Rollspel från värld till värld

Richard la handen på sitt svärd, han tänkte inte dra det förens han var tvungen.
"mitt namn är Richard Rahl" sa han allvarligt och såg på dem "vart är vi?" sa han och såg sig omkring och undrade om det fanns fler i närheten "och varför attackerade ni oss?"

"Det var Porthos idé", sade Athos. "Vi har inte haft något speciellt för oss den senaste tiden."
"Och du skyller på mig", sade Porthos lågt. Aramis var den ende som verkade ta allting på allvar.
"London 1600-talet", svarade Aramis vuxet och Klaus nickade. De befann sig på en gräsbevuxen plats med ruiner omkring sig.
"Ni har väl inte sett en kvinna med vit klänning på senaste tiden?"frågade Klaus och Aramis nickade.
"Många, det är vanligt", sade han och Klaus suckade.
"Jaha, vad gör vi nu då?"sade han uppgivet.

Richard såg på dem
"det sa mig inte så mycket" sa han och såg sig runt "har ni sätt henne lär ni märka det. Hon har inte likadana kläder som er, de är mer gamla" sa han och märkte skillnaden på deras klädstilar
"som sagt är de många i vita klänningar" sa dem
"hon har långt brunt här, gröna ögon och det kan hända att hon har en järnring runt halsen" sa Richard och tänkte på att Jagang säker satt en reddahar runt halsen på henne för arton inte skulle kunna använda sina krafter och hon kunde inte ta av den själv "har ni sätt henne?" frågade han

"Om någon av oss har sett henne så är det Athos som ni borde fråga", sade Porthos och Aramis skakade långsamt på huvudet.
"Du är så omogen!"utbrast Aramis och Klaus kunde inte låta bli att le.
"Jag tror jag har sett någon sådan, hon gick vid torget", sade Athos allvarligt.
"När var du vid torget?"frågade Porthos misstänksamt.
"Just, innan jag kom hit!"svarade Athos med en suck.
"Kom, jag kan visa er vägen", sade Aramis allvarligt och gick förbi dem. Klaus följde efter honom mot staden som han nu först hade fått syn på. "Det är mycket folk, så jag tvivlar på att ni kommer att få syn på henne."

Richard följde efter dem mot staden och höll utsikt efter Kahlan men han såg henne inte. Han undrade om hon visste vad som pågick alls. Visste hon vem hon var?
"Mokona du som kan flyga kan du se henne?" frågade Richard och Mokona flög runt lite och landade sen på hans axel
"jag är ledsen men jag såg henne inte" sa Mokona sorgset
"det gör inget" sa Richard men kände sig frustrerad. Han ville ha tillbaka Kahlan och han var tvungen att göra det snart. Han hade bara ett år på sig att öppna ordenskrinen och fixa allt.

"Bara hon inte har talat med Rafael", sade Athos som gick med huvan uppdragen och manteln omsvept omkring sig som de två andra musketörerna.
"Varför inte?"frågade Klaus och Aramis viskade till svar att Rafael aldrig tänkte två gånger innan han gjorde något.
"Athos, vi borde inte vara här", sade Porthos med låg röst.
"Är ni efterlysta?"frågade Klaus och Aramis nickade.
"Vi är de tre sista musketörerna för tillfället, de vill bli av med oss", berättade han.

Richard såg på dem
"hon pratar inte med vem som helst bara så där. Men hon borde vara på sin vakt, hon vet att nån kan flytta henne när hon vill" sa Richard och såg på Monona "jag vill prata med Yuko" sa han och Mokona log och skapade nått sorts ljussken och en bild på Yuko kom upp
"vad kan jag hjälpa er med?" frågade hon vänligt
"jag undrar om du kan se till att den som flyttar Kahlan inte kan göra det om hon inte vill bli flyttad?" sa han och Yuko log
"kan jag men jag kräver något i utbyte" sa hon och Richard nickade och tog upp sin garr mantel och Mokona tog den och Yuko hade den snart
"den duger, jag fixar det" sa hon och Mokona bröt kontakten och Richard kände sig lite bättre till mods

Klaus tittade sig omkring i folkmassan, det var ingen idé att de ens försökte söka efter henne, folksamlingen var för tät för att kunna gå igenom.
"Ska vi verkligen gå runt här och söka efter henne? Lycka till", sade Klaus uppgivet och Athos nickade.
"Ingen idé", sade han och Porthos suckade.
"Vakter på ingång", sade han trött och började gå tillbaka mot ruinerna, Aramis följde efter honom medan Athos tvekade en aning innan även han försvann.

Richard såg på dem
"om Mokona inte kan se henne är hon antagligen inte här längre och vi bör åka vidare" sa Richard och såg på de andra och Mokona log
"vi åker" sa han "kapuu Mokona Modoki" sa han och sög in dem och de åkte iväg och landade i en byggnad med människor i tonåren som bar svarta och vita kläder, likadana
"ni får inte vara här! Det här är en skola!" sa en tjej bestämt bakom dem
"ursäkta oss men vart är vi och vem är du?" sa Richard
"ni är på Cross Academy, jag är Yuuki" sa hon och bugade och Richard såg på de andra
"Richard Rahl" sa han och undrade om Kahlan var här med

"Jippie en skola", sade Klaus ironsikt och tittade på tjejen som gav honom en ilsken blick. Eöeverna verkade inte så hemskt förtjusta över att ha dem där, inte för att Klaus brydde sig så mycket om det.
Han hade ttåkigt. de kom aldrig till en intressant värld, alla var så tråkiga och så hände det inget. Ännu värre då de var i en skola.
"Vad är det för år?"frågade han av tjejen.