I tidvändarens värld, Det Digitala Hogwarts

_{Skrivet av HermioneHäst:}
Det vore spännande om hon mötte någon som har skrivit läroböcker till Hogwarts och det vore också spännande att läsa om Tom Riddles skoltid.

_{Skrivet av Borttagen:}
Kapitel 14.

Jag tryckte upp den väl gjorda trädörren och stegade in i klassrummet. Eleverna tystnade genast när jag rörde mig framåt i gången mellan bänkarna. Jag svepte runt katedern och släppte ner böckerna på den med en dov duns. De första lektionerna på terminen var alltid de jobbigaste. Eleverna tog god tid på sig att vänja sig vi att sommarlovet var slut och var allt annat en koncentrerade på lektionerna. Och ändå hadde jag det tusen mycket lättare än de andra lärarna. Hadde jag inte varit rektor utöver undervisandet i förvandlingskonst hadde eleverna långt ifrån visat den respekt dem visade för mig. Vem vågade göra väsen för sig under rektorns lektion? Jag log för mig själv vid tanken. Men aldrig hade jag fått så mycket respekt som Dumbledore blivit tillgiven. Aldrig. Kanske var det just för att jag även undervisade.
- Nu när ni har börjat fjärde årskursen är det dags att gå in på lite mer avancerade saker. började jag och blickade ut över klassen.
Vissa gjorde diskreta grimarser och andra såg något mer intresserade ut.
- Just idag, jag gjorde en paus och drog fram trollstaven, ska ni få öva på att transferera saker.
Alla flämtade chockat till när katedern plötsligt försvann. Jag svepte den tunna björkstaven genom luften och katedern återvände ljudlöst. Eleverna lyste upp av förväntan.
När jag började gå igen om formeln och uttal lyssnade de allra flesta nyfiket och spänt. Så fort de fått stenarna framför sig fylldes klassrummet av formler som alla mer eller mindre skrek ut. inte en ända lyckades få sin sten att så mycket som röra en millimeter på sig. Jag gick långsamt mellan bänkarna och studerade elevernas utförande. På många sätt hadde jag tagit över Mcgonnegalls roll. Inte bara hennes ämne utan personlighet. Den stränga läraren som i grund och botten är vänlig och omtänksamm. Hur omtänksamm jag nu var när jag överg...
Mina tankar avbröts av ett ljudligt pang. Långsamt vände jag mig om. Ett skrik bröt den totala tystnad som uppstått. Paniken blixtrade till genom mig när jag fick syn på flammorna som glupskt slukade Mathew Gommerys hår. En stråle av kristallklart vatten sköt ut från min trollstavsspets och kvävde lågorna.Med chockad min kände Mathew försiktigt på sitt kolnade hår och de påtagliga brännsåren. Bredvid honom vred Gansey Robber generat sin trollstav mellan sina darrande fingrar och sneglade gång på gång skuldmedvetet mellan mig och Mathew.
- Gommery, följ mig. Ni andra, stannar här. Jag spände långsamt blicken i var och en av eleverna innan jag gick ut genom dörrarna med en darrande Mathew i släptåg. När jag lämnat av honom på sjukhusflygeln skyndade jag tillbaka till klassrummet. När jag slog upp dörrarna möttes jag av fullständigt kaos.