört bra skrivet! Alltså vilka känslor du frammanade hos mig! På gott och ont! </3 Blev alldeles tårögd…


Och Evan Rosier! HUUUUR vågar du säga de där sakerna till Andromeda! Nu är Terror(hemskt smeknamn på mig) på krigsstigen! *vandrar tillbaka till min egen fick och drar Rosier i örat*
Hon ville ju bara äta lite choklad!

Nu kapitel 23. Är jag så upprörd över Teds beteende mot Amelia alltså kan han inte bara ignorera henne. Känns som det är jag själv som får uppleva en otrohet! Och seeeen hur han är så obrydd! Uschamej för karlar, de förstår ingenting!
Vad irriterad jag blir på att han bara ”meh”ar det hela! Om han går och hittar på något dumt kommer jag att dra honom i örat också!
McGonagall! Haha ja men det är klart. ♥

Kapitel 24.
Du skriver så levande och jag bara rycks med i allting! Påminner om känslan jag hade när jag läste ”The Life and times” på ff.net och det är ingen dålig bedrift för den fanfictionen lever jag nästan efter!
Lucius beter sig som en liten slampa. :’) Jätteroooligt hihi! Men förstår ändå att hade det varit Bella som råkat ut för samma sak kanske Andromeda hade kastat lite förbannelser omkring sig men Cissy är inte lika noggrant!
Stackars Ted! Han är en sån gentleman samtidigt som det måste vara väldigt tufft för honom att stå emot henne!
Alltså förstår hur pinsamt det är att prata om kondomer men åååh det borde inte vara det! Ännu en detalj som gör att du får allt att vara så otroligt levande!

Kapitel 25
HAHA! (Inte att hon har ont) men att alla lärare alltid lyckas peka på Ted och att det alltid är Ted som gör det. Helt suveränt. Alltså vi vet ju att det är du som gör det men försöker man schiffra av det i texten så låter det ju som om lärarna skvallrar alldeles för mycket!
Omg! Trodde verkligen inte att det var menskramper (jag har inte haft mens på över ett år och muskelminnet glömmer av efter 6 månader) utan att det var sådär ont i magen jag brukar få av för lite sömn, och hon har ju sovit dåligt!
Åh Ted, vad gullig du är ♥ choklad och täcken ♥
(Mens är förövrigt period på engelska!)

Åh! Hon sa att hon älskar honom!

K. 26
Andromeda i sitt essä! Hon kan allt säga ifrån när hon vill. Älskar det!

Kapitel 29 så blir jag fruktansvärt arg på Lestrange den yngre. Sen är jag lite förundrar över att hon vill bli rörd av Ted efteråt - alltså förstår att hon älskar honom och så men… Vill man verkligen det efter att nästan blivit sexuellt utnyttjad eller på väg åt det värre hållet?
Nåja! Bara en tankeställare!
Äntligen fick de sin dans. ♥ Och nu märkte Ted att Dromeda sa att hon älskar honom! Mys ♥
ÅÅÅH! Han skriker yes i slutet av kapitlet! Fantastiskt avslut! Döör.
+poäng på att det fått ta sin lilla tid! Sånt är guld värt, och så känner man sig belönad.

(även uppdaterat min gamla kommentar hihi)


Edit
Spoiler:
Tryck här för att visa!
Nu har jag läst klart alla kapitel hittills och bara dras med av ditt underbara berättande! Precis som jag sett Avis Fortunae skriva så kommer jag alltid tänka på den här storyn när jag läser om dem i framtiden! Längtar efter fortsättningen! Det är ju mycket som komma skall! Du skriver förövrigt helt underbart!(Ja jag vet att jag upprepar mig men - jag måste!) Jag är väldigt anti-karlar i livet men kan inte låta bli att sukta efter ett lika fint och kärleksfullt förhållande som Ted och Andy har. ♥
Läst en del på mobilen så blivit lite dåligt med kommentarer. Men här är några!
k. 31

Haha! Sirius brev och hur det börjar, underbart. Tänkte väl att det var något konstigt med det hela.

k. 34
Ehrmehrgehd! Alphard och Albus stickar ihop. :’)
Bäste Alphard som inte lindar in orden utan bara säger de rätt ut.

Omg kapitel 46!!!! Och Bellatrix! Som Sirius sa till Remus ”You’d know all about the madness within”. Tycker det speglar så bra! Och dessutom passar det att Bella på något sätt var en individ innan Voldy (och framförallt Azkaban!)! Jättefint och bra kapitel!
En sak jag märkt är hur bra du målar upp miljön i relation till hur Andromeda mår/känner sig!

(Verkar som du har dubbel 46?)
Oerhört roligt och mysigt att Ted låtsas vara skadad för att få träffa sin Dromeda. ♥


Längtar verkligen efter att få veta vad som sker i kapitel 54! Ta hand om dig så länge!
https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fmeylah.com%2Fuploads%2F5739%2Fimages%2Fcopy0-1335223926-keep-calm-chocolate-185.jpg%3F1335223991

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F26a33f1fa7e0716925d3ab75037f4105%2Ftumblr_pwownpSxMz1qeha15o2_250.gifv https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F927c84ab000498a09ed8c5c9547c49fc%2F201698b7bdf4af1f-99%2Fs400x600%2F57008a1793357efdd00509f8e9c234eeecaf7281.jpg

27 nov, 2018 05:08

SweeneyTodd
Elev

Avatar

+1


Avis Fortunae Som vanligt blir jag så glad över din kommentar, blir så glad att du tyckte om kapitlet! ♥

Pride Potter Vad roligt att du tycker om Alphard! Jag själv har en liten soft spot för honom, han är en rolig filur i sig, och kommer förhoppningsvis avslöja mer av sig själv senare i berättelsen

Trezzan Kan inte börja med att förklara hur glad jag blir över all tid du lagt ner på att kommentera alla kapitlen du läst! Det är svårt att ge gensvar på varenda enskild kommentar, men jag har läst alla och tar till mig både berömmet och kritiken. Ibland smyger det in lite slarv fel som man inte själv lägger märke till, så det gör absolut inget att du anmärker när det blir fel =)
Blir verkligen så glad över att du tycker om deras berättelse och ah, ja, tack för alla kommentarer helt enkelt! ♥

Chapter 54
There were a lot of people out and about even though it was a little bit chilly outside, Andromeda kept close to Ted to benefit from the warmth radiating from his body, as they walked down the street. People kept staring at them, and Andromeda felt a little ill at ease,
“I don’t have something on my face, do I?”
Ted glanced down at her with a smile,
“No, you look gorgeous,”
“Blasted goblins, they all know,” Andromeda contemplated her eyes flickering ever so slightly over the street,
“Let them stare then,” Ted murmured calmly, giving her an encouraging look.
They decided to part for a few minutes, as Ted wanted to look at Quidditch supplies and Andromeda didn’t. Andromeda continued into Madam Malkin’s to purchase a new hat, and a set of gloves, since the only ones she had left was her Slytherin ones, and it was beginning to get quite cold outside. Madam Malkin seemed surprised first to see her as she stepped into the store,
“Good morning, Miss Black. Did you want to make further alterations to your dress-robes?”
Andromeda was at first very confused with the woman’s question, before it dawned upon her,
“I’m Andromeda Black.”
“Oh sorry, dear, I thought you were Bellatrix.” Madam Malkin smiled courtly and she gave her a look of kind pity, “Call for me if you need any help picking out fabrics. I have customers at the back.”
The woman disappeared off further back into the shop and Andromeda felt quite relieved to be left to herself without the surveying looks. She began looking at the various fabrics, and colours, settling after a few minutes on a black fabric for the hat and an emerald green yarn for the gloves. Andromeda then proceeded to look at a few robes, just for the fun of it. When she came eye to eye with one of the customers Madam Malkin’s were helping fit, she froze in place.
“You dare show your face here? Blood traitor.”
Andromeda had her mask firm in place and didn’t move a muscle when Roxanne spat on her, she calmly wiped the spit away, and produced her wand,
“I kindly beg you to get out of my face, Roxanne.” Andromeda held the wand protectively in-front of her.
“You lied to us! Who knows what germs we can have acquired whilst in your company!?” Roxanne growled, and Andromeda looked at her calmly feeling extensive pity for the woman who could see nothing beyond her own views,
“Oh, dear, it’s not contagious, Craggy’s syphilis is though,”
Roxanne looked completely thrown off,
“How did you know about that?”
Andromeda offered a smile,
“It seems the only traitor to you is Abigail.”
Roxanne tried to get anything insulting out, but her tongue had tied itself, with a little help of Andromeda’s wand of course. Andromeda then proceeded to look up only to notice Hailey was the one being fitted for her wedding robes. Hailey didn’t look directly at her, and it hurt more that Roxanne spitting on her,
“Have you nothing to say to me, Hay? Are you just going to pretend you think it’s vile and disgusting? Are you just going to go along with everything they tell you?” Andromeda asked challenging her friend, but Hailey still refused to look at her, her face bore a torn expression,
“Get out of my face, Andromeda,” Hailey’s voice was brittle, and her mouth barely moved as she tried to pour her disappointment and anger over Andromeda, but Hailey’s eyes betrayed her. Andromeda felt a stab of disappointment and hurt,
“At least you remember my name. After all we’ve been through, wow, you people are really shallow.” Andromeda almost laughed at them,
“Andy,” Hailey began feeling very conflicted, but she got no further because her mother entered,
“Andromeda Black?”
Andromeda raised her chin proudly,
“Yes, Ma’am,”
Hailey’s mother seemed taken aback, with disgust and surprise,
“Get away from my daughter! You! - Filthy blood-traitor! Druella told me you might try and lure Hailey away with your disgusting tricks.”
Andromeda smiled, despite feeling the lump grow in her throat, at the woman who had once loved her as one of her own kin,
“Well, my mother has been insane for a few years. But I won’t bother you any longer, I wanted only to tell Madam Malkins what I wanted made,” A hand touched her shoulder, it was Ted, who had come looking for her, the three women (excepting Madam Malkins) looked repulsed,
“Oh, this is my boyfriend, Ted Tonks. I think you’ve heard of him,” Andromeda smiled maliciously, and Ted caught on quickly and smiled back at them despite their ill-will towards him,
“Lovely to meet you.”
The party seemed highly insulted at being spoken to by someone of his sort and Hailey seemed to have found her voice again when she suddenly spoke,
“You’re not invited to the wedding anymore, you know.”
Andromeda smiled a bit patronising,
“You hadn’t needed to tell me, I was fully aware, and besides, no one can endure being with a bunch of Dementors longer than this. Good day to you, have a lovely life, I wish you the best, truly”
She then took hold of Ted’s arm and walked through the shop till the cashier where Madam Malkins had gone, since she had felt a little out of place. Andromeda quickly made her order, and it was decided she would pick up the items in two days’ time, and as soon as she had finished, they left the shop.
“That was very brave of you, Dromeda.” Ted began, but Andromeda just kept on walking, remaining as stone cold as she had been to her former friends. Mostly to keep the tears from escaping,
“I want to go home.” She muttered, and Ted seemed worried,
“Are you sure? You don’t want to grab some ice-cream? Chocolate?”
Andromeda shook her head,
“I only want to go home.”
“Then we will,” Ted stopped her for a second, “Hey, look at me, it is going to be fine,”
Andromeda nodded, and let out a shaky breath, Ted stroke her cold chin softly, before leaning down, catching her red lips in a soft, sweet kiss. It was interrupted only by a loud gasp, Andromeda opened her dark eyes and looked towards the direction the sound had come from, only to see her aunt Walburga at the other side of the road. Bellatrix was with her, they had obviously been shopping for the wedding. Bellatrix gave her a sad smile, whilst holding their aunt to keep her from attacking Andromeda there on the spot.
“You- filthy blood traitor, you are a disgusting whore!” She howled, and other people stopped to watch, Andromeda rolled her eyes,
“Good afternoon to you too, Aunt-“
“You are no niece of mine!” Walburga cried insulted, and Andromeda raised her eyebrows,
“Then why make a scene? Everyone knows us.”
Aunt Walburga became an awful shade of red and purple and Bellatrix tried to get her to walk away but alas with no luck,
“You are a disgrace to the noble and ancient house of Black, Andromeda! With that filthy mudblood of yours! We burnt your face off the tapestry, you are no longer our family!”
Andromeda drew her wand, looking every bit as scary as a Black could, nearing her aunt, she stopped a few feet away,
“I don’t care if you think I’m filthy or if you indeed burnt me off the family tapestry. I don’t care if you make it clear to all of England that I am no longer your family. But if you call Ted a mudblood again, I will not hesitate in making you suffer!” Andromeda hissed dangerously, pointing her wand directly at her Aunt. Walburga looked every bit afraid but seemed intent on making an even bigger scene, when Bellatrix grabbed her arm tightly,
“Let’s head home, Aunt Walburga, don’t give unworthy people your attention.”
Andromeda knew Bellatrix was acting, but her words still hurt more than the other words she had heard that day already. Because it was just an affirmation that they would never be able to be together again as sisters in this life time. Ted moved her by the waist from the spot and the people who had stopped to listen went about their way again.
“Let’s get back now, Dromeda.” He said calmly, and Andromeda was ready to apparate there on the spot, but Ted shook his head fiercely,
“Not when you’re this upset, you might end up splinching!”
Andromeda seemed incredibly irate, and Ted had her walk again,
“We’ll take the train,”
Andromeda sighed, and Ted took her hand in his, kissing the top of her head tenderly,
“It’s going to be all fine. I promise!”

Skriv gärna vad ni tyckte! =)
Är ju mest på skoj, men tar gärna emot kritik

Vi har kommit en bit på vägen i deras historia, året är nu 1971, snart 72, och gissa vad som händer 73... Så vi har mycket att beta av kvar, hoppas ni vill fortsätta läsa om deras liv

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2Fed27ae562c52fd7eca385f92b7b0db6d%2Ftumblr_ojo6qwk9gl1tld2y0o1_400.gifv https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F66.media.tumblr.com%2Fff022dce12e4921edace604c3c2210cb%2Ftumblr_pr574rdaE01r4xg82o1_r1_540.gif

1 dec, 2018 21:53

Avis Fortunae
Elev

Avatar

+1


Jaaa! Jag vill läsa om HELA deras liv med allt vad det innebär! ♥

Alltså, hennes så kallade kompisar. Jag blir ärligt talat besviken på dem. Kan en del i det hela vara att de känner sig förrådda för att hon inte berättade? Andromeda hanterar situationen fantastiskt bra, inte minst när hon ger igen till Roxanne:

Andromeda offered a smile,
“It seems the only traitor to you is Abigail.”


Ted är så himla söt när han vill trösta henne med glass efteråt - choklad, så klart. Det skulle inte Rosier gjort minsann.

Så otroligt fint när Andy försvarar Ted där på slutet. Yes!!! Och mysigt att de ska åka tåg istället för transferens; undrar om tågresan kommer att vara med i berättelsen.

Läs gärna min fanfiction Borgen (sjunde året)! https://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=51992&page=1#p4541123

1 dec, 2018 23:00

Pride Potter
Elev

Avatar

+1


Såklart jag håller ut. Jag vill ju läsa om hela deras liv (särskilt om det är skrivet av dig)! ♥

Jag blir så arg på hennes "kompisar". Visst får de vara sårade för att de inte berättade, men de behöver inte bli så arga. Men det var så himla gulligt när Ted ville trösta henne med glass. ♥♥

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F841dc70662bd0c14fe29a7b38cb7fe37%2F04e4856703d04f05-6f%2Fs400x600%2F68c00b60cf657fcd8750d01bbebbe10971ca9672.gifvhttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fi.gifer.com%2FFlqn.gifhttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fdata.whicdn.com%2Fimages%2F238184626%2Foriginal.gif

3 dec, 2018 06:41

Trezzan
Elev

Avatar

+2


Helt underbart! Du är så bra på att formulera dig och väldigt bra på att gestalta känslor och förmedla dem! Helt sjukt vilka dåliga vänner... Men för att sätta det i relation till verkligheten (typ Nazi-tyskland el. dylikt) så förstår man deras, exempelvis Haileys, reaktioner som de bara gör för att överleva i societeten 'renblod'.
Tycker om när Dromeda kallar deras sällskap för dementorer. Haha!
Förövrigt längtar jag efter mer och förlåt för att jag inte hunnit kommentera! Har precis flyttat och har ingen internet eller tid egentligen. hehe

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F26a33f1fa7e0716925d3ab75037f4105%2Ftumblr_pwownpSxMz1qeha15o2_250.gifv https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F927c84ab000498a09ed8c5c9547c49fc%2F201698b7bdf4af1f-99%2Fs400x600%2F57008a1793357efdd00509f8e9c234eeecaf7281.jpg

6 dec, 2018 18:30

SweeneyTodd
Elev

Avatar

+1


Avis Fortunae Vad roligt att du vill det! =)
Ja, hennes kompisar är väl inte sådär jätteroliga, men det hela har sin grund i deras bakgrund och uppväxter. Roxanne håller ju dessutom med om att "mudbloods" borde elimineras medan Hailey bara är fast i taskiga förhållanden där hon är för feg för att bryta sig ur. =)

Pride Potter Å vad skoj att du vill läsa mer om de! =) Blir jätteglad såklart!
Ja, hennes kompisar är bra taskiga, förståeligt och oförståeligt på samma gång. =/

Trezzan Tack så mycket för din fina kommentar! Precis som du skriver så är hennes kompisars reaktioner bara en produkt utav det de blivit tvingade att leva i, fullt av fördomar etc.

Hoppas ni alla är taggade på lite mer

Chapter 55
Andromeda had said not a word during the whole train ride back home, Ted had given her one or two worried looks but she had just brushed them off and continued to stare out of the window at the cold and bare landscape. Her inner was a turmoil, and she didn’t want to burden Ted with everything she was feeling at that moment. She had known that her friends would shun her, and that her sister had to, but it hurt nonetheless, and the scene kept repeating itself before her inner-eye. Tears were still burning behind her heavy eyelids, but she refused to spill them, refused to let Ted carry more of her emotional luggage.
Andromeda was awoken from thought when Ted placed a gentle hand on her elbow, she looked into his worried hazel eyes, and he offered her a smile,
“This is our stop,”
“Oh,” She answered a little unfocused, but stood up, but the sudden stop of the train had her out of balance and she would have fallen if Ted hadn’t caught her. Ted kept his hands firm on her arms, and he beamed,
“I’ve got you.”
“So it seems,” Andromeda let the corners of her mouth turn up slightly, and Ted lead her off the train. People were staring at them as they walked on the fully occupied station, and Andromeda kept her façade even firmer in place, and her hand grasped tighter on Ted’s arm,
“Why on earth are these muggles staring?” It wasn’t meant to be as harsh as it came out, but Ted took it calmly, after all he knew her all too well,
“Well, they are not used to people walking around in robes when its not Halloween.”
“I’m not dressing like that.” Andromeda replied sourly as she eyed a woman in jeans and a jacket, and Ted let out a snicker,
“I would like to see anyone try to get you to wear muggle clothing.”
Andromeda eyed him sharply,
“What is that supposed to mean?”
Ted pecked her on the lips,
“You are adorable.”
“You didn’t answer my question, Ted.” Andromeda stopped their walk and gave Ted a look that very much showed her displeasure with him.
“Someone is a bit cranky.” Ted bit his lip amused, but Andromeda was not in the least amused by his teasing, she gave him a murderous look,
“Edward Tonks, if you do not stop pestering me, I will hex you into oblivion!”
“Geez Andromeda, that temper of yours really do get in the way of fun sometimes don’t it.” Ted wasn’t scared of her at all, not like everyone else had been, he just flashed her a white smile, but it didn’t stop her from pinching him hard there on the road. Ted let out a shriek that attracted some attention and he rubbed his arm whilst eying her with discontent,
“Sorry Dromeda, really no reason to get so wind up.”
“Stop teasing me, It’s not funny! I’m not in the mood!” Andromeda hissed, and Ted looked at her hurt,
“Alright, I’m truly sorry, Andromeda. I wanted only to make you smile,”
Andromeda sighed, and turned her eyes back at his sad form, she bit her lip, embraced him and kissed him hard on the mouth, Ted was clearly taken by surprise judging by the look on his face, and she offered him a small smile,
“I know, I’m sorry, I’m not feeling very cheery is all,”
Someone behind them let out a displeased growl and commented on the immodesty of such displays and such fashion, Andromeda and Ted snickered under their breaths before Ted took hold of her hand,
“Come on, Dromeda, let’s get you home,”
“I don’t want to go home just yet. Distract me, show me about town.” Andromeda said kindly and Ted lit up,
“It would be my pleasure,”

Ted brought her from the station and down the road up a small pathway, behind the shops and houses and then there was an old large building, Andromeda was impressed. Impressed that muggles could have built something as majestic as that. On the beige sandstone façade, the numbers 1762 were chiselled out, and the pillars that carried the front of the building were a work spectacular on its own as were the green ivy that climbed the side of the building. Andromeda’s eyes were wide in wonder, and Ted brought her closer to the building, through its front park.
“Are you sure were allowed inside the gates?” Andromeda asked quizzically, Ted smiled at her,
“I’m positive, It’s my old school.”
“This is a school?” Andromeda gaped, and Ted laughed at her,
“You went to Hogwarts, and you’re impressed that this is a school!?”
“But it’s such a beautiful building, its impressive your lot managed to build something like that.”
“My lot?” Ted asked amused, and Andromeda slapped his arm,
“You know what I mean!”
“I do, I’m glad you like it. I used to love going here. My teachers were amazing. All though I still see them sometimes, but its sort of hard talking to them, because I can’t, you know, tell them where I disappeared off to…” Ted said as he gazed at the school nostalgically. Andromeda eyed him with affection, and then looked at the building again,
“It’s quite old. What’s it called?”
“St George’s” Ted smirked, “You know after the Saint that according to myth slayed a dragon and saved all of England.”
“Oh, that’s quite brave of him, he must have been a Gryffindor,” Andromeda contemplated and then she frowned in thought, “I realise how little I know of muggle culture.”
“St George is a Christian saint. It’s an Anglican school. We were educated by nuns to some extent.” Ted told her with a smile, and Andromeda’s love of learning woke,
“I’ve heard of that. The Christians I mean. Are you a member of them?”
“I am. It’s weird. Somehow learning about magic my beliefs grew stronger. I mean St George might have actually slayed a dragon. Because they really do exist.” Ted shrugged his shoulders,
“I’d love to learn more about that. I want to know everything about your world.” Andromeda smiled, and Ted took hold of her hand again, giving her a smirk,
“Mum will be delighted to teach you everything about our Christmas, she is somewhat Christmas obsessed, but she does make the best figgy pudding about town.”
“I’ll be delighted to know it Ted, your mum is lovely.”
Andromeda stroke his hand with her thumb and then stood on her tip-toes to kiss him, his lips were cold, and chapped but she didn’t mind, but all too soon he pulled away, she pouted and he laughed,
“Come on, let’s go to Sainsbury and pick up some sweets and then I’ll show you a film when we get back home,”
“What’s a film?” Andromeda asked, and Ted wiggled his eyebrows,
“You’ll see.”
Andromeda almost stomped her foot as she groaned,
“Ted,” She whined, “You know I hate surprises!”
“I can’t explain the concept of film Dromeda! I’m a simple Hufflepuff, you can’t expect more of me!”
“Why did I fall in love with a Hufflepuff!?” Andromeda cried and gave him a teasing grin, and Ted rolled his eyes,
“Let’s walk on, Dromeda.”
Ted brought his hand round Andromeda’s waist, pulling her to him swiftly, pressing her form against his side, kissing her temple before leading her forwards again. Andromeda sighed content, and leaned her cheek against his arm, as they proceeded to walk the gravel path back through the park.

Skriv gärna vad ni tyckte =)
Är ju mest på skoj, men tar gärna emot kritik

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2Fed27ae562c52fd7eca385f92b7b0db6d%2Ftumblr_ojo6qwk9gl1tld2y0o1_400.gifv https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F66.media.tumblr.com%2Fff022dce12e4921edace604c3c2210cb%2Ftumblr_pr574rdaE01r4xg82o1_r1_540.gif

7 dec, 2018 20:49

Avis Fortunae
Elev

Avatar

+1


Lika ljuvligt som vanligt. Älskar att Ted är med hela tiden nu; jag skulle kunna läsa hur länge som helst om när de talar med varandra.

I det här kapitlet fastnar jag framförallt för alla möten och konfrontationer som uppstår mellan magin och mugglarvärlden, något som alltid intresserat mig.

“Why on earth are these muggles staring?” It wasn’t meant to be as harsh as it came out, but Ted took it calmly, after all he knew her all too well,
“Well, they are not used to people walking around in robes when its not Halloween.”


Jag förstår så väl hur ovant det måste kännas med mugglarkläder när man inte brukar ha det. Tycker också om hur Andy och Ted löser sin konflikt; du är fantastiskt bra på att skildra deras personligheter.

Det är intressant när han berättar om sin skola och att han inte kan avslöja vart han försvann efter den. Även mötet religion/kultur/magi tas upp:

It’s weird. Somehow learning about magic my beliefs grew stronger. I mean St George might have actually slayed a dragon. Because they really do exist.”

Fascinerande hur lite hon vet - till exempel att film är helt nytt för henne. Hon måste ha levt helt i sin värld. Det kan ju bli en massa roliga situationer nu, när hon ska lära sig allt nytt ... ser fram emot nästa!

Läs gärna min fanfiction Borgen (sjunde året)! https://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=51992&page=1#p4541123

7 dec, 2018 21:27

Pride Potter
Elev

Avatar

+1


Lika bra som vanligt! Tycker precis som Avis Fortunae att du är superbra på att skildra deras personligheter. Älskar fortfarande Ted, han är min absoluta favoritkaraktär (i alla fall i denna ff) ♥

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2F64.media.tumblr.com%2F841dc70662bd0c14fe29a7b38cb7fe37%2F04e4856703d04f05-6f%2Fs400x600%2F68c00b60cf657fcd8750d01bbebbe10971ca9672.gifvhttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fi.gifer.com%2FFlqn.gifhttps://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=https%3A%2F%2Fdata.whicdn.com%2Fimages%2F238184626%2Foriginal.gif

7 dec, 2018 22:23

1 2 3 ... 12 13 14 15 16 17

Bevaka tråden

Forum > Fanfiction > Andromeda Black [ENG]

Du får inte svara på den här tråden.